Ivo Podcasts

  • Omsorgs-företaget Humana får inte längre jobba med personlig assistans och hemtjänst. Det har myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bestämt. Folkhögskolorna i Sverige måste klara sig med mindre pengar, fast allt har blivit dyrare. Och Astrid och William var de populäraste namnen på nyfödda barn i Sverige förra året.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

  • Nytt format – nytt namn! ➡️ Skolplattform har läckt personuppgifter – igen ➡️ Mikael berättar vad märket kommer landa på i år ➡️ Yonna undrar om Ivo äntligen har fått bukt med hemtjänstföretagens maffiametoder Detta och mer i dagens avsnitt av en riktigt jobbig podd.


  • De marknadsför sig på sociala medier och med några få knapptryck kan du boka ett skönhetsingrepp hemma hos någon. LT granskade skönhetsbranschen i somras, men vad har egentligen hänt sen dess? Och gör myndigheterna för lite för att stoppa oseriösa aktörer?

  • Kaliber om när personal som misstänks för sexualbrott får jobba kvar med ungdomar på statliga ungdomshem under utredningstiden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Tre tjejer anmäler

    – Och sedan vaknade jag av att det rycker i min kropp. Och då är det han som är på mig. Han våldtog mig då.

    Victoria är en av flera unga tjejer som anmält att de utsatts för sexövergrepp när de varit placerade på statliga ungdomshem. Under tiden som brottet utreds får mannen jobba kvar, men på en annan avdelning.

    – Jag kände mig äcklig. Och jag kände…jag vette fan, jag kände mig bara äcklig och jätteobekväm. Ganska rädd. För jag visste om att han skulle komma tillbaka. Jag visste om att han jobbade dagen efter.

    Även Lina anmäler att hon blivit utsatt. Under tiden som anmälan utreds jobbar mannen kvar på ungdomshemmet.

    – Bara att veta om att han går runt där på området, och jag vet om att jag är inlåst och inte kan ta mig någonstans.

    Kaliber har också kunnat bekräfta att SiS agerat på samma sätt på ett annat ungdomshem i norra Sverige.

    – När vi åkte där i bilen så lyssnade vi på musik och så sa han typ ”din musiksmak är bra”. Och sedan var det inte något mer med det. Sedan några minuter efter det så lägger han sin hand på mitt lår och säger ”du är ganska fin för att vara 14”. Och jag tänkte: ”What the fuck?”.

    Där tilläts den anställde att arbeta kvar på institutionen när han utreddes för ett sexuellt ofredande. Mannen, som var i 30-årsåldern, ska ha arbetat med pojkar under utredningen, enigt SiS. Anmälan gjordes av en då  14-årig flicka som anklagade honom för att ha tafsat på henne under en bilfärd. Utredningen, precis lades ner för att det saknades bevis. Mannen nekade till anklagelsen och vill idag inte uttala sig till Kaliber.

    IVO kritiska

    Marie Åberg, avdelningschef på tillsynsmyndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, är kritisk:

    – Vår bedömning här är att det är olämpligt att en arbetstagare som är misstänkt för sexuella övergrepp, och är under en pågående förundersökning, flyttas över och tillåts arbeta nära ungdomar vid en annan enhet inom SIS. Vår bedömning är att det är ett risktagande med de barnen och ungdomarnas säkerhet.

    Statens Institutionsstyrelse, vars uppgift är att tvångsvårda barn och unga med psykosociala problem, håller delvis med om kritiken, enligt SiS ska man inte låta sexualbrottsmisstänkta arbeta med barn och unga när det handlar om vad myndigheten bedömer vara ett misstänkt ”allvarligt sexualbrott”. Det vill säga att man borde ha stängt av den man som anklagades för en våldtäkt, men inte de andra två männen. Var gränsen går får avgöras från fall till fall, säger Maria Åsebrandt som är institutionschef på behandlingshemmet i södra Sverige:

    Bör man inte alltid stänga av personal från  klientnära arbete när det gäller sexualbrottsmisstankar?

    –Jag tänker att man måste se på varje enskilt fall och se de omständigheter som finns runtomkring. Jag tror tyvärr inte att det är så enkelt att man säga att man alltid eller aldrig ska göra någonting.

    SiS ledning svarar

    SiS Generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark har avböjt att medverka i Kaliber, enligt pressavdelningen har hon inte möjlighet att prioritera en intervju av, som de skriver, ”ett flertal skäl”. Istället fick vi prata med Robert Stenbom som är HR-direktör och ställföreträdande generaldirektör på Statens institutionsstyrelse:

    – Vi försöker nog alltid hörsamma kritik från IVO, syna den och se, och andra tillsynsmyndigheter, och se om den är befogad. I det här fallet, så, jag tycker inte att vi har äventyrat säkerheten. Jag tänker att just det faktum att vi gör en individuell bedömning är det som ska säkerställa att vi inte äventyrar någons säkerhet.

    Kan du prata om den här individuella bedömningen då? Vad är det som ni gör där?

    – Till exempel tittar på om det alldeles uppenbart obehövligt, till exempel, tittar på om det är så att man kan jobba någon annanstans. Och det behöver inte betyda i klientnära verksamhet.

    Har man för avsikt i framtiden att agera annorlunda i den här frågan?

    – Ja, men det tror jag. Det får man väl anta är sannolikt att vi lär oss även av det här, precis som alltid annars.

    Hur ska ni göra då?

    – Vi kommer att granska det och hur vi har agerat i de här fallen så klart, och har ju granskat det också, och tittar på och jobbar med att förändra, revidera våra riktlinjer helt enkelt för att de blir tydligare. Minska risken för otydlighet om hur vi ska agera.

  • Personer på ett demensboende blev filmade utan att veta om det. Nu får de ansvariga för boendet kritik av myndigheten IVO.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Författaren Amanda Hellberg har skrivit den lättlästa boken "Kalla fötter" och kan vinna Lättlästpriset. Klartext har pratat med henne om boken och om hur det känns att ha chans att vinna Lättläst-priset.

    Du får också höra om fotbollsmatchen ikväll där det svenska damlandslaget spelar mot Englands lag i EM.

  • I det åttonde avsnittet av Medicinrättspodden har vi bjudit in Christian Benson; jurist på Institutet för Medicinsk Rätt och tidigare jurist på Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Tillsammans med Christian Benson lyfter Linnéa Axén och Alva Jofred Dataskyddsförordningen (GDPR) och hur den påverkar vården. Även samtalar vi om cyberattacker mot sjukvården och Christian besvarar lyssnarfrågor som inkommit. Trevlig lyssning!

    Vill du ställa frågor till nästa avsnitt? Mejla [email protected]

    En podd av Institutet för Medicinsk Rätt
    Producerad av Alva Jofred och Linnéa Axén
    Design Linnéa Axén
    Foto Lovisa Axén

    www.imrab.se

  • I slutet av höstlovet 2018 kom Eva Osterman Lind hem och hittade sin son död. Senare förstod hon att Manfred i förväg hade berättat detaljerat om sina självmordsplaner för personal på BUP.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    – Det blev inte rätt det som gjordes med honom. Det känns som att vi liksom fick inte chansen riktigt att rädda honom eftersom vi inte förstod allvaret i det här, säger hon.

    Eva tyckte att vården av Manfred brustit på flera sätt, men barn- och ungdomspsykiatrin såg inget fel i vården och beslutade att inte anmäla fallet till Inspektionen för vård och omsorg.

    När Eva anmälde den vård Manfred fått fick BUP kritik på flera punkter från Ivo.

    Ekots granskning visar att barn- och ungdomspsykiatrin i landet de senaste fem åren upptäckt vårdbrister och Lex Maria-anmält detta till inspektionen för vård och omsorg i samband med 22 självmord.

    I ytterligare fem fall, där vården själva bedömt att de inte gjort fel, hittar Ivo brister i vården efter att vårdnadshavare anmält.

    Ekot har varit i kontakt med anhöriga i de här fem fallen och de upplever att vården inte verkat vilja lära sig något av det som hänt. En av dem är Manfreds mamma Eva.

    BUP i region Uppsala uppger att de hela tiden försöker lära sig och förbättra vården. De har efter Manfreds självmord genomfört flera utbildningsinsatser för personal kring riskbedömning och självmord hos barn och unga.

    Hit kan du vända dig om du mår dåligt

    Är det akut – ring nödnumret 112.

    SPES

    MIND – självmordslinjen

    Jourhavande Medmänniska

    Maria Ridderstedt
    [email protected]

    Victoria Gaunitz
    [email protected]

  • Kaliber om vårdpersonal som dömts för brott, men som kan fortsätta att ta emot patienter som vanligt i flera år efter domen.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En läkare döms för att ha ofredat två patienter på sin mottagning. En av dem är Alice, som är hos läkaren för att undersöka sin tå:

    – Jag hamnar i total panik, och mitt hjärta går givetvis jättefort, för att nu har jag panik.

    Några månader senare kliver en annan kvinna in på mottagningen. Vi kan kalla henne för Sandra. Hon har kommit för att hon under en lång tid haft problem med en fot. Läkaren undersöker hennes tå, men lägger sedan handen på hennes bröst.

    – Så han hade liksom hela sin hand så här på bröstet. Nu måste jag härifrån. För han är så gränslös, och jag vet inte vad som kommer att hända. Alltså, "hur flyr jag så snabbt och effektivt som möjligt härifrån?"

    Läkare döms för ofredande

    Läkaren döms senare för sexuellt ofredande. När Region Stockholm får domen så väljer de att avbryta sitt avtal med läkaren. Lena Hanberg är chef för avdelningen för specialiserad vård inom Region Stockholm, som har hand om regionens avtal med olika vårdgivare.

    – Det är klart att man kan överklaga en dom. Men här tycker vi att det är så viktigt att vi inte riskerar att patienter blir kränkta, att vi valde att säga upp det här avtalet.

    När Region Stockholm säger upp avtalet är läkaren alltså bara dömd i tingsrätten, och han tänker överklaga domen. Men regionen tycker inte att det går att vänta på att målet ska prövas i högre instans.

    – Utgångspunkten var att vi i så fall skulle utsätta kvinnor för risken att bli utsatta för den här typen av övergrepp. Och det kunde vi inte riskera.

    Fortsätter att ta emot patienter

    Om någon dömts i tingsrätten men överklagar, kan Ivo begära att legitimationen ändå dras in i väntan på slutlig dom. Det ska de göra om det finns sannolika skäl för att HSAN i slutändan kommer att landa i att dra tillbaka legitimationen. Men samtidigt ska sådana här interimistiska återkallanden bara göras om det krävs för att till exempel garantera patientsäkerheten. Och i det här fallet tyckte inte Ivo att det var nödvändigt. Marie Åberg, Ivo:

    – Av tingsrättens dom så framgick det i det här fallet varken att brottslighetens straffvärde, brottets art eller tidigare brottslighet skulle medföra en fängelsepåföljd. Och det saknades även en särskild anledning att befara att yrkesutövaren skulle göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Och med anledning av det så valde vi att inte yrka interimistiskt.

    Ni såg inte att det skulle finnas någon risk att han skulle kunna tafsa på andra patienter?

    – Nej, i det här ärendet så såg vi inte det.

    Läkaren kan fortsätta att ta emot patienter i väntan på att rättvisan ska ha sin gång. 

    Kaliber om läkare som döms, men som kan fortsätta att ta emot patienter, ibland i flera år efter fällande dom. Och Kaliber hittar även brister i rapporteringen av domar till IVO från Domstolsverket, som ska rapportera när de dömer legitimerad vårdpersonal.

  • I somras dog en femårig pojke efter att ha rymt från ett HVB-hem i Hagfors och drunknat i en å inte långt från hemmet. Kaliber om vad som egentligen hände under morgonen som pojken försvann.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    En femårig pojke dog i somras efter att ha rymt från ett HVB-hem i Hagfors och drunknat i en å i närheten av hemmet. Kalibers avsnitt i samarbete med P4 Värmland handlar om hur olyckan på HVB-hemmet i värmländska orten Hagfors kunde ske.

    Larmsamtal till polis dröjde

    I en Lex Sarah-utredning står det att personalen på HVB-hemmet ringde 112 en dryg halvtimme efter att femårige John Walter rymt. Men polisen fick in samtalet om pojkens försvinnande först 53 minuter efter att han upptäckts försvunnen.

    Kritiserat HVB-hem

    Hemmet hade redan innan drunkningen fått kritik. 2019 konstaterade Inspektionens för vård och omsorg, IVO, att hemmet hade brister för tredje gången i rad när det gällde dokumentation av barnen och att de hållit fast barn.


  • Lisbeth Löpare Johansson möter i detta avsnitt av Nära vårdpodden Åsa Steinsaphir som sedan augusti är anställd på IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som egenerfaren projektledare för att stärka patient- och brukarperspektivet. Åsa gästade podden för två år sedan och berättade då om sin resa i vården och arbetet som BISAM inom psykiatrin. I detta avsnitt fortsätter hon dela med sig av erfarenheter och tankar om hur hälso- och sjukvård och omsorg, genom ett strukturerat arbetssätt som utgår från patienter/brukares egna erfarenheter, kan bli bättre.

  • Ett ofiltrerat, vänskapligt snack med förre MFFaren Ivo Pekalski.
    Vi tittar i backspegeln och snackar om våra synsätt på matchen mot det riktiga Glasgow Rangers, den matchen när vi sänkte den anrika klubben.
    Hur skiljer sig våra resor, vem var det egentligen som klackade till målet och har Ivo en assist till ett av målen eller inte?
    Vad gör spelarna när vi dricker öl på Celticpubbarna, är deras sängar skönare än våra? Gåtan om varför vi INTE gick vidare till CL det året får vi också svar på!