finansutskottet Podcasts

  • Fack och arbetsgivare inom handeln har idag växlat lönekrav och de har helt olik syn på förutsättningarna för högre löner. Hör också om ny riksbankschefen som frågades ut av finansutskottet

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Programledare: Erika Mårtensson
    Medverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

  • Regeringen borde nu satsa på välfärden istället för att kompensera för elkostnader. Det menar Karin Pilsäter, TCO, som också berättar om hur en budget blir till och hur det funkar i regeringskansliet.
    Varför blev Johan Pehrson arbetsmarknadsminister? Vad innebär det att miljödepartementet ingår i näringsdepartementet? Och hur tajt är Tidö-laget? Karin Pilsäter guidar till vad som är troligt och möjligt för den nya regeringen utifrån sin bakgrund som statssekreterare, ekonomisk-politisk talesperson och erfarenhet av finansutskottet och näringsutskottet.
    Välkommen till ett nytt avsnitt av Arbetsvärldens podd Arbete och fritid. Programledare är Arbetsvärldens chefredaktör Mikael Feldbaum.

  • Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD.

    Medverkande
    Harry Flam, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet
    Anna Almqvist, ekonom på enheten för ekonomisk politik, LO
    Thomas Andrén, välfärdsekonom, SACO
    Johan Fall, chef för skatteavdelningen, Svenskt Näringsliv
    Karin Pilsäter, utredare, skatter och ekonomisk politik, TCO
    Åsa Westlund (S), ordförande i finansutskottet
    Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson, andre vice ordförande i skatteutskottet

  • Inledning

    Riksdagen beslutade om ändringsbudgeten redan i fredags 3 april, istället för idag måndag 6 aprilInte många nyheter men ett par klargöranden och förtydligandenNågra uteblivna förändringar som önskadesNyheter och förtydliganden jämfört med tidigare podcasts är markerat i rött - gamla texter som är ändrade är överstruknaSyns endast på hemsidan

    Sjuklön och sjukpenning

    Hur sjuklön- och sjukpenning normalt fungerar

    Dag 1 gör arbetsgivare karensavdrag = normalt ingen lön för den anställde från vare sig försäkringskassa eller arbetsgivareDag 2-14 (kalenderdagar – INTE arbetsdagar) = arbetsgivaren betalar sjuklön (80% av normal lön)Dag 8 måste sjukintyg presenterasDag 15+ = Försäkringskassan tar över och beslutar om sjukpenning till den anställde (ca 80% av lönen – arbetsgivaren betalar ingenting - anställd visar sjukintyg - finns tak så de som tjänar mycket får endast ersättning för lägre del av lönenKan finnas försäkringar eller avtal som gör att anställd får mer och/eller arbetsgivaren betalar mer

    Karensavdrag slopas

    Nu betalar staten ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden Den anställde ansöker via "Mina sidor" hos Försäkringskassan Man ansöker hos Försäkringskassan precis som för sjukperioder över 14 dagarGäller från 11 mars 13 mars – kan sökas retroaktivtGäller till 31 maj – med möjlighet till förlängningDen anställde ska få 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek

    Slopat krav på läkarintyg

    Behövs inte läkarintyg på 8e dagenLäkarintyg till Försäkringskassan behövs inte heller dag 15 utan först dag 22 Gäller från 27 mars Slopandet gäller från 13 mars Upphör när regeringen så sägerFör att avlasta sjukvårdenGäller även barn vid VABSka även gälla enskild näringsidkare (som söker sjukpenning efter sin karenstid)

    Sjukpenning till enskilda näringsidkare

    Enskilda firmor och Handelsbolag – dvs privatpersoner med F-skattNormalt 7 karensdagar - man "betalar sig själv första sju dagarna" - sedan kan man söka sjukpenning hos Försäkringskassan Kan också välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens Kompenseras vid sjukdom med schabloniserad sjukpenning för upp till fjorton karensdagar Schabloniserad sjukpenning ska vara 804 kr/dag - oavsett tidigare inkomst eller normalt SGI (SjukpenningGrundande Inkomst) Samma period 11 mars-31 maj

    Ersättning för sjuklönekostnader

    Sedan ett par år får vi ersättning för höga sjuklönekostnader Skriver med på arbetsgivardeklarationen varje månad Får tillbaka ett belopp på våren året efter Nu skall staten ta över hela sjuklöneansvaret under april-maj Oklart om det ska gälla sjuklöner som utbetalas under april-maj eller som uppstår under april-maj Ska hanteras inom det befintliga systemet för höga sjuklönekostnader Det får mig att gissa att det kommer gälla sjuklöner utbetalade under april-maj Arbetsgivaren fortsätter betala ut, men får ersättning av statenInga detaljer hur detta fungerar praktiskt – får man årsvis som tidigare eller blir det speciell utbetalning? Detaljer kommer senare.

    Korttidspermittering/Korttidsarbete

    Planen om korttidsarbete

    2013 skapades en nödplan som kunde aktiveras för framtida stora lågkonjunkturer = korttidsarbeteInnebär att anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön medan kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och statenSyftet att inte behöva säga upp personalStödet lämnas till arbetsgivaren efter att Tillväxtverket har godkänt

    Villkor för godkännande

    Arbetsgivare har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter Finansutskottet uttalade sig att en tolkning av "ekonomiska svårigheter" kommer att vara arbetsgivaren skulle behöva göra omfattande uppsägningar vid uteblivet stöd Finansutskottet anser inte heller att det är försvarligt att arbetsgivare som mottar stöd samtidigt genomför utdelningar eller dylika utbetalningarTillväxtverket styrkte och sa att om företag agerar på sätt som visar på att de inte befinner sig i svårt ekonomisk läge finns möjlighet att reglera stödet i samband med avstämningen Svårigheterna orsakats av något utanför arbetsgivarens kontrollSvårigheterna kunde inte rimligen förutses eller undvikasArbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (uppsägning av ej verksamhetskritisk personal utan tillsvidareanställning – om det är möjligt) - arbetsgivare ska ta hänsyn till den anställdes roll och funktion i verksamheten - även konsulter och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska så det finns inget generellt krav att säga upp konsulter och inhyrd personalArbetsgivare ska ha avtal om korttidspermittering (mer nedan)Företag får inte godkänt om de…: är på obeståndhar förfallna skatteskulder är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning har näringsförbud är under rekonstruktion Tidigare gällde korttidspermittering inte företag vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel - detta är nu ändrat så även dessa företag omfattas Till exempel privattandvård och flera typer av sociala företag

    Avtal om korttidspermittering

    Centralt eller lokalt avtal om korttidspermitteringen (mellan fack och arbetsgivarförbund vid kollektivavtal antar jag)Finns det inte så måste 70% av arbetstagarna på driftenheten underteckna avtaletDriftenhet = en butik eller ett café om man har fleraAvtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden minskar och storleken på löneminskningen

    Anställda som omfattas

    Anställda som var anställda minst tre månader före den månad då Tillväxtverket godkänner Möjligtvis går det INTE att retroaktivt korttidspermittera nyanställd Lagtexten kan utläsas som att om man anställer någon i februari så kan man i maj ansöka retroaktiv korttidspermittering från mars (två månader retroaktivt) vilket betyder att man får stöd från personens andra månad (utan att hen varit anställd i tre månader vid stödtillfället) Jurister till vissa företagare kring oss har påstått att det inte gårLagförslagets text tyder på att när personen blivit anställd i tre månader så borde man kunna ansöka om innevarande månad plus två månader bakåtFår medhåll från vana tolkare på t.ex. BL InformationMånaden Tillväxtverket godkänner kallas ”Jämförelsemånad”Arbetsgivaren måste varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde den månad stödet avserAnställde måste haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som den månad stödet avserArbetsgivaren (företagaren/ägaren) och hens familj omfattas ej Först skrev Tillväxtverket en tolkning att stödet gäller "anställda ägare" i aktiebolag och även handelsbolag(!) Riksdagen beslutade att även arbetsgivarens familj skulle omfattas Så enligt Tillväxtverket (som ju ska besluta och betala ut detta stöd) är det enbart enskild näringsidk...