Västeuropa Podcasts

  • Nazistledaren Heinrich Himmlers (1900-1945) intresse för germansk rasmystik gav honom ett särskilt engagemang för Sverige där han trodde sig finna ursprunget för arierna. Han skickade tidigt arkeologiska expeditioner till Tanums hällristningar för att kartlägga den germanska kulturens grundläggande.


    Som chef för säkerhetstjänsten Sicherheitsdienst (SD) ansvarade han också för kartläggande av det svenska samhället och odla kontakter som vid ett tyskt maktövertagande skulle få ledande roller i administrationen av Sverige.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lennart Westberg som är aktuell med boken Himmlers Sverige – Visioner och verklighet.


    Som chef för organisationen Schutzstaffel, mer känt som SS, var Heinrich Himmler den ledande organisatören av folkmordet av judarna. Under Himmlers ledning växte SS explosionsartat och blev en politisk maktfaktor genom vilken Himmler i flera avseenden kunde föra en egen utrikespolitik. År 1933 lät han inrätta det första koncentrationslägret i Dachau.


    Redan under 1930-talet byggde Himmler upp organisationen ”Ahnenerbe” vars syfte var att med ”vetenskapliga” metoder hitta bevis för germanernas ärofyllda förflutna och deras rasmässiga överlägsenhet. Detta gjorde man för att rättfärdiga sina militära erövringar samt utrotningen av judar och andra människor som man ansåg vara mindervärdiga.


    Himmler ansåg att Sverige utgjorde den germanska rasens främsta kärnland, och i hans föreställningar om ett övernationellt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget spelade Sverige en viktig roll.


    För att omsätta sina visioner i verklighet försökte SS upprätta egna nätverk i Sverige. Denna infiltration och propaganda omfattade bland annat polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS och jordbrukets intresseorganisationer. Svenskar som deltagit i kriget i Waffen-SS skulle få en särskild roll som ledare i det tänkta Storgermanien efter att Nazityskland besegrat världen.


    1940 beordrade Himmler skapandet av ett nätverk av underrättelsetjänstemän i Sverige, känt som Sipo-SD, med målet att samla information och kontrollera landets politik. Detta gjordes i hopp om att säkra Sveriges neutralitet under kriget och hindra landet från att stödja de allierade.


    Bild: Riksfürern för SS, Heinrich Himmler, besöker koncentrationslägret Dachhaus 1936, Bundesarchiv, Bild 152-11-12 / CC-BY-SA 3.0, Wikipedia, Public Domain.


    Musik: SS Machiert in Feindesland, SS kampsång under andra världskriget,


    Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Idén om en unikt rysk nation avskild från och moraliskt överlägsen västerlandet formulerades av ryska filosofer i början av 1800-talet. När bolsjevikernas tog makten 1917 cementerade tanken på Ryssland som en avvikare i världen.


    Men den ryska särarten har en lång historia. När de ryska härskarna valde ortodox kristendom framför katolicismen avskildes Ryssland från en europeiska idétraditionen, där latinet knöt an till antikens idéarv och band samman de lärda i Västeuropa med varandra.


    I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Bengt Jangfeldt, docent i slaviska språk, författare som bland annat har skrivit boken Vi och dom - Om Ryssland som idé.


    När vi hör den ryska presidenten Vladimir Putin uttala sig med hat och förakt om Europa blir vi förvånade, men Putin knyter an till en flera hundra år gammal tradition där Västeuropa beskrivits som dekadent och krämaraktigt utan den ryska nationens djup och moraliska överlägsenhet. Den ryska historien har ända sedan Peter den stores tid på 1700-talet präglats av pendelrörelser mot och från Europa.


    Redan 1836 formulerade den första ryska filosofen Pjotr Tjaadajev att Ryssland var en nation som stod utanför den universella historiska gemenskapen.


    Bild: Religiös procession i Kurskprovinsen av Ilija Repin (1880–1883; Tretjakov Galleri, Moskva), Wikipedia, Public domain.


    Musik: Tchaikovsky Dance Of The Sugar Plum Fairy med Craig Austin, Worldwide Public Domain, Storyblock audio.


    Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Den 6 juni 1944 i gryningen stormade fem divisioner allierade soldater i land på fem landstigningsstränder i Normandie. Under natten hade tre luftlandsättningsdivisioner släppts för att hindra tyskarna från att få fram förstärkningar.


    D-dagen och de kommande dagarna då brohuvudet konsoliderade var en anmärkningsvärd prestation – det erkände till och med Stalin. Trots att de allierade hade fullständigt luftherravälde och ett massivt understöd av tunga bestyckade örlogsfartyg kunde det ha slutat illa.


    På Omaha-beach drabbades amerikanska styrkor av ett blodbad när de stridsvagnar som skulle understödja infanteriet inte kom iland. Dessutom mötte de en erfaren tysk infanteridivision som gjorde starkt motstånd. Ändå blev landstigningen en stor framgång och markerade början till slutet på tyskarnas ockupation av Västeuropa. Atlantvallen var bruten.


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om landstigningen i Normandie. Operation Overlord som hela operationen kallades omgavs av stort hemlighetsmakeri. En sofistikerad mörkläggnings- och förvillelseoperation inleddes från allierad sida som omfattade allt från påhittade staber för armékårer som inte existerade till ryktesspridning och bombräder mot mål långt från Normandie.


    Det totala övertaget i luften var avgörande. Tyskarna hade små möjligheter att spana från luften. Dessutom kunde de allierade avkoda och läsa den tyska radiotrafiken. Tyskarna visste att en landstigningsoperation var på gång men inte var det skulle ske.


    På tysk sida var man inte överens om hur man skulle hantera hotet om en landstigning. Överbefälhavaren i väst Rundstedt förordade i enlighet med tysk doktrin att man skulle ha rörliga förstärkningar, företrädelsevis sex motoriserade pansardivisioner, ett stycke bakom Atlantvallen. När man visst var landstigningen skedde skulle dessa krossa det allierade brohuvudet. Rommel som var underställd arméchef hade en annan uppfattning. Han ansåg att det aldrig skulle gå att få fram förstärkningar eftersom de allierade hade luftherravälde. För honom var det avgörande att besegra de allierade på stränderna.


    Det allierade bombflyget slog i stor utsträckning ut både landsvägsnätet och järnvägsnätet i Frankrike. Det som Rommel hade fruktat skedde. In i det sista trodde tyskarna att landstigningen skulle komma vid Calais, men när de förstod att det var Normandie som gällde var det för sent. Rommel var till råga på allt på permission och trots det tillfälliga amerikanska bakslaget på Omaha-beach tog de amerikanska, brittiska och kanadensiska trupperna i huvudsak sina anfallsmål och etablerade ett brohuvud. Men landstigningen var en sak. Att återerövra Frankrike en annan. Det gällde nu att snabbt bryta ut ur brohuvudet. De kommande veckorna avgjordes striden med början vid Caen där den 21:a tyska pansardivisionen stod beredd att möta de allierade. Det handlar nästa avsnitt om av Militärhistoriepoddens andra världskrigs-serie.


    Bild: Amerikanska anfallstrupper i en LCVP-landningsfarkost närmar sig Omaha Beach, 6 juni 1944, Wikipeida, Public Domain.


    Lyssna också på Operation Torch som förövning till landstigningen i Normandie.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Många av oss prenumererar på en dagstidning, antingen digitalt eller i pappersformat. För att få nya läsare erbjuder tidningarna ofta tidsbegränsade billiga erbjudanden. Tidningen Dagens Industri har lockat läsare med förmånliga priser och genom detta bundit upp sina kunder i långa och dyra prenumerationer. Många drabbade har klagat och anmält tidningen, en av dem är Thord Sundström.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Vi handlar allt mer varor över nätet. Ofta är det helt gratis att skicka tillbaka varan om den inte passar eller man helt enkelt inte vill ha den. Men en stor del av de textil- och elektronikvaror som returneras i Västeuropa slängs istället för att läggas ut till försäljning på nytt, visar en studie. Vi intervjuar en av forskarna bakom studien.

    Lanthandlar fyller ofta en viktig funktion, både som service och social knutpunkt. Men många har små marginaler och det är en kamp varje år för att få ihop ekonomin. Vi har besökt Dalarna, där flera lanthandlar varit tvungna att stänga den senaste tiden. Lyssna på vårt reportage från byn Malungsfors.

    Vår expert på konsumenträtt Maria Wiezell svarar på lyssnarnas frågor.

  • Den 19 augusti 1942 landsteg drygt 6 000 mestadels kanadensiska soldater vid den franska kuststaden Dieppe för att skaffa underrättelser och testa det tyska försvaret i Atlantvallen.


    Räden blev en katastrof. Förlusten uppgick till mer än halva styrkan som sattes in. Inte mindre än 900 allierade soldater stupade. Vissa erfarenheter kunde de allierade ta med sig från räden – men var det värt förlusterna?


    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Diepperäden i augusti 1942. Räden genomfördes av många skäl som i efterhand har diskuterats mycket. Våren och sommaren 1942 stod kriget och vägde. Tyskland var ännu framgångsrikt och de allierade, inte minst britterna, behövde en framgång. Stalin pressade sina västallierade hårt för att öppna en ny andra front i Västeuropa.


    I detta läge beslutade britterna att med i huvudsak kanadensiska trupper göra en landstigning i Frankrike och tillfälligt ta den lilla hamnstaden Dieppe. Räden skulle testa det tyska försvaret och de brittiska metoderna för landstigning med understöd av en ny stridsvagnsmodell. Med i planerna fanns även att ta en radarstation och inhämta underrättelser om tysk radarteknik.


    Räden igångsattes på allvar strax före klockan 5 på morgonen den 19 augusti. Huvudlandstigningen genomfördes mitt för hamnen i Dieppe. I öster och väster och i staden landsteg kommandotrupper för att tysta tyska artilleribatterier. Ingenting fungerade egentligen för de allierade. Understödet av flottan och flyget var för dåligt planerat och samordnat. Tyskarna var larmade och kunde från väl skyddade ställningar möta de kanadensiska soldaterna med mördande eldgivning. Stridsvagnarna kom knappt i land och de som kom upp på stranden blev kvar där oförmögna att nå staden. En radarstation togs, ett tyskt batteri tystades och en mindre del av den kanadensiska styrkan nådde nätt och jämnt sina anfallsmål. I det stora hela körde landstigningen fast på stranden.


    Tyskarna kunde konstatera att de med relativ lätthet hade slagit tillbaka landstigningen. De allierade menade i efterhand att de dragit viktiga slutsatser som kom till användning vid den framgångsrika landstigningen i Normandie två år senare. Men detta har ifrågasatts av historikerna i efterhand. Hur som helst var priset fasansfullt högt. På de kanadensiska krigskyrkogårdarna vid Dieppe ligger ännu de som stupade.


    Bild: Kanadensiska fångar leds bort genom Dieppe efter räden. Kredit: Library and Archives Canada / C-014171. Wikipedia, CC-BY-SA 3.0


    Lyssna också på Operation Torch som förövning till landstigningen i Normandie.


    Klippare: Emanuel Lehtonen


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • På botten av Östersjön från Ryssland till Tyskland ligger flera 120 mil långa stålrör. 


    Där flödar Rysslands guld, naturgasen, som pumpas in i Tyskland och Västeuropa som blodet i ådrorna. Gasen värmer upp de europeiska hemmen, får industrin att snurra. 


    Men den gas-allians som väst haft med först Sovjetunionen och sen med Ryssland är som ett tveeggat svärd.


    Det som skulle knyta öst och väst närmare varandra förvandlades till ett gasvapen i Vladimir Putins hand.


    Tills en dag när allt får ett oväntat och mystiskt slut.


    Om du inte vill vänta går det redan nu att låsa upp alla delar genom att bli prenumerant - då får du full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio. Gå in på thirdearstudio.com och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i.

    Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall.


  • När Carl Gudmundsson för snart fem år sedan lämnade jobbet som Väderstads försäljningschef i Västeuropa för att ta över föräldragården på Vikbolandet gjorde han det med erfarenheten från 1000-tals jordbruk runtom i världen. Arealen ökar han nu gärna för varje år som går, men aldrig på bekostnad av skördenivån. I det här avsnittet av Lantbrukspodden får vi veta hur Carl Gudmundsson med en fast och hälsosam växtföljd ihop med mellangrödor lägger grunden till en lönsam växtodling.

    Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på [email protected].

  • Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.


    Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.


    I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.


    Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.


    Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar. 


    Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.


    I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.


    Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.


    Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.


    Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De engelska långbågarna och deras pilregn brukar ofta tillskrivas de engelska segrarna vid Crécy, Poitiers och Azincourt under hundraårskriget 1337-1453. Hundraårskriget utkämpades av riddarhärar förstärkta med bågskyttar och lätt utrustat fotfolk. Långbågarnas pilar tog knäcken på de franska tungt beväpnade riddarnas kavallerianfall.


    Ibland beskrivs segrarna som massakrer förorsakade av välriktade salvor av pilar. Men stämmer det? Vad är verklighet och myt bakom långbågarnas framgångar och betydelse?


    I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an historien om de engelska långbågarna. Det visar sig att Peter har egna erfarenheter av bågskytte och därför blir det en del diskussion om olika bågar. Och vad var egentligen mest effektivt: långbågen eller armborstet? Under medeltiden och tiden för hundraårskriget valde engelsmännen att satsa på att utrusta sina skyttar med långbågar medan fransmännen i större utsträckning valde armborstet. Det fanns för och nackdelar med de olika vapnen.


    Men det handlar inte bara om långbågar. Medeltidens krigföring hade sina särskilda kännetecken och hundraårskriget var Europas mest utdragna konflikt där feodala intressen krockade och skapade ett lågintensivt med förödande krig utkämpat i dåtidens största västeuropeiska rike Frankrike.


    Arméerna var relativt små och kärnan utgjordes av det tungt utrustade riddarkavalleriet. Kriget fördes århundradena efter korstågstiden då riddarhärar i omgångar försökte återta och etablera ett rike i Palestina.


    Långbågarna är en del av historien om krigföringens utveckling i Västeuropa som innebar inte bara nytt uppträdandet på slagfältet och nya vapen utan även en förändring av krigets förutsättningar. Europa var under medeltiden styrt av furstar med begränsad makt och resurser. Krigföring var i många avseenden tämligen outvecklad om man jämför med antiken och vad som komma skulle under århundradena fram till Napoleonkrigen.


    Bild: Slaget vid Crécy från det illustrerade manuskriptet av Jean Froissants krönika från 1400-talet.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Hotet från Selukiderna i Öst fick patriarken i Konstantinopel att vädja till sin nyblivna ärkefiende - Katolska kyrkan - om hjälp att slå tillbaka den härjande fienden och befria Jerusalem från dessa barbarer som dessutom lagt den heliga gravens kyrka i ruiner.

    Katolska kyrkans påve manade till heligt krig och kallelsen hörsammades av krigsherrar, adelsmän och vanligt folk över hela Västeuropa. Det långa besvärliga korståget påbörjades mot det heliga landet. Knappt 50 år tidigare hade kyrkan delats itu men nu hade de en gemensam fiende och ett gemensamt uppdrag.

    För judarna inleddes en av deras mörkaste perioder när de drabbades av erövrarnas blodtörst som för alltid skulle etsa sig in i deras medvetande.

    (Detta är en kortversion av avsnittet. Lyssna gärna på fullversionen där vi mer ingående berättar den spännande storyn).

  • Hotet från Selukiderna i Öst fick patriarken i Konstantinopel att vädja till sin nyblivna ärkefiende - Katolska kyrkan - om hjälp att slå tillbaka den härjande fienden och befria Jerusalem från dessa barbarer som dessutom lagt den heliga gravens kyrka i ruiner.

    Katolska kyrkans påve manade till heligt krig och kallelsen hörsammades av krigsherrar, adelsmän och vanligt folk över hela Västeuropa. Det långa besvärliga korståget påbörjades mot det heliga landet. Knappt 50 år tidigare hade kyrkan delats itu men nu hade de en gemensam fiende och ett gemensamt uppdrag.

    För judarna inleddes en av deras mörkaste perioder när de drabbades av erövrarnas blodtörst som för alltid skulle etsa sig in i deras medvetande.

  • Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.


    Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att  ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.


    I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.


    Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.


    USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.


    De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.


    Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.


    Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.


    Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.


    Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.


    Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.


    Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.


    Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.


    Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


  • 29 september. Migrationen från patriarkala kulturer har gjort att kvinnor i Västeuropa allt oftare drabbas av sexuella övergrepp i det offentliga rummet. Det menar Ayaan Hirsi Ali i sin bok "Villebråd". Paulina Neuding intervjuar henne.

  • Sommaren 2021 avlöser rapporterna om extremväder över hela världen varandra. Delar av Kina och Västeuropa drabbas av förödande översvämningar, i Kanada slås nya väderrekord och tusentals människor runtom i världen tvingas på flykt.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Dokumentären är gjord av Simon Sarnecki och färdigställdes i augusti 2021.

    Producent: Dennis Jörnmark

    Slutmix: Stina Fagerberg

    Medverkande:

    Marleen Erler, vittne till översvämningarna i Tyskland sommaren 2021

    Martin Hedberg, meteorolog

    Ljuden i dokumentären är hämtade från Sveriges radio, SVT, The Guardian, Reuters, CBC, Deutsche Welle och CNN.

  • Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893
    I samband med brexit blev piskades ånyo liv i den bortglömda Nordirlandskonflikten, i samband med att hot om skarpa gränser på ön började segla upp i takt med att den brittiska regionen plötsligt blev ett ingenmansland där EU:s yttre gräns skulle definieras.

    Under våren 2021, strax efter ett provisoriskt avtal, blossade också skärmytslingar upp och nya bomber detonerade. Europas medier drog omedelbart upp oroligheternas Belfast och Londonderry på löpsedlarna igen.

    Vad är det som håller på att hända egentligen - trappas en ny spiral av terror och våldsdåd upp i Västeuropas yttersta hörn?
    Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning. I det här avsnittet ska vi titta närmare på vad den irländska oron bottnar i och ställa oss frågan om det verkliga hotet mot den brittiska stabiliteten vilar någon annanstans än på den bångstyriga gröna ön?