Bölümler
-
I den politiska debatten idag talas det mycket om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot svensk säkerhet. Vad menas egentligen med att den är systemhotande? Och på vilket sätt kan den hota vår säkerhet?
Rapporten Den sårbara staten av Carina Gunnarsson, pekar på att den organiserade brottsligheten hotar vårt system genom hot och våld, korruption och infiltration. Vad innebär detta och vilka konkreta exempel ser vi i Sverige idag?
Rapporten lyfter framförallt kommuner som extra sårbara för den systemhotande brottsligheten. Vilka medel har kommuner och regioner att bemöta detta idag? Vilket stöd kan tex SKR ge i detta arbete? Vad saknas för att bygga motståndskraft?
I det här avsnittet av Folk och Försvar podden diskuterar vi den organiserade brottsligheten och vilket hot den utgör mot våra samhällssystem och i längden vår säkerhet samt hur kommuner och andra aktörer kan bemöta detta.
Medverkande:
Carina Gunnarson, Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och författare till rapporten Den sårbara staten
Christina Kiernan, Samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)Avsnittet leds av Tilde Andersson, utbildningsansvarig på Folk och Försvar
-
I en tid där globala säkerhetshot och geopolitiska spänningar intensifieras, har Sveriges och EU:s försvars- och säkerhetspolitiska landskap förändrats markant. Med en växande roll för försvarspolitiska samarbeten inom EU och det pågående arbetet för ett svenskt medlemskap i NATO, framstår det som allt viktigare att förstå de institutioner och mekanismer genom vilka EU stärker sin försvarskapacitet och främjar samarbete mellan medlemsstaterna. Europeiska försvarsbyrån (EDA) är en väsentlig del i dessa ansträngningar, vilket gör kunskap om dess verksamhet, mål och framtid viktig.
EDA spelar en väsentlig roll i att koordinera försvarssamarbetet inom EU, främja investeringar i försvarsforskning och harmoniseringen av försvarsmateriel och kapaciteter mellan medlemsstaterna. I ljuset av de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling, där hotbilder blivit alltmer komplexa och kräver snabba, samordnade svar, blir EDA:s arbete ännu mer relevant.
Att lära sig mer om EDA är också viktigt för att förstå hur Sverige kan påverka och bidra till EU:s försvarsstrategiska beslut, särskilt i en tid då frågor om europeiskt självförsvar och strategisk autonomi får allt större uppmärksamhet. Med en svensk ordförande i EDA har Sverige en unik position att leda och forma diskussionen om Europas försvar i en tid av osäkerhet.
Kunskap om EDA och dess arbete är därför en väsentlig pusselbit för att förstå både Sveriges och EU:s försvarspolitiska framtid, samt de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss. Därför avser vi i denna podcast borra i dessa frågor, inte bara för de som är direkt involverade i försvars- och säkerhetspolitik, utan för alla medborgare som vill informera sig i vår gemensamma säkerhet och välfärd.
Medverkande:
David Bruhn, programansvarig för försvarspolitik Folk och Försvar
Göran Mårtensson, generaldirektör för Försvarets materielverk (FMV)
-
Eksik bölüm mü var?
-
I augusti 2023 konstaterades det första fallet av Afrikansk svinpest (ASP) i Sverige. Ett område på 1 000 kvm spärrades av kring Fagersta i Västmanland med omnejd. Det blev förbjudet för allmänheten att vistas i skog och mark, och en intensiv jakt inleddes för att hitta och avliva vildsvin i det smittade området. Nu, ett drygt halvår senare, har vissa restriktioner kunnat släppas och internationella medier lyfter den svenska hanteringen som ett framgångsexempel. Hur uppstod och hanterades utbrottet av afrikanska svinpest i Sverige, vad vet vi om sjukdomen och hur har samhället påverkats av krisen?
Medverkande:
Karl Ståhl, Statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt SVA Nils Roos, Departementssekreterare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar -
Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU och andra länder i världen valt att införa sanktioner mot Ryssland. EU beslutade nyligen om ett 13:e sanktionspaket. Vilka sanktioner har införts och hur har de påverkat Rysslands ekonomiska utveckling? Hur fungerar sanktionerna och vilka utmaningar finns framöver?
I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så diskuterar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik på Folk och Försvar, tillsammans med Michael Koch, chef för Enheten för internationell handelsutveckling vid Kommerskollegium och Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm om de sanktioner som införts.
-
Människor flyr eller flyttar från auktoritära stater på grund av förtryck, kontroll och förföljelse. Men blir de någonsin kvitt sina hemländer? I takt med att så kallad ”Mänsklig geopolitik” blivit en del av internationell politik har fler auktoritära stater, med olika metoder, valt att kontrollera, förfölja och i vissa fall förtrycka individer med mer eller mindre tydliga kopplingar till den staten på andra länders territorium. Motiven bakom detta kan variera, men målet är detsamma: att kontrollera de individer som de anser vara “sina medborgare” oavsett var i världen de befinner sig.
I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera begrepp som diasporapolitik och transnationellt förtryck för att förstå hur, med vilka medel, och varför auktoritära stater väljer att kontrollera, förfölja och förtrycka “sina medborgare” i andra länder.
Flera rapporter pekar mot att auktoritära länder även utför denna typ av aktioner i Sverige. Trots detta har debatten kring detta varit begränsad. Hur vanligt är det att auktoritära stater försöker kontrollera individer som är bosatta i Sverige? Hur påverkar det dessa individers säkerhet? Och vilka säkerhetspolitiska utmaningar finns kopplat till att auktoritära stater genomför denna typ av aktion i Sverige?
Medverkar i avsnittet gör:
Frida Lindberg, analytiker, Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Ivar Ekman, Analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig för globala säkerhetstrender.
-
Vad är Försvarsberedningen?
Försvarsberedningen beskrivs på regeringens hemsida som följande:
Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat.
Men varför kom Försvarsberedningen till från början och hur jobbar den? När beslutar man att tillsätta en försvarsberedning och vilka sitter i den? I denna podd samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, med en tidigare ordförande och nuvarande huvudsekreterare om Försvarsberedningens historia och arbetssätt.
Medverkar i avsnittet gör:
Karin Enström (M), tidigare försvarsminister (2012-2014) och ordförande i försvarsberedningen (2008-2012) Tommy Åkesson, nuvarande huvudsekreterare i FörsvarsberedningenAvsnittet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik
-
Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige.
Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse.
I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken?
Medverkar i avsnittet gör:
Daniel Hedman, poliskommissarie, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Förbundsordförande, Sveriges skolledare. Djeno Mahic, tidigare rektor, Kronans grundskola i TrollhättanSamtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.
-
I en komplex värld hotas människors säkerhet inte bara av krig och konflikt utan även andra parametrar såsom sjukdomar, fattigdom, brist på rättigheter och extremväder. Det har länge talats om att utveckling är centralt för att stärka människors motståndskraft och skapa säkra samhällen. Men vilka samband finns mellan utveckling och säkerhet? Är människors säkerhet i utvecklingsländer mer utsatt? På vilka sätt? Och vems säkerhet är det vi talar om?
I detta avsnitt diskuteras hur vi kan förstå säkerhetsutmaningar för människor i utvecklingsländer, konfliktområden och post-konfliktsamhällen. Vidare berörs hur utvecklingsarbete och bistånd kan fungera som verktyg för att bygga fred och säkerhet. Vi står i en ny tid där vi på många sätt kan behöva omvärdera hur vi arbetar globalt med fredsbyggande och att skapa säkerhet.
Dessa samband och frågor kommer att diskuteras när Simon Jernberg samtalar med Helena Vazquez Sohlström, Enhetschef på Folke Bernadotte Akademin och Anna Åkerlund, Verksföreträdare Fred och säkerhet på Sida.
-
Den pågående maktförskjutningen från den transatlantiska länken till Asien gör att Indiens aktörskap i världen stärks. Vilka är Indiens ambitioner i den nya världsordningen?
Indien är sedan april i år det folkrikaste landet i världen med fler än 1,4 miljarder invånare. Landet har världens femte största ekonomi och brukar även kallas världens största demokrati, vilket är en alltmer omtvistad beskrivning. Med sina kärnvapen – och betydande förmåga inom missil- och rymdområdena samt en av världens största arméer – är Indien också en betydande militärmakt. Samtidigt möter Indien flera utmaningar med omfattande inhemska samhällsförändringar och det långsiktiga hotet från Kina.
Detta avsnitt av Folk och Försvar-podden genomförs för att bidra till kunskap om och förståelse för hur Sverige och svensk säkerhet påverkas av utvecklingen i Indien. Vilken är Indiens roll i det nya multipolära systemet och världsordningen? Var finns EU och Sverige i det här stormaktsspelet? Dessa och andra frågor diskuteras när Linnéa Ljungar samtalar med Henrik Chetan Aspegren, analytiker och projektledare för ”Project for Nordic-India Relations” på Utrikespolitiska institutet.
-
Fler människor än någonsin är idag på flykt från sina hem i världen. De bakomliggande faktorerna till denna utveckling målar en komplex bild av konflikter, extremväder, ett förändrat klimat och politisk instabilitet. Och med ett ökande antal konflikter i världen och effekter av ett fortsatt förändrat klimat spås utvecklingen fortsätta i denna riktning så även i framtiden. Hur kan vi förstå denna utveckling? Och vad kommer att driva framtidens migrationsströmmar?
Migration har under det senaste decenniet allt med sammanlänkats med säkerhetspolitiken. Vi har under de senaste åren sett hur migration kan användas som ett säkerhetspolitiskt maktmedel för att vinna politiska poäng samtidigt som migranters säkerhet sätts på spel vid farliga passager över hav och genom konflikter. Inom forskningen kring migration som säkerhetspolitisk fråga talas det om en spänning mellan att se migration som en strategisk säkerhetspolitisk fråga (alltså som ett strategiskt hot mot stater) och att se det som ett hot mot den individuella migrantens mänskliga säkerhet. Hur och varför blev migration en fråga om säkerhetspolitik och vems säkerhet är det vi talar om?
I detta poddavsnitt medverkar:
Elin Jakobsson, Forskare, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) Daniel Silberstein, Utredningssekreterare, Delegationen för Migrationsstudier (DELMI)Avsnittet leds och produceras av Simon Jernberg tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Turkiet har sedan Sverige sökte om medlemskap i Nato blivit ett alltmer närvarande land i den svenska politiska debatten och i mångas nyhetsflöden. Även om Turkiet spelar en väldigt stor roll i den svenska Natoprocessen har landet andra utmaningar och ambitioner som är värda att diskutera djupare. President Erdoğan blev omvald som president i Turkiet den 28 maj efter en lång valrörelse. Hur har Turkiet utvecklats under honom och vad är att vänta framåt? Vad är Turkiets självbild och ambitioner i sitt närområde och i utrikespolitiken?
För att kunna svara på de frågorna vänder vi oss till en av Sveriges kunnigaste personer på turkisk politik, Bitte Hammargren som kommer berätta om hennes reflektioner om den turkiska valrörelsen och det politiska läget i landet.
Avsnittet leds och produceras av Pasi Huikuri tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
En katastrof inträffar ofta plötsligt, med förödande konsekvenser för de samhällen och människor som drabbas. Kris- och katastrofhjälp sker via mellanstatliga institutioner, som FN eller inom europeiska civilskyddsmekanismen.
Det finns också många ideella och fristående aktörer som gör insatser både i Sverige och i andra länder. De är snabbt på plats för att ge drabbade sjukvård, mat och tak över huvudet. De kan också hjälpa till att stoppa en kris från att bli värre, vilket var fallet vid exempelvis ebolautbrottet i Västafrika 2014.
Vad innebär det för människor och samhällen att drabbas av kris och katastrof och hur är det att arbeta med katastrofhantering? Vad behöver vi i Sverige göra för att öka vår fysiska och mentala beredskap?
I detta poddavsnitt medverkar:
Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef Röda korsetAvsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Försvarsmaktsövning pågår mellan 17 april och 11 maj. Övningen hålls för att stärka svensk försvarsförmåga. Med 26 000 soldater och deltagande av 14 länder under tre veckor är det den största övningen i modern tid där samtliga försvarsgrenar och stridskrafter deltar.
Övningen hålls då riksdag och regering bestämt att svensk försvarsförmåga ska stärkas. Detta sker genom en rad åtgärder så som utbyggnad av antalet förband, investeringar i såväl materiel som personal men också genom att öva mer. Genom övning lär sig både individer och organisationen, man kan se vad som fungerar och inte fungerar och man hittar områden där man behöver åtgärda problem.
Om detta och mycket mer får du höra i dagens podcast från Folk och Försvar.
Dagens gäst är Philip Simon, Press- och kommunikationschef för Aurora 23 och programleder gör David Bruhn, försvarspolitisk programansvarig Folk och FörsvarAvsnittet produceras av Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Det grova våldet inom kriminella miljöer blir allt påtagligare i Sverige. Brottslighet var en av de viktigaste frågorna inför valet 2022 och den nuvarande regeringen har presenterat flera åtgärder för att minska den organiserade brottsligheten. I så väl brottsstatistiken som i den mediala debatten är män överrepresenterade både som gärningsmän och som offer för det dödliga skjutvåldet. Samtidigt säger Kriminalvården att antalet kvinnliga intagna ökar och dess våldskapital är högre än förut. Polismyndigheten skriver i en rapport att att kvinnliga förövare ibland missas av polisen, då bilden av kvinnor som offer gör att de inte misstänks för brott.
Var finns kvinnorna inom de grova kriminella miljöerna? Vilken roll har de och varför har vi inte sett dem förut?
I detta poddavsnitt medverkar:
Anna Ekström, Polismyndigheten Ulf Stenberg, Fryshuset Maria Andersson Vogel, forskare, Kriminologiska institutionen Stockholms universitetAvsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden.
Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet.
Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot?
Medverkande:
Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, VattenfallAvsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan.
Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu.
2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-ansökan kommer vara viktiga temaområden för konferensen, i kombination med paradigmskiftet för Sveriges totalförsvar, säkerhetsutmaningar i skuggan av kriget i Ukraina och ökad demokratisk beredskap i en tid av spänningar.
I det här podcastsavsnittet diskuterar Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, och Frida Wallnor, politisk redaktör Dagens industri, några av de sakfrågor som kommer att tas upp under Rikskonferens 2023. Samtalet leds av Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar.
Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager, Maja Winberg och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Svenskt totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation byggas och denna behöver bemannas.
Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete. Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner, regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska göras.
För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar.
Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar
Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound
Jingel: Dia Hard productions -
Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp.
Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa totalförsvarsbeslut nu påbörjas.
Medverkande:
Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien
Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut.
Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen.
Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt oss inte ta motorvägen till helvetet utan låt oss förtjäna en biljett till himlen”. Men vilka löften har länderna gjort under klimatkonferensen och vilka frågor är prioriterade under mötet? Hur har olika geopolitiska spänningar påverkat klimatförhandlingarna och vad kan vi vänta rörande åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser?
Medverkande:
Åsa Persson, forskningschef och biträdande direktör vid Stockholm Environment Institute Henrik Carlsen, biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics och senior forskare vid Stockholm Environment InstituteAvsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.
-
Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd.
Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap för att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig.
Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att se över och lämna förslag på en stödorganisation som ska kunna arbeta i händelse av att skyddsrummen behöver tas i drift.
För att få veta mer har vi bjudit in utredaren Britt Bohlin och Anders Forsberg, sakkunnig och tematisk rådgivare nationell krisberedskap, vid svenska Röda Korset.
Programledare: David Bruhn
Research: Karin Abbor-Svensson
Musik: Cobby Costa, This is the end, Epidemic SoundsJingel: Die Hard Productions
- Daha fazla göster
