Kerstin Söderman Podcasts
-
Hör docent Fia Sundevall berätta om rösträttens begränsningar efter 1921 fram till våra dagar.
Under åren 1918-1921 genomfördes allmän och lika rösträtt i Sverige och riksdagsvalet i september 1921 var det första valet enligt de nya villkoren. Men, det fanns fortfarande grupper som ännu inte hade rösträtt. Till exempel var människor som satt i fängelse, hade gått i konkurs, inte kunde ta sig till en vallokal på grund av sjukdom, tog emot varaktigt fattigunderstöd eller var omyndigförklarade diskvalificerade från att rösta.
Det fanns även praktiska rösträttsbegränsningar som särskilt hindrade grupper av minoriteter, som samer och romer, från att rösta. Steg för steg har allt fler rösträttshinder tagits bort och det senaste var 1989 då möjligheten att omyndigförklara människor försvann.
Rättelse: I avsnittet har ett faktafel smugit sig in, Fia Sundevall meddelar att det ska vara fängelsestraff på mer än 6 månader och inte mer än 6 år som sägs som var grund för att bli fråntagen sin rösträtt.
Medverkande: Fia Sundevall (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)
Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet) -
Professor Torbjörn Nilsson ger oss en snabbkurs i rösträttens historia, från tvåkammarsystemets införande 1867 fram till beslutet om allmän och lika rösträtt i den extrainkallade riksdagen 17 december 1918. Utvecklingen mot ett demokratiskt statsskick pågick i decennier och tog ett större steg 1909 med utvidgad rösträtt för män. Men fortfarande hade inte kvinnor rösträtt till riksdagen och flera rösträttshinder för män fanns kvar. Dessutom gällde inte principen om en man – en röst utan förmögna personer kunde ha upp till 40 röster i kommunalvalen.
Den konservativa första kammaren lyckades genom hårdnackat motstånd gång på gång förhindra mer genomgripande reformer. Hösten 1918 var läget i omvärlden stormigt med revolutioner och social oro och mot bakgrund av det genomfördes till slut rösträttsreformer i Sverige. Vi får även veta varför högerledaren Arvid Lindman sov så dåligt efter beslutet 1918. Avsnittet inleds med iscensättningen av ”Sista akten i rösträttsdramat”.
Medverkande: Torbjörn Nilsson (gäst) och Kerstin Söderman (Riksarkivet)
Berättarröst 1: Håkan Malmberg (Riksarkivet)
Berättarröst 2, företrädare för regeringen, företrädare för Allmänna valmansförbundet: Caroline Duke (Riksarkivet)
Kung Gustav V, röst: Jens Kling (Riksarkivet)
Företrädare för industrin, röst: Joakim Andersson (Riksarkivet)
Inspelning och efterbearbetning: Stefan Bommelin (Riksarkivet)
