Kanton Podcasts
-
Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808) gjorde en lysande karriär som internationellt känd skeppsbyggare och chef för örlogsvarvet i Karlskrona. På lantstället Skärfva byggde han upp en slags värld i miniatyr av sina intressen och samlingar. Bland annat fanns där det kinesiska kabinettet med målningar av sampaner, en kinesisk typ av flatbottnade båtar. Men hur hamnade de i Sverige och vad berättar de om af Chapmans och hans idévärld? Det ska arkitekterna Kerstin Barup och Mats Edström berätta mer om i detta avsnitt. De har både skrivit och forskat om af Chapmans Skärfva och är medförfattare till boken Sampanerna från Kanton.
Du finner Sampanerna från Kanton samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under 1700-talet greps Europa av en djup fascination av allting kinesiskt, såväl verkligt som uppdiktat. Förutom att det i konst och arkitektur var högsta mode med så kallade chinoiserier fördes även intensiva diskussioner om själva landet Kina. Ibland framställdes det som ett idylliskt idealland, andra gånger som ett barbariskt kejsardöme – och så vidare. Ytterst lite baserades på verkligheten och ända in i vår tid sprids många olika bilder av Kina. I det här avsnittet berättar konstvetaren Magnus Olausson mer om historiens kinabilder och kontakter mellan Kina och Sverige under trehundra år.
Du finner Sampanerna från Kanton samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger.
Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.
Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.
Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.
Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domain
Musik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! I dagens avsnitt: Ostindiska kompaniet var Sveriges första globala storföretag. Det allra första handelsfartyget seglade från Göteborg till Kanton i Kina 1732 och verksamheten pågick i nästan 75 år.Vinsterna var enorma på insatt kapital och skatterna låga. Men sjömännen fick slita hårt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
