Högsta domstolen Podcasts
-
Det är den 17 januari 1973. En ung kvinnlig jurist står framför nio äldre manliga domare i Högsta Domstolen i USA. Hon ska argumentera här inne för första gången. På skakiga ben ska hon försöka övertyga dem om någonting som dittills inte varit självklart; att könsdiskriminering bryter mot USA:s konstitution. Kommer de att lyssna eller kommer hon att bli hånad? Hon heter Ruth Bader Ginsburg. Långt senare kommer hon att bli känd för sina sylvassa argument och sitt brinnande engagemang.
-
Dagens avsnitt inleds med en djupdykning i Kendrick Lamars ”The Heart Part 5”, en briljant låt som förhoppningsvis ger en indikation på hur albumet (som har hunnit släppas när ni hör detta!) kommer att låta. Vi bryter ned budskapet, fascineras av videon och blir rörda av Nipsey Hussle-hyllningen.
Sen ger vi en uppdatering på något vi pratade om för ett par veckor sen: Black Lives Matter Global Network Foundations fifflande med pengar. Nu har en av organisationens före detta ledare tvingats medge något hon tidigare förnekade. Smh.
I slutet får vi spontanbesök av Kathryn LeRoux för en till diskussion om abortstriden i USA. Kathryn delar med sig av sina egna erfarenheter av evangelister i Colorado, vi lyfter andra rättigheter som Högsta domstolen kan försöka riva upp och frågar oss om vi har en liknande utveckling att vänta hemma i Sverige.
Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer!See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Abort är en enormt infekterad politisk fråga - men det har inte alltid varit så. Här är berättelsen om hur abortdebatten kom att dela USA i två läger.
USA före och efter Roe V. Wade1973 slog Högsta domstolen fast att kvinnor har grundlagsskyddad rätt till abort. Den politiska debatten var tämligen sval men inom kort skulle detta komma att förändras radikalt. Vad var det som hände?Jill Biden reste till UkrainaUSA:s presidenthustru Jill Biden överraskade medierna med ett besök i Ukrainas huvudstad Kiev. Vad var syftet med resan och hur kommer det sig att hennes man USA:s president inte var med?Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Joar Jonsson -
I femtio år har de kristna konservativa i USA kämpat för att slopa rätten till fri abort. Nu är de nästan där. Men de kommer inte att nöja sig med ett förbud mot abort, nästa på tur kan vara samkönade äktenskap och preventivmedel.
Men konservativ majoritet i Högsta Domstolen har man alla trumf på hand. USA-forskare Oscar Winberg gästar Nyhetspodden med Jonna Nupponen.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Producent: Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Högsta domstolen ser ut att riva upp Roe v. Wade. Vad betyder det för aborträtten i USA?
Ett läckt dokument från Högsta domstolen gör gällande att HD kommer att slå ner på prejudikatet Roe v. Wade. Detta skulle innebära att abort inte längre ses som skyddat av USA:s grundlag och ge delstaterna större möjligheter att lagstifta mot abort.Detta är Roe v. WadeRoe V. Wade är ett rättsfall i Högsta domstolen från 1973 där HD slog fast att rätten till abort är skyddad av USA:s grundlag. Sedan dess har abortmotståndare kämpat för ett nytt beslut i Högsta domstolen och nu ser det ut att gå deras väg.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent, Roger Wilson, San Franciscokorrespondent och Billy McCormac, PR-konsult och USA-kännare.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Adam Alvin -
Ny HD-domare i USA. Men vilka är domare i den svenska Högsta domstolen? Får svenska domarutnämningar den genomlysning de förtjänar?
Totalförsvarsplikt? Vad är det? Kan man lämna landet när det blir krig?
Och så det som alla väntat på: Parkeringsjuridik.
-
USA:s president tvingas förklara sig efter sitt eldiga tal om Vladimir Putin och Ukraina. Vill han eller vill han inte se ett regimskifte i Ryssland?
Joe Biden får förklara sig - igenI ett tal om kriget i Ukraina sa USA:s president att Vladimir Putin inte kan sitta kvar vid makten. Efteråt har Joe Biden fått nyansera uttalandet ordentligt eftersom det tolkats som att USA vill se ett regimskifte i Ryssland.Ketanji Brown Jackson frågades ut i senatenSenatsutfrågningarna av Ketanji Brown Jackson har avslutats och nu återstår att se om hon godkänns som domare i Högsta domstolen. Utfrågningarna har präglars av partipolitik och frågorna som ställdes är på många sätt mer intressanta än svaren som gavs.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, reporter på Ekot.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Jari Hänninen -
Ska man dömas för anstiftan om fel person dödas i ett beställningsmord? Den frågan har Högsta domstolen bestämt sig för att avgöra. Det unika fallet diskuteras livligt bland landets jurister. I veckans avsnitt av Rättsfallet inifrån intervjuas den dömde anstiftarens försvarsadvokat Pontus Sundback.
-
I dag inleds utfrågningen av president Joe Bidens kandidat – Ketanji Brown Jackson – till USA:s Högsta domstol. Vem är hon? I dagens avsnitt berättar DN:s korrespondent Martin Gelin om Brown Jackson som kan bli den första svarta kvinnan i Högsta domstolen och om hur domartillsättningarna har blivit alltmer politiserade.
Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media. - Malin Lindström är en sextonårig flicka från Örnsköldsvik som blir sexmördad i november 1996. En ung man blir misstänkt för mordet, och han döms i tingsrätten men blir friad i hovrätten 1998. Efter frikännandet ligger Malinmordet som ett ”cold case” ända till 2020 då det framkommer ny DNA-bevisning mot den frikände mannen, och riksåklagaren lämnar in en resningsansökan till Högsta domstolen.
Del 2/2
-
Malin Lindström är en sextonårig flicka från Örnsköldsvik som blir sexmördad i november 1996. En ung man blir misstänkt för mordet, och han döms i tingsrätten men blir friad i hovrätten 1998. Efter frikännandet ligger Malinmordet som ett ”cold case” ända till 2020 då det framkommer ny DNA-bevisning mot den frikände mannen, och riksåklagaren lämnar in en resningsansökan till Högsta domstolen. Del 1/2
-
Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021.
Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl -
5000 sidor och tre kilo tung. Sveriges rikes lag, den blå lagboken, besitter pondus och är för många en respektingivande symbol för det svenska rättssystemet. Den första upplagan gavs ut för över 160 år sedan men lagbokens historiska rötter sträcker sig längre än så. Johan Munck, tidigare justitieråd och ordförande i Högsta domstolen, är sedan flera år ansvarig utgivare. Hör honom berätta om ett yrkesliv med lagboken som ständig följeslagare, om "Huru svin må i ollonskog släppas", om olyckliga felskrivningar och hur urvalet görs.
-
En man skjuts till döds vid en busshållplats, en skytt fångas på film och en jacka blir huvudspår i utredningen. Men tings- och hovrätt värderar bevisen helt olika. Nu avgörs allt i Högsta domstolen.
Mordet sker i Valsta, Märsta den 2 oktober 2020.På övervakningsfilm inifrån en buss syns en person plötsligt rusa fram med ett skjutvapen i händerna. Men varken kameran eller vittnen runt omkring kan se skyttens ansikte. Istället hamnar jackan i fokus och en debatt om bevisvärdering kommer blossa upp.Drygt fyra månader efter mordet hittas en jacka i en misstänkt persons lägenhet. Jackan är påtagligt lik den som syns på övervakningsfilmen. Och på den hittar tekniker blod från offret, DNA från den misstänkte mannen och krutstänk från ett vapen.I tingsrätten döms mannen till livstids fängelse för mord. Men i hovrätten görs en helt annan bedömning av bevisningen. Man pekar på flera svagheter i bevisningen och mannen frias. Bland annat har inga spår av mördaren hittats på brottsplatsen, varken elsparkcykeln mördaren färdades på eller mordvapnet har hittats och den åtalade frihetsberövades först flera månader efter gärningen, vilket omöjliggjort kontroll av spåren på hans kläder och kropp i direkt anslutning till mordet.Dessutom gjordes beslaget av jackan så långt efter gärningen att mycket kan ha hänt med den under den tiden. Hovrätten pekar även på att den åtalade mannen inte hade nåt uppenbart motiv att mörda brottsoffret. Att de inte känt varandra särskilt väl och att det inte finns nåt tydligt personligt motiv. Hovrätten menar även att det inte finns nåt i utredningen som pekar på att han åtagit sig att skjuta åt någon annan. Utredningen har heller inte visat att den åtalade ska ha fått betalning för skjutningen.Nu prövas ärendet i Högsta domstolen. Hur kan bedömningarna bli så olika i tings- och hovrätt? Hur mycket bevis krävs det egentligen för fällande dom i ett mordärende baserat på en indiciekedja? Och hur kan det här ärendet påverka framtida rättsfall? Programledare:Evalisa WallinViktor AhldénMedverkande:Rickard Wahlqvist, åklagareMartin Persson, försvarsadvokatEva Bloch, byråchef åklagarmyndighetenProducent: Viktor PapiniReporter: Linnea HjortstamLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: [email protected] Tipstelefon, Whatsapp & Signal: 0734-61 29 15 -
Henrik Hjelt växte upp i en ganska akademisk och patriarkalisk familj, så valet att bli reservofficer och sedan utbilda sig till jurist föll sig ganska naturligt. Men under utbildning i Uppsala kände Henrik att han ville annat. Humorator bildades, ett komiskt gäng som underhåll studenterna på olika sätt och fick sedan göra TV åt TV4-Uppland. Det blev startskottet på Henriks karriär för det följdes av underhållningsuppdrag på SVT som ledde till roliga lekprogram i olika kanaler så som Högsta Domstolen, Extra!Extra!, och Parlamentet. Nu är han en väletablerad komiker som syns både på scen och i rutan. Vad sa hans familj om valet att bli komiker? Hur balanserar han kontrollbehov med improvisation och är ett olösligt problem egentligen ett problem? Detta och mycket mer kommer här, men först - så kickar vi!
- Show more
