Ylva Byrman Podcasts
-
Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?
Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?
Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?
Hur används genitivformerna dens respektive dess?
Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?
I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?
Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?
I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?
Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.
Programledare Jens Möller.
-
Hahaha...!!! Skratt kan kännas glatt och smittande. Andra skratt uttrycker t ex nervositet. I Språket om humor i vardag och offentlighet samt humorns roll i maktspel. Jodå, det blir även en del skratt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorÄr pappaskämt en modern företeelse, vet man vilket som var det första kända pappaskämtet?
På vilka sätt kan man försöka utöva makt genom humor?
Finns det tecken på att kvinnliga komiker har blivit mer accepterade idag än för 10-15 år sedan?
När det gäller humor är det lätt att associera till offentlig komik t ex på scen eller i tv. Men vilka funktioner kan humor och skratt ha i vardagliga samtal bekanta emellan?
Vad händer när någon försöker vara rolig, på en scen eller i vardagslivet, men ingen skrattar?
Vad betyder ordet vits?
Vad är "språkvetarförklaringen" till varför det kan uppstå humor i en ordvits?
Är det sant att göteborgare håller ordvitsandet vid liv?
Det finns många olika sorters humor, som slapstick, satir, parodi m m. Finns det viss typ av humor som ses som "finare" än annan?
Finns det språkligt baserad humor som är universell, eller är verbal humor begränsad till t ex vissa regioner och språkområden?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Hanna Söderlund, humorforskare och lektor i svenska vid Umeå universitet.
Programledare Jens Möller.
-
Inför jul bjuds på en språklig gott-och-blandat-påse. Hör frågor och svar om bl a anglicismer och frasen med det sagt. Därtill excellerar vår egen språktomte i parallellhomonymi vad kan det vara?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorEn lyssnare har skrivit ner hundratals engelska uttryck från senaste säsongen av tv-såpan Farmen. Varför väcker anglicismer och engelska ord i svenska språket så starka känslor?
Svenskans såg och engelskans saw har samma två betydelser på båda språken (verktyget man sågar med och preteritumformen av verbet se). Finns det fler liknande fall, och finns det någon benämning för ord som har samma dubbla betydelser på olika språk?
Hur kommer det sig att vi i svenskan använder negationer i positiva fraser, t ex "nej, vad kul!"? Eller "kan inte du räcka mig saltet?" Varför är vi negativa helt i onödan?
Finns det någon regel för vad man kallar ortsbor i en stad, till exempel göteborgare eller Trollhättebo?
Flera lyssnare upplever frasen "med det sagt" som en trend bland t ex politiker och journalister. Vad har uttrycket för innebörd?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Programledare Jens Möller.
-
Ställtid, historiskt presens och middag som tidsangivelse. Språket handlar om hur vi talar om tiden, som vissa tycker går alltför fort. Fast gästen Bodil Jönsson hävdar bestämt att vi har gott om tid!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur bra är vårt språk är på att fånga och beskriva tid?
Kan man verkligen använda ordet "historisk" när något händer för första gången, t ex att det för första gången väljs en kvinnlig ledare i något land?
Är användandet av historiskt presens, till exempel inom polisen, ett försök att underlätta förståelsen för människor som kan ha svårare att förstå komplexa meningar med olika tidsformer?
Om man använder middag som tidsangivelse, betyder det då ungefär mitt på dagen eller den senare tid då flesta äter middag?
Vad är ställtid?
Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid kom 1999 och sålde snabbt i hundratusentals exemplar. Vilket behov fyllde den boken just då?
En lyssnare uppfattar det som att hans barn och deras kompisar pratar fortare än vad hans egen generation gör. Samtidigt upplevde lyssnaren det som att hans mor-och farföräldrar pratade långsammare än vad hans generation gör. Pratar generationerna snabbare och snabbare?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Bodil Jönsson, fysiker och författare till flera böcker om tid.
Programledare Jens Möller.
-
Rövsmör och jetski, vad betyder det? Språket handlar om mustig yrkesjargong och förortsslang. Hör om rörmokares ofta grova slanguttryck och varför s k affrikativt uttal kan vara viktigt i förorten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad räknas som slang?
Frilla är ett gammalt ord för konkubin/älskarinna. Numera är det ofta slang för frisyr. Har orden samma ursprung?
Vad är orsak till de namn på fiskarter som nu används som slangord bland ungdomar, som lax, röding och torsk?
Hur kommer det sig att slanguttrycken bäng och bänger tycks ha i princip motsatta betydelser - någon som är knasig/dum respektive något som är riktigt bra?
Vad spelar den s k förortsslangen för roll för gymnasieungdomar i invandrartäta förorter?
Vad kan det få för effekt för unga i förorten om de använder "fel språk i fel situation"?
Vad är förortsslang?
Vad betyder rövsmör?
Rörmokarslang kan vara ganska grov. Finns det annan yrkesjargong i Sverige som låter på liknande sätt?
I vilken mån utvecklas idag ny yrkesjargong?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Karin Senter, som har disputerat vid Uppsala universitet med avhandlingen Att göra förort: Om språkliga resurser hos gymnasieungdomar med mångspråkig förortsbakgrund
Programledare Jens Möller.
-
Vad krävs för att en svensk i Frankrike ska uppfattas som infödd fransos? I veckans Språket hör vi ett delvis överraskande svar. Dessutom om programledarens tveeggade känslor inför franska språket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHur ser franskans ställning ut i svenska skolan idag?
Hur har franskans ord för trumma (tambour) kunnat bli tambur på svenska?
Ordet miljö kommer ju från franska (millieu) där det betyder ungefär mitten. På franska talar man snarare om omgivningen, l'environnement, i de frågor som vi benämner som miljöfrågor. Kan ni reda ut varför?
Flygskam är ett modernt svenskt ord som sägs ha letat sig in i franska språket. Vilka äldre ord har franskan lånat in från svenska eller andra skandinaviska språk?
Stockholms universitet har studerat i vilken mån svenskar som har flyttat till Frankrike i vuxen ålder talar så god franska att de kan uppfattas som infödda fransoser. Vilka är de huvudsakliga slutsatserna i studien?
Vilka är de svåraste språkliga nötterna att knäcka för svenskar som vill bli fullt bekväma med franska språket?
På en skylt vid ingången till en svensk stormarknad stod "entrè". Varför använder man här grav accent i stället för akut accent?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.
Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet.
Programledare Jens Möller.
-
Har alla politiker gått i "slingerskola"? frågar en av Språkets lyssnare. Inför valet analyserar vi politikernas retoriska knep för att få fram sina budskap och undrar hur politiker kan "ta ansvar".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHar alla politiker gått i "slingerskola"?
Varför förväntas politiker ofta "ta ansvar" för misslyckanden genom att avgå i stället för att försöka reda upp situationen?
Vilka har varit de vanligaste orden som partierna har använt i sina valmanifest genom historien?
Vissa som inte sympatiserar med Socialdemokraterna kallar dess medlemmar för "såssar". Hur kommer det sig?
I vilken mån påverkar sociala medier, med sitt ganska kortfattade språk, den påstådda polariseringen i den politiska debatten?
Vad går att säga, med vetenskaplig grund, om hur det politiska språket och retoriken påverkar hur folk väljer att rösta?
Medverkande Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Gunilla Almström Persson, lektor vid Stockholms universitet, som forskar om språk och makt. Programledare Jens Möller.
-
Blåbrun och hjärtland ses som exempel på ord som sticker ut under årets valrörelse. Språket fokuserar på politisk retorik inför det kommande valet och diskuterar t ex vad en "hög politiker" är.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågor:Vilka ord och uttryck har hittills satt prägel på valrörelsen?
Vad har hänt språkpolitiskt i Sverige på senare år?
Hur OK är det att skriva eller säga "hög politiker", borde det inte vara "högt uppsatt politiker"?
Är "icke-västlig" en term från kalla krigets dagar, eller när började man se på världen som västlig och östlig?
Varför är det så vanligt att politiker och andra ofta inleder sina svar på frågor med "ja men..." eller "nej men…"?
Gäster i programmet är Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot samt Magnus P. Ängsal, docent i tyska vid Göteborgs universitet som forskar om bland annat politikens språk.
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.
-
Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHar ordet dessert som betyder efterrätt något att göra med de engelska desert för att överge och desert som betyder öken?
Har ordet ganasch för hästkind någon etymologisk koppling till ganache som betyder chokladkräm och som kan används i tårtsammanhang?
Hur ska efterrätten marängsviss uttalas?
Hur kommer det sig att franska fromage betyder ost men på svenska används för en efterrätt?
Kex kommer från engelska cake, men cake kan betyda tårta och har inte så mycket med kex att göra, hur hänger det hop?
Vilket ursprung har det svenska ordet kräm, som kan används i fruktkräm och handkräm, och hur kommer det sig att ordet cream på engelska betyder grädde?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarför skriver en del "kan inte underskattas" när de menar att något inte kan överskattas?
Är det verkligen riktigt att säga “du har fyra val”? Borde det inte vara ett val, som har olika alternativ?
Hur ska ordet alternativ användas korrekt?
Man kan säga: “Du har inget alternativ, du måste gå till skolan.” Men också “Nu när du mår lite dåligt så har du två alternativ. Antingen så går du till skolan eller så stannar du hemma”. Betyder det att ett alternativ egentligen betyder inget alternativ?
Hur kan man missförstå någon rätt?
Varför säger man “han dömdes mot sitt nekande?” Skulle det vara bättre med ”trots sitt nekande”?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper
-
Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?
Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?
Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?
Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?
Varför säger en del interjuv?
Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper
-
Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror.
Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon.
Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling.
Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas?
Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar.
Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?
Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?
Varför har olika språk olika talsystem?
Hur fungerar de danska och franska talsystemen?
Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?
Vad är en femfemma?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
-
Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Saknade ord som tas upp i avsnittetHyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”.
Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.
Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.
Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.
Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.
Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.
Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.
Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.
Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.
Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.
-
Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Veckans språkfrågorHar ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?
Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?
Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".
Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?
Har ordet absolut blivit vanligare?
Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?
Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
- Show more
