Bölümler
-
I över fyra månader har israelisk militär urskillningslöst bombat Gaza, en liten remsa hem till över två miljoner människor, och utövat kollektiv bestraffning av det palestinska folket genom att upprätthålla en total luft-, land- och sjöblockad. Det har också gått fyra månader sedan Hamas brutala attack mot civila män, kvinnor och barn i Israel den 7 oktober 2023. I Gaza är den humanitära katastrofen nästintill oöverskådlig. Civilbefolkningen saknar livsavgörande resurser och det vittnas om barn som amputeras utan bedövning och människor som tvingas äta djurfoder för att överleva. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 22 februari, diskuterar vi den akuta humanitära situationen i Gaza.
Avsnittet gästas av Johan Schaar, expert på biståndsfrågor i Palestina, som berättar om vikten av ett fungerande UNRWA och konsekvenser av det indragna stödet. Linda Åkerström, policychef på Svenska Freds och sakkunnig inom vapenexport, gästar också avsnittet och reder ut hur den svenska vapenhandeln med Israel ser ut. I avsnittet får vi även höra Redwan Barakas starka berättelser om sin vardag som sjukvårdare i Gaza.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Hur stoppar vi kriget och den massiva humanitära katastrofen i Gaza? Vad är konsekvenserna av det indragna UNRWA-stödet för den palestinska befolkningen? Och varför måste Sveriges vapenhandel med Israel upphöra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
-
Den senaste tiden har frågan om ett svenskt Natomedlemskap återigen hamnat högt på agendan, detta efter att Turkiets parlament efter många månader röstat för att godkänna Sveriges Natoansökan och släppa in Sverige i alliansen. Natodebatten har till stor del kretsat kring huruvida Turkiet och Ungern kommer att ratificera Sveriges ansökan, och när så kommer att ske. Det som däremot tycks glömmas bort i debatten är hur ett medlemskap i en kärnvapenallians faktiskt kommer att påverka Sverige och Sveriges försvars-och säkerhetspolitik. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 januari, diskuterar vi vad Sverige i Nato egentligen innebär och vilka konsekvenser ett medlemskap medför.
Avsnittet gästas av Ian Davis från Natowatch som berättar om de utmaningar som finns med att bevaka Nato. Ian Davis pratar också om bristen på transparens inom Nato samt på vilka sätt civilsamhället kan granska Nato. I avsnittet berättar vi också om Svenska Freds nya rapport ”Sverige i Nato” och några av de slutsatser rapporten landar i.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå. Vad innebär egentligen Sverige i Nato? Är Sverige redo för att alliera sig med Erdogan? Och kommer amerikansk militär få tillgång till svenska militärbaser? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden. -
Eksik bölüm mü var?
-
Militariserad maskulinitet är idén om att manlighet är något som erhålls genom militär tjänstgöring och våld. I vårt samhälle är maskulinitet och militär makt tätt sammanlänkade och genuskonstruktioner har stor betydelse för hur våld avpolitiseras och framstår som något naturligt och i vissa fall till och med ädelt. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 14 december, pratar vi om värnplikten ur ett genusperspektiv. Vi gör det både historiskt med avstamp i hur tanken om värnplikten som en manlig medborgerlig plikt uppkom och tittar även med nutida glasögon på Sveriges könsneutrala värnplikt.
Avsnittet gästas av Anders Ahlbäck, maskulinitetshistoriker vid Stockholms universitet och Åbo akademi, som forskar på nordisk värnplikt. Anders ger oss en historisk bakgrund till hur föreställningar om militär maskulinitet har etablerats i vår värld de senaste 200 åren. Med på länk är även Alma Persson, organisations- och genusforskare vid Linköpings universitet. Alma har forskat om svenska Försvarsmakten och förklarar hur vi kan förstå genus inom det militära i dagens kontext.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med policypraktikanten Per Lindman. Hur hänger krig, militarism och genus ihop? Hur förhåller sig den könsneutrala värnplikten till gamla föreställningar om vad det innebär att vara militär? Och vad tar Rebecka och Per med sig från 2023? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
-
I väpnade konflikter är det alltid civila som betalar det högsta priset, samhällen slås sönder och familjer splittras. Internationell humanitär rätt, ofta kallat krigets lagar, reglerar hur parter får agera i krig och är utformade för att skydda människor i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten måste alltid upprätthållas, oavsett vilka parterna är och vad som lett fram till kriget. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 28 november, pratar vi om krigets lagar och internationell rätt. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Varför är krigets lagar så viktiga och vad är egentligen tillåtet i krig?
Avsnittet gästas av Helena Sunnegårdh, folkrättsrådgivare på Svenska Röda Korset, som hjälper oss att reda ut begreppen folkrätt, internationell rätt och krigets lagar. Svenska Röda Korset jobbar med att sprida kunskap om den internationella humanitära rätten och har en viktig roll i att vara en opartisk och neutral röst med expertis i ämnet. Fredspodden ringer också upp Fredsakademins fredscoach och Svenska Freds ungdomsdelegat Kandra Wahlgren Eales som tillsammans med Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå är på plats i New York för att bevaka det andra statspartsmötet av FN:s konvention om kärnvapenförbud. Dessutom får du höra om vilka exempel på brott mot folkrätt och krigets lagar som Svenska Freds lyft i Fredspodden tidigare.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och den här gången tillsammans med fredscoachen Julia Hansson. Vad innebär det att det finns lagar i krig? Vad händer om man bryter mot den humanitära rätten? Och varför är det viktigt att det finns lagar i krig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
-
De senaste åren har vi sett en upptrappning i gatuvåldet och antalet som dött till följd av skjutningar har ökat. Barn i allt yngre åldrar dras in i våldsspiraler som aldrig tycks ha ett slut. Samtidigt har retoriken i den politiska debatten hårdnat. Vi har hört krav på hårdare tag, förhöjda straff och nu senast att militären ska kunna sättas in för att stötta polisen i kampen mot gängkriminalitet. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 31 oktober, pratar vi om gatuvåldet i Sverige och riskerna med ökad militarisering. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: Hur kan vi arbeta förebyggande, och går det att förebygga våld och eskalering när våldet redan är ett faktum?
Avsnittet gästas av Daniel Diaz, verksamhetsansvarig på Hassela Solidaritet , som berättar om sina erfarenheter av att jobba med barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Fredspodden gästas också av Niklas Hägg, medlare från Södertäljes kommuns socialtjänst, som berättar om hur det går att arbeta förebyggande.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om den hårdnade retoriken bland politiker? Hur drabbar gatuvåldet unga i Sverige? Och hur kan vi arbeta förebyggande? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
-
År 2023 är ännu ett år som slår hårt mot demokratin världen över. Civilsamhället är en grundpelare för demokratin, men dess utrymme krymper i skuggan av hot, hat, censur och alltmer restriktiv lagstiftning. Det är en utveckling som även drabbat Sverige där indragna medel, och oro för ytterligare indragningar, drabbar civilsamhället, forskning och möjligheten att granska makten. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 27 september, diskuterar vi den gradvisa inskränkningen av civilsamhällets handlingsutrymme. Följ med oss när vi gräver djupare i frågan: hur påverkar 'shrinking space' samhället och demokratin?
Avsnittet gästas av Natasja Bergström, verksamhetsutvecklare på LSU, som berättar om de utmaningar och hinder ungdomsorganisationer stöter på när de bedriver verksamhet i länder där civilsamhället har minimalt utrymme. Fredspodden gästas också av Sofia Bjersér, från Fredsakademin, och Mattias Irving, från Svenska Freds lokalförening i Stockholm. De båda är nyligen hemkomna efter en tre månader lång resa som följeslagare i Palestina. I podden berättar de om hur förtrycket mot civilsamhället och lokalbefolkning tas i uttryck i det ockuperade Västbanken.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de om att utrymmet för civilsamhället minskar världen över? Vad händer med det demokratiska utrymmet i Sverige? Och hur påverkas möjligheten för fredsrörelsen att vara en tydlig röst för fred, nedrustning och förebyggande arbete? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
-
2023 har varit det dödligaste året på Medelhavet sedan 2017, som följd av bristen på säkra flyktvägar in i Europa. Sfax i Tunisien har blivit en utgångspunkt för många flyktingar som hoppas nå Europa genom att korsa Medelhavet och där har det sedan april inte gått en dag utan att döda kroppar spolats upp på Sfax stränder. Samtidigt har EU tidigare i år enats om en ny, strängare asyl- och migrationspolitik som bland annat innebär hårdare gränskontroller. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelades in den 30 augusti, diskuterar vi gränsövervakning och dess konsekvenser i en allt mer militariserad värld. Vi försöker gå till botten med frågan: hur påverkar ökad militarisering och vapenhandel gränsövervakning?
Avsnittet gästas av Mark Akkerman från den nederländska organisationen Stop Wapenhandel (Stop Arms Trade). Han reder ut bland annat ut begreppet "border militarisation" och förklarar hur hårdare gränskontroller legitimeras av att migration och flyktingar framställs som säkerhetshot. Han pratar även om kopplingen mellan gränskontroll och vapenindustrin, samt hur den ökade militariseringen av EU:s gränser har lett till ökat våld mot människor på flykt.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Vad tänker de kring den ökade militariseringen av EU:s gränser? Hur påverkar EU:s hårdare asyl- och migrationspolitik människor på flykt? Vad är kopplingen mellan vapenindustrin och EU:s gränskontroll? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.
-
Turkiet och Ungern är de enda länder som ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan. Det innebär att ett svenskt Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst. Fredspodden #32 handlar om ett eventuellt svenskt Natomedlemskap och vi reder ut frågan: vad innebär det egentligen?
Svenska Freds har under hela processen motsatt sig ett svenskt Natomedlemskap och kräver nu bland annat en stark fredspolitik och en nationell lag mot kärnvapen på svenskt territorium. I avsnittet diskuterar vi riskerna med ett Natomedlemskap och hur det bidrar till ökade spänningar, polarisering och militarisering i en tid då vi behöver det motsatta. Vi lyfter också vilka krav Svenska Freds kommer driva för att bland annat säkerställa att Natomedlemskapet inte tillåts urvattna svensk utrikes- och nedrustningspolitik.
I avsnittet besvarar vi även lyssnarnas frågor om Nato och diskuterar hur Svenska Freds kommer att granska det svenska Natomedlemskapet. Vi går genom den kravlista Svenska Freds har formulerat, som bland annat innefattar att inga värnpliktiga ska kunna tvingas att skickas utomlands på Natouppdrag och att svensk vapenexport inte får påverkas av Natomedlemskapet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur ser de på att ett Natomedlemskap skulle kunna vara ett faktum vilken dag som helst? Vad innebär det att Nato inte har en ‘no first use’-policy? Vad skulle Sverige egentligen ha för skyldigheter i Nato? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent för detta avsnitt är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.
-
AI, det vill säga artificiell intelligens, är på allas läppar, men AI som utvecklas för militärt bruk och för att användas i vapensystem saknas ofta i de politiska diskussionerna. I början av sommaren nåddes vi av nyheten att Geoffrey Hinton, även kallad AI:s gudfader, hade sagt upp sig från Google för att varna för AI-teknik som han själv har varit med och utvecklat. Mer specifikt varnade han för helt autonoma vapensystem, så kallade mördarrobotar, som kan fatta beslut om att bruka dödligt våld utan mänsklig inblandning.
I Fredspodden #31, som spelades in den 20 juni, diskuterar vi vad en mördarrobot egentligen är, vilka risker som finns med militariserad AI och att det redan nu finns exempel på AI som används militärt. Vi frågar oss: vem drabbas av utvecklingen av mördarrobotar?
Avsnittet gästas av Deborah Biniam Solomon, Svenska Freds sakkunniga i frågan om mördarrobotar. Deborah reder ut begreppen, förklarar kopplingen mellan AI och diskriminering och lyfter riskerna med att överlåta beslut om liv och död till en maskin. Vi ringer också upp den palestinska människorättsaktivisten Issa Amro, som lever och verkar i en kontext där AI används för militära syften.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur tänker de kring AI som tillämpas militärt? Varför behövs ett internationellt förbud mot mördarrobotar? Vad är artificiell intelligens egentligen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Agnes Hellström. Läs mer om Fredspodden här.
-
- Kommer värnpliktiga behöva strida för NATO?
I januari i år meddelade Försvarsmakten att fler omotiverade 18-åringar kommer att behöva göra värnplikt framöver. Det innebär att fler unga som inte vill göra värnplikten kommer att kallas in ändå. De senaste åren har värnpliktsfrågan aktualiserats på flera sätt, inte minst sedan värnplikten återaktiverades 2017. Dessutom väcker den svenska Natoansökan frågor om huruvida värnpliktiga kommer att kunna skickas på utlandsuppdrag framöver. I detta avsnitt som spelades in den 24 maj pratar vi om vapenvägran, som är straffbart, och möter personer som har erfarenhet av att inte vilja bära vapen. Vi lyfter också frågetecken kring frågan: kommer värnpliktiga behöva strida för Nato?
Avsnittet gästas av Magnus Thorn, som har erfarenhet av att bli straffad för att vägra värnplikt. Vi pratar också med Fredrik Eklund, som berättar om sin bakgrund inom försvaret, om sin utlandstjänstgöring i Afghanistan, och om hur han ändrade uppfattning om det militära systemet och ansökte om vapenfri tjänst.
Gästar avsnittet gör också Linnéa Petersson och Viktoria Granath, som tillhör den första årskullen som fyllde i mönstringsunderlaget efter att värnplikten återaktiverades 2017. De berättar om oron över att bli kallad till mönstring mot sin vilja och om att fylla i mönstringsunderlaget utan att fullt ut förstå vad det innebär.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring risken att värnpliktiga skickas utomlands? Vad innebär vapenfri tjänst? Var kan man vända sig om man har frågor om värnplikten? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
- Hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar?
Under 2022 nåddes vi av rapporter om att militärjuntan i Myanmar använt det svensktillverkade granatgeväret Carl Gustaf i fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och motståndsgrupper i landet. Detta trots att Sverige inte har exporterat vapen till Myanmar på flera decennier. Fredspodden #29 spelades in 27 april och handlar om svensk vapenexport där vi tar oss an frågan: hur hamnade granatgeväret Carl Gustaf i krigets Myanmar och i vilka andra väpnade konflikter har svenska vapen dykt upp?
Världen vapenskramlar; fredsforskningsinstitutet SIPRI konstaterade nyligen att de globala militärutgifterna ökar för åttonde året i rad och varnar för att upprustningen utgör ett hot mot den globala säkerheten. 2022 var Sverige ett av de länder som rustade upp mest jämfört med det föregående året. Den internationella vapenhandeln utgör en drivkraft i upprustningsspiralen och Sverige spelar en betydande roll som en av de största vapenexportörerna i världen räknat på per capita.
I det här avsnittet av Fredspodden rätar vi ut frågetecken kring svensk vapenexport samt hur svenska vapen kunde hamna i händerna på Myanmars militärjunta. Till hjälp har vi Linda Åkerström, Svenska Freds policychef, och Kristina Jelmin, Svenska Burmakommitténs verksamhetschef. Gästar avsnittet gör även Helen Buhtoo, ordförande för Karen Swedish Community, som berättar om situationen för civilbefolkningen under militärjuntans förtryck.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur resonerar de kring Sveriges roll i upprustningsspiralen? Varför granskar Svenska Freds svensk vapenexport? Vad gjorde Svenska Freds på Saabs bolagsstämma? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
För 20 år sedan föll bomber över Bagdad efter att en koalition länder, ledd av USA och Storbritannien, invaderat Irak den 20 mars 2003. Eftersom invasionen saknade godkännande från FN:s säkerhetsråd stred den mot folkrätten och konsekvenserna av kriget är påtagliga än idag. Invasionen föregicks av anklagelser om att Saddams Husseins regim hade massförstörelsevapen och därmed utgjorde ett hot mot världsfreden. Dessa anklagelser har aldrig kunnat bevisas. I detta avsnitt av Fredspodden försöker vi gå till botten med frågan: vad ledde fram till invasionen 2003 och varför måste vi prata mer om folkrätt?
Avsnittet gästas av Hans Blix, tidigare utrikesminister, toppdiplomat och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix delar med sig av sina erfarenheter i Irak, vad som ledde fram till invasionen och vilka insatser som hade krävts för att förhindra den. Vi diskuterar vad som egentligen hände 2003, hur situationen ser ut idag och varför institutioner som FN och ramverk som internationell rätt är viktiga byggstenar för att skapa hållbar fred.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds. Hur minns de den 20 mars 2003? Varför är det viktigt att fortsätta stå upp för folkrätten? Vad kan den som vill engagera sig göra? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Brott mot mänskligheten, fruktansvärt våld mot civila, etnisk rensning och systematisk svält: detta avsnitt av Fredspodden handlar om kriget i Tigray. Det är ett krig vars konsekvenser släckt över en halv miljon civila liv, men som trots det ibland kallats “det bortglömda kriget”. I detta avsnitt av Fredspodden, som spelas in den 2 mars, försöker vi därför gå till roten med frågan: varför hör vi inte mer om kriget i Tigray? Och hur är situationen i Tigray idag?
Avsnittet gästas av aktivisterna och experterna Judith Kiros och Samuel Girma, som berättar om kriget i Tigray, dess orsaker och konsekvenser. Vi pratar om krigets brutala grymhet och vad det gör med människor, vilka sår det lämnar och vad som behövs för att faktiskt bygga hållbar fred i Tigray.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och fredscoachen Karin Hansson. Med i programmet är även Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, som tillsammans med programledarna reflekterar kring att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina gått in på sitt andra år. Vad minns de från den 24 februari 2022 och varför är det viktigt att vi fortsätter göra för att visa solidaritet med Ukraina? Varför är ansvarsutkrävande viktigt för fredsbyggande? Och vad kan vi i Sverige göra för att hjälpa människor i Tigray? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Början av 2023 har haft ett fortsatt högt tonläge i den säkerhetspolitiska debatten: en debatt som präglas av begrepp som avskräckning, militärstrategi, upprustning och försvarskapacitet, och där mänskliga säkerhetsperspektiv lyser med sin frånvaro. I detta avsnitt, som spelas in 6 februari, reder vi därför ut frågan: vad är egentligen militarisering och vad har det för konsekvenser för vårt samhälle?
Avsnittet gästas av Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss djupdyka i militarisering, vad det innebär och vilka konsekvenser det har. Vi diskuterar relationen mellan militarisering och könsstrukturer, minskat demokratiskt utrymme, könsrelaterat våld samt krigets fruktansvärda grymhet och komplexitet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även fredscoachen Karin Hansson. Vad ser de för exempel på militarisering i vardagen? Vad tänker de om den senaste utvecklingen i Nato-processen? Hur var Kerstins upplevelser av Folk och Försvars rikskonferens i Sälen? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Ett nytt år är här, och likaså ett nytt avsnitt av Fredspodden! I detta avsnitt lämnar vi ett omvälvande 2022 bakom oss för att samla ny kraft inför 2023. År 2022 är ett år vi sent kommer glömma. Det är ett mörkt år som präglats av lidande och sorg; vi har ett krig i Europa, efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina; världen präglas av ökad militarisering, polarisering och spänningar; kriget i Jemen har gått in på sitt åttonde år och över två tredjedelar av befolkningen är i akut behov av mat; och i Iran riskerar modiga unga kvinnor, och män, sina liv i kampen för basala mänskliga rättigheter. Vi står inför stora globala utmaningar som följer oss in i nästa år och som kräver att vi fortsätter kämpa för hållbar fred.
Men inte allt är becksvart. I militarismens mörker skymtar ljusglimtar – även när allt känns hopplöst får vi inte glömma det motstånd som också sker: motstånd mot förtryck och orättvisor, mot våld och krig. Vi får inte heller glömma att vi också gör framsteg för freden. I detta avsnitt lägger vi därför fokus på fredsarbetets framgångar och möjligheter, med särskild betoning på ungas deltagande i fredsbyggandet.
Avsnittet gästas av Julius Kramer, Youth, Peace and Security-rådgivare vid FN:s insats i Somalia. Med hjälp av Julius djupdyker vi i agendan för unga, fred och säkerhet och reder ut hur och varför unga måste vara en del av fredsarbetet.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Varför tänker de att det är viktigt att prata om fredsarbetets framgångar? Varför uppkom agendan för unga, fred och säkerhet? Och vad har egentligen unga att bidra med i fredsarbetet? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Året går mot sitt slut, och de allt mörkare dagarna präglas av rapporter om fortsatt väpnat våld och konflikt, förtryck och nya folkrättsvidriga militärangrepp. Rysslands krig i Ukraina fortsätter orsaka oerhört mänskligt lidande och förstörelse. Världen över kränks de mänskliga rättigheterna, inte minst i Iran där folkets protester fortsätter mötas med brutalt våld och där dödstalen stiger. Och när turkiska bomber faller över Syrien och Irak, samtidigt som den svenska vapenexporten fortsätter, står den svenska regeringen tyst. Det kan kännas dystert och tungt i dessa tider av midvintermörker, bitande kyla och växande militarism. När detta avsnitt spelas in, 29 november, angriper vi därför ödesfrågan: hur får vi slut på krigen?
Avsnittet gästas av Isak Svensson, professor i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, som hjälper oss reda ut vilka mekanismer och metoder som finns inom fredlig konflikthantering. Vi diskuterar funktionen av internationell rätt, konfliktförebyggande arbete och ickevåldsuppror. Utöver det får du också tips på årets bästa och fredligaste julklapp!
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Med i programmet är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant. Hur tänker de kring konflikthantering och varför det är viktigt att prata om hur vi kan lösa konflikter utan våld? Finns det exempel på lyckade fredspocesser eller krig som aldrig bröt ut? Är krig oundvikligt eller är freden möjlig? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Vi befinner oss i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, med ett krig i Europa, ett eventuellt svenskt inträde i Nato samt en utrikespolitik i förändring. På mångas läppar är frågan: kommer Putin trycka på kärnvapenknappen? Det är inte konstigt att känna sig rädd; kärnvapens blotta existens medför hotet om civilisationers ödeläggning, ofattbara mängder lidande och katastrofala konsekvenser för hela mänskligheten. När detta avsnitt spelas in 25 oktober pratar vi därför om hur vi kan se på kärnvapenhotet, och hur arbetet för kärnvapennedrustning ser ut, dess framgångar och utmaningar. Vi diskuterar också hur vi kan hantera våra rädslor för kärnvapenhotet, och hur vi tillsammans kan göra skillnad i arbetet för att bidra till kärnvapennedrustning.
Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, sakkunnig i hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds. Gabriella hjälper oss reda ut hur vi kan se på kärnvapenhotet, hur det internationella nedrustningsarbetet ser ut och hur ett Nato-medlemskap påverkar Sveriges nedrustningspolitik. Hon berättar även om FN:s kärnvapenförbud, vad det gör för skillnad och varför det är så viktigt att Sverige skriver under detta. Dessutom får du tips på vad vi som medborgare kan göra för att bidra till arbetet mot kärnvapen.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Gästprogramledare för detta avsnitt är även Karin Hansson, fredscoach och praktikant på Svenska Freds. Hur tänker de kring kärnvapenhotet? Vad har de för tips på hur vi kan hantera rädsla kringkärnvapenhotet? Vem får Svenska Freds ris och ros i den senaste kampanjen av Påtryckare för fred? Och vad kan vi, som enskilda personer, egentligen göra för att bidra till kärnvapennedrustning? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
När detta avsnitt av Fredspodden spelas in, den 30 september, har det gått 218 dagar sedan Ryssland inledde den fruktansvärda och folkrättsvidriga invasionen av Ukraina. Det är 218 dagar som inneburit misär, förstörelse och mänskligt lidande för de som drabbas av kriget. Putin har utlyst ‘delvis mobilisering’ i Ryssland där 300 000 ryssar väntas kallas in för att kriga. Detta har mötts av stora protester och lett till att tusentals män som berörs av mobiliseringen försökt lämna landet. Samtidigt har flera europeiska länder stängt sina gränser för ryska krigsvägrare och desertörer, och Sverige står inför ett vägval: ska Sverige välkomna ryska krigsvägrare? I detta avsnitt av Fredspodden pratar vi därför om krigsutveckligen i Ukraina, om vapenvägran som en form av motstånd, samt vikten av att stötta de människor som står upp mot krigets fasor.
Avsnittet gästas av Vitaly Demchenko och Sofia Pereswetoff-Morath från organisationen Russians Against War. Vitaly och Sofia berättar om hur det är att leva under den ryska regimen, och om deras motstånd mot Rysslands krig mot Ukraina. I avsnittet får du också höra den oberoende fredsforskaren Jørgen Johansen förklara hur vapenvägran är en form av ickevåldsmotstånd. Dessutom får du höra om Fredsakademins nya kursstart, och varför höstens fredscoacher tycker det är viktigt att i dessa tider engagera sig för freden.
Fredspodden programleds av Rebecka Lindholm Schulz, projektledare för Fredsakademin, och Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande. Vad tänker de om de senaste rapporteringarna från Ukraina? Hur tycker de att Sverige bör förhålla sig till ryska vapenvägrare och desertörer? Hur är krigsvägran en form av ickevåldsmostånd? Och varför tycker Fredsakademins nya fredscoacher att det är viktigt att engagera sig för fred just nu? Det, och mycket mer, får du svar på i detta avsnitt av Fredspodden.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
Det har gått över sex månader sedan Ryssland inledde sin fruktansvärda och folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Sedan dess har miljontals ukrainare tvingats på flykt och det har rapporterats om upprepade ryska krigsbrott. Rysslands krig mot Ukraina har också påverkat den säkerhetspolitiska debatten som blivit alltmer militariserad under våren. I detta avsnitt pratar vi om vad som är viktigt att fortsätta göra för att få stopp på kriget och hjälpa dem som drabbas. Vi pratar också om den säkerhetspolitiska debatten, Svenska Freds valgranskning av hur partierna står i säkerhetspolitiska frågor och om varför ett nyanserat samtal om fred och säkerhet är viktigt.
Avsnittet gästas av Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds, som berättar om hur den säkerhetspolitiska debatten förändrats under våren, Svenska Freds valgranskning och hur demokratin påverkas av en snäv och hård debatt. Dessutom får du lyssna på när Fredsakademin besöker Scouternas Jamboree för 11 000 scouter och träffar scouter som fått utbildning i fred och säkerhet genom Fredsakademins aktivitet på lägret.
Kerstin Bergeå, Svenska Freds ordförande, och Rebecka Lindholm Schulz, Fredsakademins projektledare, är Fredspoddens programledare. Vad tänker de när de påminns om att det gått ett halvår sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina? Varför tycker de att det är viktigt att prata om fred och säkerhet inför valet? Och hur många scouter utbildade egentligen Fredsakademin i fred och säkerhet på Scouternas Jamboree? Det får du svar på i detta avsnitt.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
-
SOMMARSPECIAL- Hur jobbar Fredsakademin med Agendan för unga, fred och säkerhet och ungas inkludering?
Våren 2022 har varit en otroligt speciell tid där samhällsdebatten har blivit alltmer militariserad. Det har också gått över fyra månader sedan Ryssland inledde den fruktansvärda invasionen av Ukraina. I detta avsnitt pratar vi om vikten av att inkluderinga unga i arbetet med freds- och säkerhetsfrågor, och hur Fredsakademin arbetar mot bakgrund av FN:s resolution 2250 - Agendan för unga, fred och säkerhet.
Avsnittet är ett av sommarens specialavsnitt och programleds av Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz. Studion gästas av Fredsakademins utbildningssamordnare Malin Skålberg och Fredsakademins engagemangsamordnare Sara Husic som pratar om hur Svenska Freds arbetar med Arvsfondprojektet Fredsakademin. Tillsammans blickar de tillbaka på året som varit och hur deras arbete påverkats sedan Ryssland militärt invaderade Ukraina. Fredsakademins fredscoacher Anna Kempe och Elida Strömberg berättar om varför ungas inkludering är viktig och varför de var på plats på Järvaveckan tillsammans med Svenska Freds. Och dessutom får du följa med Rebecka till kontoret när hon pratar med Svenska Freds organisationssekreterare Miriam Refai om hur Svenska Freds växt under våren.
Fredspodden görs av Svenska Freds och Stockholms Freds i samarbete med Fredsakademin. Jingeln har gjorts av Ludvig Landberg och producent är Clara Fröberg. Läs mer om Fredspodden här.
- Daha fazla göster
