Henrik Henriksson Podcasts

  • När Fatma slutar nian ser hon fram emot att resa och köpa skor. Men hon har inte råd och sommaren blir inte som hon hoppats på.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom – och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.

    Om barnfattigdom i Sverige

    Vart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. 

    Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.

    Producent: Martin Jönsson
    Slutmix: Henrik Henriksson

    En produktion från 2021.

  • För 1,5 år sedan hoppade Henrik Henriksson av ett av de tyngsta vd-jobben i svenskt näringsliv. Han lämnade lastbilstillverkaren Scania för H2 Green Steel som ska tillverka fossilfritt stål. 

    Nyligen fick företaget tillstånd att bygga stålverket i Boden men mycket återstår innan det första stålet produceras 2025. 

    Titta på Henrik Henriksson i Rejlers Play om den skumpiga resan och hur han nu vill hjälpa andra bolag som ska starta nya verksamheter.   

    #henrikhenriksson #fossilfritt #stål #ståltillverkning #intervju #jesperbörjesson #vätgas #hydrogen h2greensteel

    --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/nytankarna/message
  • Ingegerd Engfelt satsar sin förmögenhet på kassettband för att sprida en kändisgurus lära. Investeringen kostar henne både pengarna och livet.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Det är åttiotal och industrikrisen slår hårt mot Malmö. Byggmästardottern Ingegerd Engfelts framtid är utstakad: hon ska ta över sin efter sin far. Men Ingegerd engagerar sig istället i den transcendala meditationsrörelsen, som gjorts populär av världsstjärnor som The Beatles.

    TM-rörelsen leds av popgurun Maharishi Mahesh Yogi och snart blir Ingegerd en del av hans närmsta krets. Där får hon rådet att satsa sina pengar på en kassettfabrik. Med kassettband ska hon sprida guruns lära.

    Ingegerd Engfelt blir kassettbandsdrottningen

    Kassettfabriken Track Tape AB blir snabbt omtalad. Efter en vågad reklamkampanj som tar strid mot kassettjättarna i Japan är förväntningarna skyhöga. Kampanjen lyckas och Tracks kassetter säljer slut i hela landet.

    Men det visar sig att kassetterna håller inte måttet. Tracks går i konkurs och Ingegerd Engfelt lämnar Sverige. Utblottad och hårt nedgången gör hon ett sista desperat försök att söka stöd hos guru Maharishi.

    Reporter Bo Sjökvist berättar historien om kassettdrottningen Ingegerd Engfelts tragiska öde med hjälp av hennes vänner från TM-rörelsen och andra som var med. Han har tidigare gjort många uppskattade program för P1 Dokumentär, bland andra Terapeuten och ondskan och Mera brännvin – ett program om Eddie Meduza.

    Dokumentären gjordes 2019.

    Producent: Anna Maria Höglund

    Slutmix: Henrik Henriksson och Rolf Hilton

  • Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Fallet i Linköping

    Flera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man  som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet. 

    Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position.

    – De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.

    Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriteras 

    Inom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten.

    – Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans.

    "Tror på en bred kunskapshöjning"

    Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning.

    – Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.

    Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon.

    – I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.

    Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.  
    I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete:

    – Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika  sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning.

    "Innan något händer"

    Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer”. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet. 

    – Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.

    Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning.

    – Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning. 
     
    Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund.

    – När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden.

    "Kan vara integritetskänsligt"

    Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå:

    – Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.

    Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget:

    – Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.

    Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.

    Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet.

    – Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.

    Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det?

    – Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.

    Reporter: Lisbeth Hermansson
    Producent: Johan Sundström
    Tekniker och slutmix: Henrik Henriksson
    Programledare: Annika H Eriksson

  • Oskar Linnros har släppt låten "Från och med du" och hela Sverige väntar på en uppföljare som ska slå lika stort. Men Oskar Linnros vill något annat.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Oskar Linnros berättar om när han gjorde låten Från Balkongen. Om prestationsångest, uppväxt och stress.

    Reporter: Amel Suljevic

    Produktion: Erik Thyrell & Niklas Mannheimer Ruberg

    Mix: Henrik Henriksson

  • I maj 2020 skjuts 33-årige Leon ihjäl på öppen gata i Gamlestaden i Göteborg. 16 personer åtalas för inblandning i mordet och snart står det klart att dådet har kopplingar till en gängkonflikt som satt skräck i en hel stadsdel i nästan ett decennium.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Leon och Santa heter egentligen något annat.

    Den 29 juli dömdes tretton av de sexton åtalade i Göteborgs tingsrätt. Tolv dömdes för medhjälp till mordet på mannen vi kallat Leon och förberedelse till mord på hans bror och två kusiner till bröderna. En av de åtalade dömdes för stämpling till mord på den mördade mannens bror. Fyra av de åtalade dömdes till livstids fängelse.
    Tingsrätten ansåg att det inte gick att bevisa vem som faktiskt sköt mannen vi kallat Leon, och därför dömdes ingen för mord. Tre av de åtalade frikändes.

    Dokumentären gjordes i juni och juli 2021 av Elsa Henriksdotter.
    Producent: Dennis Jörnmark.
    Research: Elsa Henriksdotter och Thomas Björklund.

    I dokumentären medverkar:

    Terje Carlsson, frilansjournalist/reporter P4 Göteborg.
    Anna Bergkvist, polisens utredningsledare

    Arkivljuden i dokumentären är hämtade från SVT Nyheter Väst, Aftonbladet, TV4 och Sveriges Radio.

    Inläsningar: Hugo Hellman, Jonathan Berntsson, Daniel Ågren och Oscar Barragan.
    Slutmix: Henrik Henriksson.

  • Är Calle Lagercrantz på väg att bli Sveriges nya industristjärna? Med ungefär samma affärslogik som de stora techbolagen använder har Calle Lagercrantz startat Sverige två mest spännande startups: Northvolt och H2 Green Steel, men även doldisen Polarium. Med H2 Green Steel ska han göra det bruna stålet grönt och vara igång med fossifri stålproduktion i Boden redan om tre år.

    Hur ska detta gå till?Varför väljer han att starta projekt som kräver tiotals miljarder i kapital?Hur såddes fröet till Northvolt och H2 Green Steel?Hur är det att arbeta med politikerna i Norrland för att få rätt tillstånd och kommunal stöttning?Vilken är nästa bransch han ser stor potential att bygga en global aktör?Varför har han värvat Peter Calsson som vd på Northvolt och Scanias avgående vd Henrik Henriksson till vd-tjänsten på H2 Green Steel?Hur ska de tillverka det gröna stålet i Boden?Hur använder de modern teknik som digitala tvillingar, ai, Iot och data analytics i bygget av nya bolag i svensk basindustri?Och mycket mera.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Scanias vd Henrik Henriksson avgår i maj för att bli vd på hajpade H2 Green Steel. I det här avsnittet tar vi oss igenom elva betydande händelser för Scania det senaste året och låter Henrik Henriksson förklara och berätta hur händelserna har förändrat och gjort Scania urstarka efter ett turbulent och pressat pandemiår. Vi pratar bland annat om:

    Hur illa det egentligen var våren och sommaren 2021 när beskedet om att tio procent av personalstyrkan, 5000 personer, skulle sägas upp.Om hur det kändes när Scania för första gången sedan 90-talet redovisade ett negativt kvartalsresultat. Var krisen djupare än vi förstodOm lanseringen av Scanias första el-lastbilar och bygget av en egen batterifabrik.Om varför han skrivit en bok om hållbart ledarskap.Om hur han vi världens största lastbilstillverkare att skriva under ett avtal om fossilfria fordon 2040.Om projektet med självkörande lastbilar mellan Södertälje och Jönköping.Om varför han efter 24 år på Scania väljer att bli vd på H2 Green Steel.Om ett urstarkt årsresultat trots alltOm komponentbrist och mutkultur i Scanias indiska verksamhet.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Rekordåret 2019 vändes snabbt till en oväntad och jobbig kris som tvingade Scania att stoppa all produktion och permitterade personal. Henrik Henriksson, vd på Scania, berättar här om hur det var när han insåg vidden av coronakrisen, om hur företaget förbereder en återstart av produktionen och vad det innebär för resten av året. Han svarar även på frågor som: Kommer produktionen igång till normal nivå under 2020 - eller dröjer det till 2021? Vad händer med rekryteringarna? Är det här ett perfekt att omskola existerande personal? Varför är industrin så sårbar för kriser? Vad händer med portföljen inom forskning och utveckling? och mycket mera.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.