Maja Lagercrantz Podcasts
-
Sverige har den högsta inflationen på många år samtidigt som ekonomin krymper. Hur ska den nye Riksbankschefen få ner inflationen utan att knäcka hushåll och företag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erik Thedéen blev chef över Riksbanken vid årsskiftet, i ett läge med både höga räntor och negativ tillväxt. Sedan i maj i fjol har Riksbanken höjt styrräntan från 0 till 3 procentenheter. Målet med höjningarna är att få ner inflationen, som idag ligger på 9,3 procent, till Riksbankens mål på 2 procent.
Vid Erik Thedéens första räntebesked i februari höjdes styrräntan med 0,5 procentenheter, från 2,5 till 3 procent. Han aviserade då en ny höjning på 0,25 eller 0,5 procentenheter i april. Sedan dess har den underliggande inflationen stigit mer än förväntat, både i Sverige och i Euro-området. Men Erik Thedéen säger att aprilprognosen fortfarande står sig.
– Den förväntan står sig väl ganska väl. Den är ju lite allmänt hållen då, men att det blir en höjning och att det blir 25 eller 50. Det sade jag då och det säger jag nu, säger Erik Thedéen.
Riksbanken har fått kritik både från bedömare som menar att de kraftiga räntehöjningarna riskerar att slå ut hushåll och företag och att Riksbanken därför inte bör höja mer – och från de som tvärtom menar att Riksbanken borde höja snabbare för att få ner inflationen. Erik Thedéen säger att de gör en samlad bedömning av olika faktorer och att bedömningen just nu inte motiverar någon kursändring.
– Inflationen är så mycket över målet och indikatorerna för svensk ekonomi än så länge är inte så dramatiskt negativa så att det skulle ändra de prognoserna vi har för styrränteförändringar, säger Erik Thedéen.
Riksbankschefen menar att inflationen är så spridd i ekonomin att det motiverar fortsatt höjda räntor.
– Det är inte bara att köttet gått upp eller mjölkpriserna gått upp, utan det är brett i stort sett överallt. Och det här gör ju också att uppgången i någon mening är svårare att bromsa. Så kraften i den här uppgången har förvånat Riksbanken och har förvånat all världens centralbanker.
Två procents inflation till årsskiftetIdag ligger inflationen (KPIF) på 9,3 procent. Erik Thedéen säger att han tror att den kommer att sjunka snabbt under året.
– Vi spår ju en ganska kraftig nedgång i inflationen, så vi tror ju att den börjar närma sig två procent redan till årsskiftet. Tittar du på KPIF, alltså det som inkluderar även energi, då är den nere på två procent redan till årsskiftet, enligt vår prognos, som är osäker. Tittar vi på den exklusive energi tar det nåt halvår till. Så det är en kraftig nedgång vi ser framför oss.
"Farlig kombination"Svenska hushåll är högt belånade jämfört med hushåll i andra länder. Erik Thedéen tycker att människor ska dra lärdom av det senaste årets dramatiska händelser som lett till snabbt höjda räntor. Att ha hög belåningsgrad på sin bostad och rörlig ränta är en farlig kombination i ett sånt läge, tycker han.
– Jag tror att vi behöver ha en ordentlig diskussion om skuldsättning och räntebindning och vad vi ska göra mer för att få en sund utveckling framåt, säger Erik Thedéen.
Erik Thedéen blev riksbankschef vid årsskiftet, han var dessförinnan generaldirektör på Finansinspektionen. Han intervjuades i sin dåvarande roll i Ekots lördagsintervju i höstas.
Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Victor UbeiraIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.15. Intervjun är inte redigerad.
-
Utbildning är viktigast för att få ner arbetslösheten, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L). Så varför skär regeringen ner på vuxenutbildningen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johan Pehrson är arbetsmarknads- och integrationsminister och partiledare för Liberalerna. Han intervjuas av Cecilia Strömberg Wallin.
Med höga inflation och svag konjunktur väntas arbetslösheten stiga framöver. Redan idag är 340 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Samtidigt är det brist på arbetskraft på många håll inom industrin och vården.
Vad är din huvudingrediensen i ditt recept för att mota arbetslösheten?– Det är att fokusera på utbildning, att göra människor anställningsbara för de jobb som finns lediga. Det finns många arbeten i Sverige som är lediga, vi saknar ju busschaufförer, vi saknar tågchaufförer, poliser, människor i vården, säger Johan Pehrson.
De här matchningsproblemen har ju funnits länge. Vad kommer ni göra annorlunda än den förra regeringen?
– Vi tror att det är centralt att det är ett fokus på effektivitet i arbetsmarknadspolitiken, de insatser som görs ska vara väldigt arbetsplatsnära och det ska finnas förväntan att de ska leda på reguljära jobb i förlängningen, därför fokuserar vi t ex väldigt mycket på Nystartsjobb istället för Extratjänster som den förra regeringen var lite förälskade i. Vi fokuserar på Etableringsjobben som en del av omställningsstöden. Och vi satsar på praktikplatser.
Men ni dar samtidigt ner på arbetsmarknadspolitiska program som man brukar säga behövs mer av när det är lågkonjunktur, så varför gör ni det? Det är för dem som står längre från arbetsmarknaden som behöver hjälp.
– De insatser vi gör vi på arbetsmarknadsprogrammen och insatserna och lönebidrag och Samhall är på rätt många miljarder. Man ska komma ihåg att nu har vi haft en konjunktur som har gått åt rätt håll efter pandemin, där många har kommit in på arbetsmarknaden, etableringstiden har t ex kortats. Det är ju vi glada för och många reformer ligger bakom detta. Men avgörande är också att Arbetsförmedlingen ska få möjlighet att jobba med de personer som står längst från arbetsmarknaden. Och då har man tillför det här med kompletterande aktörer, de avlastar väldigt mycket, och det omställningsstöd som nu de facto är på plats som gör att personer både rustas och skyddas innan av människor som då är i jobb. Och om man då hamnar i arbetslöshet finns det mycket mycket hjälp till omställning utanför Arbetsförmedlingen.
Mindre pengar till vuxenutbildningI regeringens statsbudget har man minskat det statliga stödet till vuxenutbildning med mer än en en miljard jämfört med förra året. Varför drar ni ner på pengar till utbildning om det är så viktigt?
Det "kärvar" i förhandlingarna med SD om arbetskraftsinvandring
– Vi delar den bedömning som den tidigare regeringen gjorde som sade att nu är det dags, år 2023, att avsluta de omfattande satsningar som har gjorts för att hantera pandemin och nu återgår vi till nivåer som är mycket höga för både yrkeshögskolor och folkbildning i det breda perspektivet. Men det är klart att det är en minskning jämfört med pandemin. Men det borde ju vara rätt okontroversiellt, säger Johan Pehrson.Förra året kom 27 000 arbetskraftsinvandrare från tredje land, utanför EU, till Sverige, bland annat IT-tekniker, ingenjörer bärplockare och kökspersonal.
Enligt Tidöavtalet ska man höja minimilönen för arbetskraftsinvandrare från runt 13 000 till omkring 33 000 kronor i månaden, den exakta siffran ska en utredning återkomma med. Syftet är att komma tillrätta med fusk och utnyttjande.Enligt uppgifter i Dagens Industri har förhandlingarna mellan samarbetspartierna om arbetskraftsinvandringen strandat för att Liberalerna och Sverigedemokraterna inte kan komma överens om vilka yrkesgrupper som ska undantas från det höjda lönekravet. Johan Pehrson säger att förhandlingarna kärvar för att partierna har olika ingångar i frågan.
– Vi är ju överens om att det ska göras undantag, men det är där vi nu håller på att diskutera, för det vi var överens om mellan samarbetspartierna i Tidöavtalet, det var ju arbetsplanen, nu ska vi in i detaljerna, hur ska det här se ut? Och då vill jag inte föregripa den förhandlingen med dig här i radion. Men vi har de diskussionerna. Men Liberalerna står på industrins behovs sida. Men de kanske fortfarande tycker att det är för hög lönenivå och för få undantag. Men vi ser dem och framförallt hör jag dem.
Kan Sverigedemokraterna också tänka sig undantag?
– Ja, vi har ju den formulering som vi har i Tidöavtalet.
Men nu då?
– Som sagt, vi ska hedra det där avtalet.
Gäst: Johan Pehrson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jacob Gustavsson -
Ska lärare och läkare anmäla papperslösa? Vilka permanenta uppehållstillstånd ska återkallas? Och ska ukrainare som sökt skydd i Sverige få mer än 71 kronor per dag, migrationsminister Maria Malmer Stenergard?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) frågas ut i Ekots lördagsintervju av Johar Bendjelloul.
Enligt Tidöavtalet ska kommuner och myndigheter bli skyldiga att anmäla till Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas illegalt i Sverige - något som kritiker kallat för ett angiverikrav. Detta har väckt oro på många håll, bland annat bland lärare.
Ska det åligga en lärare att anmäla sina elever?
– Det här är en fråga som jag drivit länge. Jag tycker det är en viktig huvudprincip att alla myndigheter i det offentliga Sverige drar åt samma håll, i praktiken ser det dock ut så att det finns myndigheter som arbetar för att hitta och verkställa de som ska utvisas samtidigt som andra myndigheter i akt och handling bidrar till att de faktiskt kan stanna kvar i Sverige, genom att t ex betala ut bidrag. Och där vet jag när jag pratar med t ex handläggare på Migrationsverket att de har svårt att få information från t ex socialförvaltningen i en kommun som ändå vet var en person befinner sig. Det betyder att ju det beslut som en domstol har fattat om utvisning hjälper alltså inte en myndigheterna till att till fullo verkställa, säger Maria Malmer Stenergard.Om vi tar det konkreta exemplet kring lärare. Barn till papperslösa har ju rätt att gå i skolan i Sverige, men deras lärare skulle kunna bli skyldiga att anmäla till Polisen om barnen är i skolan.
– Det jag beskrev var huvudprincipen. Jag tycker det är fullt rimligt att alla myndigheter jobbar tillsammans och att man som huvudregel ska dela information.
Men det är många som arbetar i skolan...
– Och också i vården som har varit uppe i debatten och här tycker jag att man ska vara ödmjuk inför att det här är en mycket svår fråga och därför har vi också sagt att det ska utredas på ett rättssäkert sätt. Och det kan vara aktuellt att göra undantag för de fall då det kan strida mot ömmande värden och jag tänker inte föregripa resultaten i den utredningen.
Men ska grunden vara att det finns anmälningsplikt och sen kan det vara enstaka undantag?
– Så ser jag det.
Så grunden ska vara att i skolan och i sjukvården så är grunden att man ska anmäla om man stöter på en papperslös?
– Nej grunden ska vara att myndigheter generellt i Sverige ska vara skyldiga att informera om de får vetskap om en person som inte följer ett utvisningsbeslut, sen kan man göra undantag för vissa kategorier, tex vårdpersonal.
– Det här behöver närmare utredas. Det kanske är så att vissa fall i vården ska vara undantaget och i andra fall inte och jag vill inte föregripa det.
Återkalla permanenta uppehållstillståndEnligt Tidöavtalet ska permanenta uppehållstillstånd mönstras ut - tillfälliga ska bli regel framöver. Idag lever nästan 300 000 människor i Sverige med permanenta uppehållstillstånd. Ska de förlora sina permanenta uppehållstillstånd och få dem omvandlade till tillfälliga?
– Till att börja med så gäller det här bara för asylrelaterade uppehållstillstånd, många har ju uppehållstillstånd här som t ex arbetskraftsinvandrare eller studerande och det är då inte aktuellt i de fallen.
Förslaget om att permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats ska dras tillbaka - har väckt oro och frågor om rättssäkerheten, normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilda inte tas tillbaka. Saken ska nu utredas - men grundtanken är att av de som har asylrelaterade permanenta uppehållstillstånd idag, blir av med dem och stället ska söka medborgarskap. Samtidigt vill man höja kraven för att kunna bli svensk medborgare, det ska bland annat krävas att man talar svenska och har bott här i minst åtta år, istället för som idag fem år.
– Tanken är att man ska hitta en individuell väg till medborgarskap, vad behöver den här individen för att kunna ta det fulla klivet in i samhället och därmed klara de krav som ställs för medborgarskap. Om man inte klarar det är det inte självklart vad som ska hända men det ska återigen en utredning titta på för det här är också komplicerade frågor, det är ett meddelat beslut som i så fall ska rullas tillbaka och jag vill betona att det här ska ske på ett rättssäkert sätt.
Ser du nåt problem med att 300 000 människor i Sverige som varit trygga med att leva här plötsligt inte vet säkert om de kommer kunna få stanna?
– Det gör jag. Jag träffade stora delar av civilsamhället igår, representanter för dem. Och de uttryckte just detta och det gör mig bekymrad. För människor som lever här på ett hederligt sätt och försöker lära sig svenska, bli självförsörjande och gör allt de kan för att komma in i samhället, de ska inte känna sig oroliga. Och har jag kommunicerat på ett sätt som skapat oro då tycker jag att jag ska tänka på hur jag ska kommunicera framöver för det är viktigt att människor känner drivkrafter att integreras, säger Maria Malmer Stenergard.
71 kronor per dag till ukrainare och asylsökandeSedan 1994 får asylsökande 71 kr per dag för att köpa mat, kläder och hygienartiklar. De har inte rätt till SFI, undervisning i svenska för invandrare. Samma sak gäller de ukrainare som sökt skydd i Sverige undan kriget enligt EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsministern öppnar i intervjun för att se över villkoren framöver.
Gäst: Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M)
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Karin Runblom, politikreporter på Ekot
Tekniker: Brady Juvier
Producent: Maja Lagercrantz -
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
En vecka före valet sade Ulf Kristersson (M) att hushållen ekonomi skulle räddas i god tid före jul, och att det var ett gemensamma vallöfte från M, SD, KD och L. Men energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att hon aldrig lovade det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den andra september berättade och skrev Ulf Kristersson (M) på facebook om ett gemensamt vallöfte från alla partiledarna i hans politiska lag. Hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul. "Alla ska veta att före jul så kommer man få lindring för de höga elpriser som regeringen har skapat. Vi lämnar ingen i sticket."
Men energi- och näringsminister Ebba Busch distanserar sig från det som Kristersson kallade ett gemensamt vallöfte. "Jag kan redogöra för vad jag har menat. Jag har aldrig försökt ge sken av att pengar skulle kunna finnas på kontot innan första november", säger Ebba Busch. Det hon lovade var inte pengar före jul, utan bara att "systemet" skulle vara på plats. De fyra partiledarna skrev i en gemensamma debattartikel i Dagens Nyheter att de skulle införa "ett högkostnadsskydd för hushåll och företag till den 1 november". Det var bara det hon lovade, säger hon nu.
– Jag vet vad jag har tittat folk i ögonen har sagt. När jag har mött väljare och fått frågor har jag sagt att vi kommer inte kunna inte lova att pengarna kommer att vara på plats på kontot till första november eller innan jul, men vi kan lova att man i god tid vet vad som gäller och att vi har ett elstöd på plats, säger Ebba Busch.
Blocköverskridande energiöverenskommelse
Men det här med att utfärda ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att göra det då, Ulf Kristersson?
– Om ett högkostnadsskydd till första november, absolut. Och sedan har vi förklarat gott och väl varför vi har bytt modell…
Men det här att hushållens ekonomi skulle räddas i god tid före jul, ett gemensamt vallöfte, hade han inte mandat att utfärda det?
– Vi har som sagt presenterat i en gemensam debattartikel som jag har skrivit under exakt hur vi tänkte kring första november, säger Ebba Busch.Elbehovet i Sverige kan fördubblas till 2035, enligt beräkningar. Flera näringslivsföreträdare har på senare tid efterlyst en långsiktig överenskommelse om energipolitiken framöver för att våga investera. Men Ebba Busch planerar inte att bjuda in till en sådan.
– Om Socialdemokraterna står för att kärnkraft är en nödvändig del av svensk energimix framöver då är vi ju framme vid den punkten och då tar jag gärna i hand om den frågan framåt.
"Vi har inte lämnat klimatmålen"
Vill du bjuda in till samtal om en ny energiöverenskommelse?
Jag pratar jättegärna med Socialdemokraterna om den här frågan. (.... )Jag kan absolut självklart gärna sitta ner med partiledare Magdalena Andersson och ta henne i hand om den här frågan.
Det jag tror företagarna efterlyser är ett parlamentariskt handslag...
– De företagaren jag träffar, det sista de vill höra är att politiken stänger in sig i långa snicksnack, utan man vill ha leverans.
Men nåt mer än att ni erbjuder Socialdemokraterna att rösta på er politik, någon typ av förhandling?
– Jag erbjuder Socialdemokraterna att stå för det de tycker är rätt och riktigt för Sverige, jag uppfattar att de har svängt i fråga om kärnkraften, det välkomnar jag. Jag sätter mig gärna ner och har sagt att det behöver vi göra när vi inte hanterar akuta frågor.Sverige ser inte ut att nå klimatmålen, bland annat klimatmålet för transporter som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Med den förra regeringens beslut om höjd reduktionsplikt kommande år beräknades målet att nås, men i och med att den nuvarande regeringen vill sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer målet inte nås, enligt Naturvårdsverket. Även regeringens egen budget konstaterar att målet inte kommer att nås. Men Ebba Busch säger att klimatmålen ligger fast.
– Vi har inte lämnat de målen men vi kommer behöva att addera andra åtgärder för att lyckas nå det målet och det handlar primärt om att bana väg för elektrifiering.
Gäst: Ebba Busch, energi- och näringsminister, vice statsminister och partiledare för Kristdemokraterna.
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Alma Segeholm -
EU-regleringar, FN-avtal och svenska miljömål pekar alla mot att mer svensk skog kommer att behöva skyddas framöver. Men hur ska Sveriges över 300 000 skogsägare förmås att avverka mindre?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Granbarkborren har dödat 32 miljoner kubikmeter gran sedan 2018, att jämföra med de stora skogsbränderna sommaren 2018 som förstörde ca två miljoner kubikmeter skog.
I veckan rapporterade Skogsstyrelsen att 40 procent av ungskogen i Norra Sverige är skadad, och då handlade det också om andra trädslag. 2021 avverkades rekords mycket skog i Sverige.
Herman Sundqvist säger att miljömålet Levande skogar inte kommer att nås och att utvecklingen i skogen är negativ, men han lyfter samtidigt fram förbättringar som gjorts och som han tror kommer att slå igenom på sikt.
– I en del avseenden mår den svenska skogen alldeles utmärkt och fungerar bra och i andra avseenden finns ganska stora svårigheter just nu, säger Herman Sundqvist.
EU:s miljöpolitik krockar med svensk skogspolitikEU:s skogspolitik och FN-avtal innebär att mer svensk skog troligen kommer behöva skyddas framöver. Riksdagens miljömål för skogen, Levande skogar pekar åt samma håll.
Samtidigt är avverkning den främsta inkomstmöjligheten för Sveriges över 300 000 skogsägare. I Ekots lördagsintervju föreslår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist ett ersättningssystem till skogsägare som avstår från avverkning.
– Det skulle ju kunna vara att en markägare får inte bara betalt för att genomföra olika skötselåtgärder som utvecklar och förstärker biologisk mångfald men det kunde också vara att en markägare får ersättning för att markägaren härbärgerar väldigt sällsynta eller hotade arter på sin mark också, säger Herman Sundqvist.
För att Sverige ska nå de miljömål som riksdagen satt upp för skogen skulle mer skog med höga naturvärden behöva skyddas.
Äganderätt står mot miljömålEU föreslår en förordning om restaurering av natur som innebär att 20 procent av unionens påverkade ekosystem ska återställas till 2030.
För svensk del kan det här betyda att ytterligare runt en och en halv miljon hektar skogsmark ska skyddas. Enligt Skogsstyrelsen skulle det kosta runt 175 miljarder kronor att ersätta svenska skogsägare för det.
I november beslutade EU om en annan förordning som också pekar mot att svenska skogsägare kan behöva låta mer skog stå, nämligen den som slår fast att Sverige behöver öka sin kolsänka, något som främst sker när växande skog binder koldioxid från vår atmosfär.
I svensk skogspolitik betonas gång på gång äganderätten för skogsägare och skogsägarnas frihet under ansvar. Samtidigt ställer EU allt större krav på både klimatnytta och biologisk mångfald i den svenska skogen. Och det här skulle enligt Herman Sundqvist kunna balanseras genom att den som äger skog erbjuds andra sätt att tjäna pengar förutom virkesavverkning.
– Äganderätten är grundlagsskyddad så jag tror att en väg som vi har föreslagit i vår fördjupade utvärdering av (miljömålet) Levande skogar är att försöka hitta incitament att tjäna pengar på sin skog på annat sätt, säger Herman Sundqvist.
Intervjun spelades in den 22 december 2023.
Gäst: Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen
Kommentar: Mona Hambraeus, Ekots reporter med fokus på miljö och klimat
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Christer Tjernell -
Den 2 februari ska Centerpartiet välja ny partiledare efter Annie Lööf. Valet står mellan Elisabeth Thand Ringqvist, Daniel Bäckström och Muharrem Demirok. Hur vill de förändra partiet?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Centerpartiet backade i samtliga kommuner i årets riksdagsval och partiledare Annie Lööf meddelade sin avgång strax efter valet. Hon fick intern kritik för att hon redan före valet berättade att hon kunde tänka sig att ingå i en S-regering. Centerpartiet vägval framöver blir avgörande för hur det politiska landskapet kommer att se ut inför nästa val. Vart vill de tre partiledarkandidaterna ta Centerpartiet?
Daniel Bäckström: 47 år, uppväxt i Säffle i Värmland där han bor på en gård i Tveta. Tidigare mångårig kommunpolitiker i Säffle och regionpolitiker i Värmland, riksdagsledamot sedan 2014. Tidigare Centerpartiets försvarspolitisk talesperson, numer gruppledare i riksdagen och landsbygdspolitisk talesperson.
Muharrem Demirok: 46 år, uppväxt i Vårby gård utanför Stockholm, bor numer i Linköping. Mångårig kommunpolitiker i Linköping. Ordförande för Åtvidabergs FF. Riksdagsledamot sedan i höstas. Centerpartiets talesperson i utbildningsfrågor. Partistyrelseledamot.
Partiledarvalet
Elisabeth Thand Ringqvist: 50 år, uppväxt i Sunne i Jämtland, bor numer i Stockholm. Arbetade i regeringskansliet under alliansregeringen. Företagare aktiv i flera bolag. Tidigare ordförande i Företagarna, Svenska Riskkapitalföreningen och Skärgårdsstiftelsen. Riksdagsledamot sedan i höstas. Andre vice gruppledare och näringspolitisk talesperson.Centerpartiets valberedning nominerade de tre kandidaterna den 7 november. Vid en extrainsatt partistämma i Helsingborg den 2 februari kommer partiets ombud att få rösta fram en av dem att efterträda Annie Lööf som partiledare för Centerpartiet.
Gäster: Daniel Bäckström, Muharrem Demirok och Elisabeth Thand Ringqvist.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Brady Juvier -
När försvaret växer och Sverige blir ett Nato-land kommer två procent av BNP i försvarsbudget inte att räcka, menar ÖB Micael Bydén. Men hur mycket pengar som behövs avgörs av politikernas ambitioner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Försvaret kommer att genomgå stora förändringar när Sverige bli en av 32 allierade i försvarsalliansen Nato. ÖB har i sina råd till regeringen skrivit att han vill att det nordiska samarbetet ska utvecklas och stärkas, och att Norden ska hänga ihop som ett försvarsområde i Nato, med gemensam ledning där Sverige kan leda de marina operationerna Östersjön. Svenska försvaret kan också bidra med soldater och stridsflyg i Baltikum, och bland annat patrullera luftrummet.
– Vi kan Östersjön, vi kan Östersjön på ytan och under ytan. Vi kan också luftrummet över Östersjön. Och det här är en del där vi också har fått en rad frågor, vi vet att det finns kanske både önskemål och en inriktning att vi ska ta det här. Det här är ett område där vi skulle kunna visa handlingskraft och luta oss fram i ett tidigt skede och ta det ansvaret som en fullvärdig medlem, säger Micael Bydén.
Två procent av BNP inte tillräckligtFörsvarets budget har stadigt vuxit under senare år. Efter Rysslands storskaliga invasion i Ukraina i februari beslutade riksdagen att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP. Från årets budget på 75 miljarder kan det motsvara runt 120-130 miljarder kronor, beroende på hur BNP utvecklas. Före sommaren sade ÖB att försvaret inte skulle kunna komma upp i de beloppen förrän 2028.
Men i samband med att ÖB presenterade sina militära råd om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 till regeringen så framkom att försvaret kommer att komma upp i två procent av BNP redan 2026 – men inte för att upprustningen går snabbare nu utan för att stigande priser och räntor gör att pengarna går åt snabbare. Och på sikt kommer försvaret alltså behöva mer än två procent säger ÖB.
– Kravet på oss ökar ytterligare, vi ska investera i infrastruktur, vi ska bli fler människor, vi ska ersätta system och upphandla nya system och så vidare. Jag har också tydligt indikerat i det här underlaget att med stor sannolikhet kommer det behövas mer än två procent av BNP i nästa försvarsbeslut eller på lite längre sikt, säger Micael Bydén.
Hur stor andel av BNP kan det handla om?
– Svårt för mig att uttrycka, först och främst ska vi gå mot de ramar som nu är satta och de två procenten.
Men ni måste väl ge den informationen till politikerna?
– Svaret är mer än två procent av BNP, det är det jag indikerar nu, men det är beroende på vilken ambition... det är politiken som bestämmer vad vi ska göra och vad ambitionerna är.
Svårt klara rekryteringenEn av de största utmaningarna i försvarets upprustning blir att rekrytera tillräckligt med personal. Antalet anställda ska växa från dagens 70 000 personer till 120 000 år 2035. Svårigheten blir inte bara om att anställa ny personal, utan också att behålla den befintliga. Idag finns ett stort missnöje med lönerna för den militära personalen, som enligt facken har halkat efter under flera år.
ÖB Micael Bydén, är gäst i Ekots lördagsintervju.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Mats Eriksson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Monica Bergmark -
Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka – både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll.
– Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström.
De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker:
– Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström.
Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig?
– Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström.
Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse?
– Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.
Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats.
– Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.
Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag?
– Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd.
Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.
Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Natoanslutning och Ukraina är fortsatt de viktigaste frågorna i svensk utrikespolitik. Men den nya utrikesministern vill också fokusera mer på Norden, Baltikum och EU kanske på bekostnad av FN.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den moderate utrikesministern Tobias Billström, som tidigare var migrationsminister i alliansregeringen, säger att han just nu rekalibrerar utrikesförvaltningen. Inför statsminister Ulf Kristerssons möte med Turkiets president Erdoğan på tisdag tar Tobias Billström avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD. De har länge varit NATO:s och USA:s allierade i kampen mot IS i Syrien. Sverige har tidigare stött YPG och PYD men den nya regeringen har en annan syn på de båda kurdiska organisationerna, som Turkiet betraktar som terrorister.
"Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, säger Tobias Billström. Är då det överordnade värdet Sveriges relation till Turkiet just nu? "Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato och vikten av att vi når framgångar i de förhandlingar som pågår mellan Turkiet å ena sidan och Sverige och Finland å den andra och det är viktigt att vi har ett gott förhållande i de här delarna", säger Tobias Billström.
Mer fokus på närområdet i nya regeringens utrikespolitikUkraina och svensk Nato-anslutning ligger kvar som de viktigaste prioriteringarna i svensk utrikespolitik. Men jämfört med den förra regeringen vill den nya regeringen lägga en större tyngdpunkt på samarbetet inom Norden och Baltikum och EU. Man måste prioritera och det går inte att vara närvarande överallt, säger Billström. Betyder det då att regeringen kommer att lägga mindre kraft på FN-systemet? "När det gäller hur vi organiserar oss för att ta hand om FN-frågorna kan jag inte utesluta att det blir förändringar, men det arbetet pågår just nu", säger Tobias Billström.
Gäst: Tobias Billström (M), utrikesminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentator
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Lotta Linde Rahr -
Sverigedemokraterna har fått för stort genomslag i den nya regeringens politik, det tycker Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är inte stramare migrationspolitik eller hårdare straff i sig som Lena Hallengren främst vänder sig emot. Men hon menar att Tidöavtalet, den överenskommelse som regeringen träffat med Sverigedemokraterna, bidrar till att splittra Sverige. "Jag menar att splittringen finns i den ton som man har, den hatretorik som ändå smyger sig in när man pekar ut enskilda grupper, människor med utländsk bakgrund", säger Lena Hallengren i Ekots lördagsintervju.
Socialdemokraternas och Miljöpartiets regering stramade kraftigt åt migrationspolitiken 2015. Lena Hallengren säger att hennes kritik mot den nya regeringens migrationspolitik inte bara är sakpolitisk. "Den kritik som vi har gentemot det här avtalet och SD:s avtryck i politiken handlar om människovärdet, rättsosäkerheten och att ställa människor och grupper mot varann."
I kriminalpolitiken har S genomfört många straffskärpningar de senaste åren. Lena Hallengren säger att hon saknar välfärdssatsningar som kan förebygga kriminalitet bland i nya regeringens kriminalpolitik. "Vi är kritiska till att man inte har en politik som bryter segregationen, som ser till att bryta den nyrekrytering.", säger Lena Hallengren.
Varsammare i oppositionLena Hallengren är också kritisk mot hur oppositionen agerade när Socialdemokraterna var regeringsparti. Socialdemokraterna kommer att agera annorlunda nu som oppositionsparti, det blir en mer återhållsam hållning vad gäller att bryta ut delar av regeringens budget, göra KU-anmälningar och misstroendeförklaringar framöver, enligt Lena Hallengren.
"Det räcker inte med att göra ett Twitter-inlägg som man inte gillar, utan det ska ju vara allvarligt om man ska rikta ett misstroende mot ett enskilt statsråd, då ska man göra nåt som strider mot det som är ens skyldighet som statsråd.", säger Lena Hallengren
Kommer inte samarbeta med SverigedemokraternaSocialdemokraterna och Sverigedemokraterna har tillsammans majoritet i riksdagen. Men det är inte aktuellt att samarbeta eller söka aktivt stöd från SD för att få igenom förslag tillsammans.
"Men om det skulle handla om frågor där vi har en väldigt tydlig socialdemokratisk ståndpunkt, och vi kommer till samma slutsats, så kommer vi förstås stödja den socialdemokratiska politiken men vi kommer inte sitta och vara strategiska och samarbeta med Sverigedemokraterna.", säger Lena Hallengren.
Gäst: Lena Hallengren, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, fd socialminister
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Lova Olsson, politikreporter på Ekot
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman
Intervjun spelades in den 28 oktober 2022. -
Cecilia Hermansson som är ordförande i Klimatpolitiska rådet säger att sänkt reduktionsplikt kommer att göra det svårt för Sverige att minska växthusutsläppen tillräckligt snabbt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Regeringen har presenterat delar av sin klimatpolitik i Tidöavtalet. Av det framgår bland annat att regering och SD ska satsa på kärnkraft och minska reduktionsplikten, alltså tvingande inblandning av biobränslen i bensin och diesel. Miljödepartementet tas bort och klimatpolitiken flyttar in på Klimat- och näringslivsdepartementet. Vad betyder det för de svenska utsläppen på lång och kort sikt?
Enligt Sveriges klimatmål ska Sverige inte ha några nettoutsläpp år 2045. Då ska utsläppen ha minskat med minst 85 procent från 1990. Resterande 15 procent ska kompenseras av koldioxidlagring. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Om regeringen minskar reduktionsplikten till EU:s lägstanivå kommer det målet inte att nås. Enligt Naturvårdsverket kommer det leda till att Sveriges utsläpp ökar med ca 10 procent.
Övriga satsningar kompenserar inte utsläppsökningar"Om man tar bort reduktionsplikten hamnar man i ett läge där man inte hinner fasa in de övriga åtgärderna, och vi riskerar då att inte nå 2030-målen", säger Cecilia Hermansson. Hon ser inte heller att andra klimatåtgärder i Tidöavtalet eller i regeringsförklaringen skulle kunna sänka utsläppen för att kompensera för de ökningar som ändrad reduktionsplikt kommer att orsaka.
Klimatpolitiska rådet inrättades 2017 och är en del av det klimatpolitiska ramverket, där även de svenska miljömålen och klimatlagen ingår.
Ekots lördagsintervju har bjudit in den nya klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L), och en rad andra statsråd, som alla avböjt. Intervjun spelades in 21 oktober 2022.
Gäst: Cecilia Hermansson, ordförande Klimatpolitiska rådet
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Annika Digréus, Ekots miljöreporter
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet.
Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
M, SD, KD och L vill på olika sätt begränsa amorteringskraven så att hushåll inte ska behöva amortera lika mycket som idag. Men Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen tycker att det är en dålig idé.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erik Thedéen har varit generaldirektör för Finansinspektionen i sju år och var med om att införa amorteringskrav i två steg. Amorteringskraven innebär att den som tar bolån på över 50 procent av bostadens värde måste amortera på lånen. Tanken med kraven är att hushåll inte ska ta för stora lån i förhållande till sin inkomst.
I augusti gav S-regeringen Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskraven. Bakgrunden till regeringsuppdraget är att stigande priser för el, mat, bensin och höjda räntor pressar många hushåll. Under pandemin pausades amorteringskraven tillfälligt. De fyra partier som förhandlar om ett regeringssamarbete har också uttryckt att de på olika sätt vill pausa eller lätta på amorteringskraven.
Finansinspektionen ska lämna sitt svar till regeringen nästa fredag, men redan nu säger Erik Thedéen i Ekots lördagsintervju att han inte tycker att regeringen ska ändra på amorteringskraven. Han menar att det skulle motverka Riksbankens försök att genom en stram penningpolitik få ner inflationen. Och vill man hjälpa de hushåll som drabbas värst av stigande priser och räntor så är sänkta amorteringskrav ingen träffsäker metod, enligt Erik Thedéen. "Det är bara hälften av hushållen som har bolån, och de har typiskt sett ganska goda inkomster. Så ska vi klara av de med lägst marginaler, då är det här en väldigt dålig åtgärd, då finns det många bättre åtgärder som finanspolitiken kan komma med", säger Erik Thedéen.
Han framhåller att de hushåll som inte klarar att amortera på grund av ändrade ekonomiska förutsättningar pga arbetslöshet, sjukdom – eller väldigt höga elräkningar – kan söka om undantag från amorteringskraven från sin bank.
Lågkonjunktur – och hög inflationBåde hushåll och företag pressas av stigande kostnader och av inbromsningen i ekonomin.
"Det här är ett väldigt bekymmersamt läge. Normalt sett när vi går in i en lågkonjunktur så går inflationen ner och penningpolitiken kan stimulera ekonomin. Det är inte det läge vi har nu utan nu stramar istället penningpolitiken åt för att få ner inflationen. Och samtidigt faller ekonomin.", säger Erik Thedéen.
Hur orolig är då Erik Thedéen för Sverige ekonomi? "Jag är vaksam, och kanske lite extra vaksam. När det rör sig såhär mycket på räntor, på inflation, på aktier och bostadspriser – då kan det hända olyckor. När det sker så här stora förändringar, då kan det uppstå saker som vi inte kan förutse.", säger Erik Thedéen.
De högt belånade kommersiella fastighetsbolagen som Finansinspektionen länge framhållit som en risk för den finansiella stabiliteten har på senare gått ner i värde. Men Thedéen ser inget hot just nu mot den finansiella stabiliteten eftersom bankerna är stabila.
Riksbankschef efter nyårEfter årsskiftet tar Erik Thedéen över som riksbankschef efter Stefan Ingves. Vad tar han med sig in i den rollen?
Gäst: Erik Thedéen, generaldirektör Finansinspektionen
Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Elin Hagman -
Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.
Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät
Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Programledare: Erika Mårtensson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Tobias Carlsson - Show more
