Bölümler
-
Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter?
Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.
– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna.
Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten?
– Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.
Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:
– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år.
Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.
Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020.Reportage: Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?
Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam -
Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol.
Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt.
– Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson.
Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:
– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer.
Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol?
Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen.
Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.
Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.
-
Eksik bölüm mü var?
-
Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet.
Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.
Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.
– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.
Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.
Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?
Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.
Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare.
Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.
Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?
Producent: Shang Imam
TILLÄGG:
Det har efter vår direktsändning framkommit att Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.
-
Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?
Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.
– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.
AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.
Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever.
– Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”
Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi.
– Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag.
Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas.
Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.
– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare.
Gäster i studion:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet.
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag.
Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam -
Genom att busa kan du utveckla din kreativitet och och våga ta risker rädslan för att misslyckas blir mindre. Men vad händer när det lekfulla buset övergår i elakhet eller penalism?
– Bus är lite som vuxnas karneval under medeltiden. Det är lite upproriskt. När barn busar i sin lek så är det mer en lek som ifrågasätter normer och beteenden, säger Margareta Öhman, psykolog och lekforskare.
– Det är ett sätt att göra motstånd mot vuxnas norm.
I sin avhandling skrev psykologen Samuel West om vilken roll leken har på arbetsplatsen. Men han stötte tidigt i sin forskning på en en paradox – att leken till sin natur inte kan kan vara resultat- eller målfokuserad. Då upphör den nämligen att vara en lek.
– Man uppnår ju inget med lek. Det är trams och kul. Därför skulle man tro att de inte passar in på företag där hela strukturen för en organisation handlar om att uppnå mål. Å ena sidan är leken per definition inte produktiv, å andra sidan är den engagerande, kreativ och skapar psykologisk trygghet, en nödvändighet för att människor ska trivas på en arbetsplats.
Men så fort det finns en målsättning med leken eller buset så upphör det automatiskt att vara lekfullt. Det är därför det är så svårt att hålla på med lek på jobbet trots att det skulle behövas, menar psykologen Samuel West.
Men alla är inte heller särskilt roade av vare sig lek eller bus. Är du en sån som skrattat åt ett practical joke eller känner du dig bara obekväm? Och vad beror det på? Det tar vi reda på i Kropp & Själ – Därför ska du busa.
Gäster i programmet:
Margareta Öhman, psykolog och lekforskare
Lisa Langseth, regissör och dramatiker
Samuel West, psykolog och fil. doktor i Kreativitet och lekfullhetProgramledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Reportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki -
Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om.
Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.
– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.
Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.
– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.
För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.
– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.
Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.
– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare.
– Något fundamentalt börjar gå förlorat.
Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer.
Gäster i programmet:
Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitet
Per Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet
Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
Producent: Shang Imam
Huvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun -
Många tycker ju att det är läskigt och känner ett motstånd. Andra tror att det ska vara enkelt så visar det sig vara svårt, berättar Emma Stenström om hon har följt när de bubbelhoppar.
Att byta bubbla kan handla om allt ifrån att möta en meningsmotståndare till att träffa en person som inte ingår i ditt naturliga sammanhang. Genom att söka sig bortom sin sfär och sina åsiktsbubblor så utsätter man även sin egen världsbild för en granskning och det kan leda till att man inte lika lätt avvisar någon som inte tänker likadant som en själv, säger Stenström. Syftet är humanistiskt, att försöka förstå den andra personens åsikter och varför den tycker som den tycker.
– Vi är snabba att döma när vi istället borde försöka se människan bakom åsikten.
Att sociala kontakter är bra vet vi redan men man har också sett att en mångfald bland ens social kontakter ökar välmåendet. Just mångfalden är också nödvändig om man vill bygga ett motståndskraftigt samhälle. Vi skulle t.ex. kunna undvika konflikter och om vi hade en större förståelse för varandra. Det låter lätt men kan vara väldigt svårt säger läkaren och författaren Stefan Einhorn som menar att våra åsikter är mycket resistenta mot förändringar.
– Våra åsikter skapas genom en växelverkan mellan vårt inre liv och vår omgivning och när vi väl har vårt ”åsiktspaket” så sitter det hårt fast i vårt medvetande.
Men det innebär inte att det inte går att förändra. Vi behöver vara medvetna om att vi har dessa fixa idéer och om hur världen är uppbyggd, och inte ta dessa ”tankesystem” som något naturligt, säger Stefan Einhorn som tycker att det ska ses som en merit att kunna ändra åsikt.
– Vi sitter fast i ett åsiktssystem som vi inte får ta för givet. Människan måste ha åsikter, det är vår riktning i livet. Samtidigt leder åsikter till våld, ovänskap och krig. Vi måste därför ha en mer ödmjuk inställning till såväl våra som andras åsikter.
Gäster i programmet:
Emma Stenström, docent i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Aktuell med boken ”Bubbelhoppa”.
Stefan Einhorn, läkare och författare. Aktuell med boken ”Tillåt mig tvivla”.
Bo Isenberg, docent i sociologi vid Lunds Universitet.Reportage:
Simon Sarnecki träffar Qaisar Mahmoud, författare och managementkonsult till vardags, som i sin bok ”En av dem” berättar om hur han under tre månaders tid tog värvning som matbud på cykel, för att förstå en verklighet långt från hans egen.
Stadsbarnet Ninos Chamoun skickas ut på landsbygden för att hänga med bönder på bönders vis. Han åker Björkvik i Södermanland, med 436 invånare för att se om det går att överbrygga klyftan mellan stad och land.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam. -
Det är en myt att gamla är mer ensamma i Sverige än i andra länder, säger seniorforskare och professor i psykiatri, Ingmar Skoog.
Studier visar att äldre kring medelhavet, som i Italien och i Spanien, inte bara upplever en större ofrivillig ensamhet, utan är deprimerade i större utsträckning än våra äldre i Sverige.
– Vi har flest ensamboende men minst upplevd ensamhet. Vi blandar ofta ihop social isolering och ensamboende.
Men det finns fortfarande äldre i landet som lider av ofrivillig ensamhet. Det handlar om att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, menar äldreforskaren Lena Dahlberg.
– Bara för att vi inte har lika stor andel ofrivilligt ensamma som i Italien innebär det inte att det finns äldre som lider av känslan av ensamhet. Det handlar om 10-15% av den äldre befolkningen som känner av denna ofrivilliga isolering. Det är en plågsam känsla och ett viktigt problem som har konsekvenser för såväl den egna hälsan som samhället, i form av kostnader.
För att kunna göra något åt den ofrivilliga ensamheten måste vi först förstå vad det är vi pratar om – hur ser ensamheten ut och vad kan vi göra åt den?
Carin Lennartsson är sociolog och äldreforskare på Karolinska Institutet och leder nu en världsunik forskning på äldre personers levnadsförhållanden och hälsa.
– Vi ser att det handlar om en social ensamhet, en emotionell ensamhet och en existentiell ensamhet. Dessa tre typer av lidande kräver olika insatser och därför måste vi ha en bättre förståelse av vad det är vi pratar om när vi pratar om ensamhet.
Gäster i programmet:
Carin Lennartsson, sociolog och äldreforskare vid Karolinska Institutet.
Lena Dahlberg, docent i socialt arbete vid Högskolan Dalarna.
Ingmar Skoog, seniorforskare och professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet.Reportage:
Ninos Chamoun träffar Carin Vestin som ska fylla 85 år. Hon är en av alla ensamboende äldre i landet. Men upplever hon en ofrivillig ensamhet?
Vi får även hänga med på seniordans med vår reporter Simon Sarnecki. Hit kommer äldre för att träffas och dansa till bland annat disco-takter. Vilken typ av ensamhet botas med den här träffen?
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent: Shang Imam.
Programmet är direktsänt. -
Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva.
Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.
– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen.
Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.
– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld.
På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna.
– Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.
Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.
– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra.
Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.
– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.
Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs.
– Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.
Gäster i programmet:
Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.
Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.
Sara Abdollahi, kritiker och essäist.Reportage:
Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas.
Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg.Programledare: Stina Näslund.
Producent: Shang Imam. -
Forskning har pekat på stillasittandet som ett problem men är verkligen all fysisk aktivitet bra? Har kontorsråttor automatiskt sämre kondition än byggarbetare? Svaret är nej, men varför är det så?
– När vi tittat på de mer manuella yrkena, arbetarna, så såg vi att mer än hälften inte hade tillräckligt bra kondition för att klara sina yrken, säger Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Hon har tillsammans med sina kollegor gjort en studie som tar upp vad som kallas för den ”fysiska aktivitetsparadoxen”. Det innebär att fysisk aktivitet som görs på arbetet inte alltid har samma positiva konditions- och hälsoeffekter som fysisk aktivitet som utförs på fritiden.
Det finns arbetsplatser med fysiskt krävande yrken som har obligatorisk träning på arbetstid. Vatten- och avloppsteknikern Stefan jobbar på en sådan.
– Det är ju väldigt lyxigt att kunna få till två timmars träning på arbetstid, säger han.
Men vad är egentligen kondition och hur gör man för att förbättra den? Och varför är den så olika hos olika personer? Det kommer vi att undersöka i veckans Kropp & Själ i P1.
Gäster i programmet: Elin Ekblom Bak, lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan och Conny Karlberg, chef för träning, tester och rådgivning på Bosön.
Programledare: Stina Näslund.
Reporter Ninos Chamoun besöker en arbetsplats som infört obligatorisk träning på arbetstid.
Reporter Simon Sarnecki tar konditions-tempen på folk runt och omkring torget i Kärrtorp i södra Stockholm.
Reporter Linnea Vennström träffar Jonatan som springer flera mil utan att vila.
Producent: Shang Imam. -
Lisas dotter sa upp kontakten med henne för några år sedan, Kjells fru begärde skilsmässa. Det de har gemensamt är att både Lisas och Kjells förlorade relationer återuppstod efter en tid isär. Vad är det som krävs och hur gör man för att återförenas?
– Det är ju fruktansvärt att jag som mamma gjort mitt barn så illa att hon inte längre vill ha kontakt med mig, säger Lisa.
Lisa upplever dotterns beslut att bryta kontakten med sin mamma, som en blixt från klar himmel. Men efter ungefär ett år, när chocken och den totala sorgen mojnat, reser sig Lisa och tittar sig i spegeln.
Hela sitt liv har hon gömt undan sina känslor, men nu inser hon att det är dags att släppa fram dem och börja reflektera. Det leder henne ut på en själslig resa, tillbaka till sin egen barndom. Hon letar svar på vad som gått fel i hennes och dotterns relation genom att titta på sin relation till sin egen mamma.
– Förståelsen för henne gav mig en ökad vilja att försonas, säger hon. Det är skitjobbigt, men vilken befrielse det är att komma ut på andra sidan.
Men vad innebär det egentligen att återförenas?
– Återförening är något annat än att gå tillbaka i tiden, säger prästen Emma Audas. Återförening kräver ett arbete, vi kan inte kalla det försoning om vi sopat något under mattan.
Gäster i programmet: Emma Audas, teolog och präst i Svenska kyrkan, Liria Ortiz, psykolog och Lance Cederström, existentiell terapeut.
Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam och Alice Lööf. -
Anna-Greta är 28 år. Hon arbetar som folkskollärarinna, men något händer. Hon skriker högt mitt i natten och stör grannarna. Hon skickas till ett sjukhem. Efter år av plågsamma behandlingar blir hon lobotomerad.
På den här tiden kallades lobotomi för en mirakelmetod som fick obotligt sjuka att bli friska. Men priset är högt.
Dagens Kropp & Själ undersöker vad som har hänt sedan Anna-Greta insjuknade för snart 100 år sedan. Vilka framsteg har gjorts inom medicinen, psykiatrin och även i synen på psykiska sjukdomar?
Mats Konradsson föddes två generationer senare och insjuknade i schizofreni i slutet av 80-talet. Med hjälp av mediciner har lyckats hålla sina psykoser i schack. Men det kräver också en hel del av omgivningen. Hans syster Åsa har ständig jour. Dessutom har hon ägnat hela sitt yrkesliv åt sjukdomen.
Många sjuka får än i dag inte den vård som de har rätt till. Vården är ojämlik och många sjuka faller mellan stolarna, de får inte rätt medicin trots att det finns en rad behandlingsmöjligheter idag.
Medverkande:
Mats Konradsson, konstnär med diagnosen schizofreni.
Åsa Konradsson Geuken, anhörig, docent i farmakologi och forskare i neurovetenskap och neuropsykofarmakologi med fokus på Schizofreni.
Ylva Wächter, psykiater som arbetar med psykossjukdomar.Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang ImamOm du mår dåligt, har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig:
Anhöriga eller drabbad – här finns mer information:
Hjärnkoll: hjarnkoll.se
RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa): rsmh.se
Nationellt Nätverk för Nydebuterad Psykos: schizofreniforbundet.se/verksamhet/nnnp
Schizofreniförbundet:schizofreniforbundet.se
Sveriges fontänhus riksförbund: sverigesfontanhus.se
Lecturing minds: https://lecturingminds.com/ -
För mer än trettio år sedan träffades sju män på en kurs. De skulle jobba med sin manlighet. De bildade en mansgrupp och satte upp tydliga regler för deras träffar. De kallade sig Gentlemannatjurarna.
Förra veckan firade gruppen 35-års jubileum, och Kropp & Själ fick vara med. Vad har hänt med gruppen under den här tiden och med medlemmarna? Hur har de kunnat hålla den vid liv så länge?
De senaste årtiondena har vi sett mansgrupper komma och gå. Från 70-talets velourmän till samtidens raw-man. Men vilken funktion fyller egentligen mansgruppen och varför väcker det så mycket känslor? De hyllas och de hånas, som nu senast i Svt-dokumentären Tre pappor. Historiken Helena Hill menar att detta inte är något nytt.
– De här männen i ”Befria mansrörelsen” på 70-talet ändrade ordentligt synen på män och maskulinitet genom att prata om att de ville visa sig sårbara och att de hade nära till känslor. De möttes i grupper och på läger där de skulle vara nära såväl fysiskt som relationsmässigt. Detta väckte debatt och männen blev förlöjligade i media. Man sa att de skulle tappa sin maskulinitet
Men vad är det med manlig gemenskap som verkar så svårt och samtidigt väcka så mycket känslor? Varför verkar behovet av mansgruppen fortfarande finnas? Är det svårare för män att hitta vänner? Att visa sig sårbara? Klara Godecke har forskat på just manlig vänskap och menar att det är ett underbeforskat område.
– Inom feministisk forskning så har man sett mäns vänskap som farlig, å ena sidan. Att män håller varandra om ryggen, att den är homofobisk och sexistisk. Å andra sidan ser man den som lovande – män får bli nåt annat och utveckla nya sätt att vara nära. Men enligt författaren Patrik Lundberg så kostar det för män att visa sig just sårbara.
– Det är status bland kvinnor att vara en sårbar man. Men att bland män ser man på dessa som könsförrädare.
I Kropp & Själ får vi vara med när Gentlemannatjurarna firar sitt jubileum. Det handlar om manlig gemenskap, om manlighetskrisen som pågått ända sedan 1800-talet sida vid sida med kvinnorörelse jämlikhetsprojekt. Hur långt har vi kommit?
Gäster i studion, Klara Godecke, genusvetare som forskat på manlig vänskap, vid Stockholms universitet genusvetenskap.
Helena Hill, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola som forskat om mansrörelsen i Sverige på 1970 och 80-talet.
Patrik Lundberg, journalist och författare.Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang Imam
Reportrar: Mattias Lindgren och Ninos Chamoun träffar Gentlemannatjurarna -
Bakom ett till synes oskyldigt recept på skurna pepparkakor kan rymmas en berättelse om trygghet men också om död. Det handlar om smaker, historia och känslor i Kropp & Själ i P1. Ring in 08-215 216!
I ett direktsänts telefonväkteri kommer vi att fråga lyssnaren om vilka recept som traderats i deras familj och vad kan dessa recept avslöja om familjens historia i sin tur. Det här kommer att bli ett program som både doftar och känns.
Det kan handla om recept som traderats inom familjen, och om historier och personliga relationer kopplade till dem. Våra lyssnare får möjlighet att berätta om just sin familjs traderade recept och om hur minnen, relationer och traditioner väcks till liv av det.
I studion har vi en panel bestående av Suzanne Osten, dramatiker, Allan Linnér, psykolog (fd radiopsykolog) och Richard Tellström, mathistoriker, som kommer att svara och reagera på de berättelser och recept som kommer fram i programmet. Efter programmet kommer vi att ställa samman alla recept på våra sociala medier.
Ring in direkt till programmet och dela ditt recept och prata med vår panel: 08-215 216. Du kan även mejla oss på [email protected].
Programledare: Stina Näslund
Producent: Shang ImamGäster i programmet:
Suzanne Osten, dramatiker
Allan Linnér, psykolog
Richard Tellström, måltidsforskareReportage:
Ninos Chamoun gör en matresa som sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden. -
Tänk dig att du dör. Men får en ny chans. Du vaknar till liv. Du är samma person, i samma kropp som innan. Har samma erfarenheter, intressen, tycker och känner likadant. Men du kan inte prata.
Mathilda är 26 år och när hon bor i Australien, i Melbourne. En fredag eftermiddag står hon i en provhytt. Hon prövar kläder i ena sekunden, i nästa vaknar hon upp på golvet, hon kan inte resa sig. Hon försöker kravla sig ut och skrika på hjälp, men skriket fastnar inombords och det kommer inget ljud ur hennes mun. Hon har fått en stroke. I fyra dagar är Mathilda i koma.
– När jag vaknade upp befann jag mig i ett litet rum. Det var ljust ute. Jag kunde inte prata, alls. Det var då jag insåg allvaret och tänkte, antingen ger jag upp eller så ger jag järnet. Men så tuppade jag av igen.
Idag har det gått 15 år sen olyckan i provhytten när Mathilda, bara 26 år gammal, drabbades av en stroke. Eftersom hon var övertygad om att få tillbaka talet så övade hon konstant. Överallt runtom henne sattes post-it lappar upp med text på som hon skulle orda. Det kunde stå bok, mugg och andra ord som hon skulle behöva i sin vardag. Hon får hjälp av logopeder men är också helt dedikerad och övar på egen hand med hjälp av sin omgivning. Resan tillbaka till talet tar år och hon övar fortfarande. Men idag Mathilda prata.
– Att få tillbaka talet känns som en befrielse. Att kommunicera, är en befrielse. Kan man inte det så blir man lidande. Och jag har fått tillbaka talet. Jag har hittat nya vägar i hjärnan som var döda tidigare. Det är ju helt otroligt!
Varje år drabbas 20 000 människor i Sverige av stroke. Av dessa får närmare 4000 personer afasi på grund av den syrebrist som uppstått i hjärnan vid insjuknandet. I Kropp & Själ i P1 kommer vi titta närmare på rätten till kommunikation uppställd som en av våra mänskliga rättigheter. Vad finns det för hjälp att få när man förlorat talet och hur går man tillväga?
Gäster i programmet:
Mathilda Cederlund, lärare vid afasicenter i Stockholm.
Bo Norrving, professor i neurologi vid Lunds Universitet.
Kajsa Söderhielm, logoped och forskare vid Karolinska Institutet.Reportage:
Mattias Lindgren tar oss med på en lektion i språkstimulans vid Afasicenter.
Ninos Chamoun träffar Daniel Urdell som kommunicerar via ögonrörelse och skärm.Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.Här kan du lyssna på hela berättelsen om Anna:
Anna på Amiralsgatan - Kaliber i P1
Hit kan du vända dig för att få mer information och hjälp:
-
Skammen är det som får oss att visa hänsyn och vårda sociala relationer, men skammen är också det som gör att vi undviker och gömmer oss och inte söker hjälp. Hur gör vården för att nå dem?
När trollen kliver fram i ljuset så spricker dem. Den här frasen brukar användas som analogi för skammen – lyft fram skammen och den kommer att upplösas. Men är det verkligen så enkelt? Lotta Strömsten är lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet och forskar på skam:
– Skammen är direkt kopplat till vår överlevnad och de första levnadsåren. Vi regleras av skam och drivs av att ha en plats i flocken, i gruppen. Vi skulle inte klara oss ensamma. Därför är skams-signalen så stark och gör att man omedelbart vill korrigerar sitt beteende.
Vi vet vad skammen gör. Den får oss att vilja gömma oss och hindrar oss från att sträcka ut en hand och be om hjälp. För det mesta är det ju bara en själv som blir lidande. Du går tex runt för länge med svampen mellan tårna, eller hemorrojder i rumpan. Men i vissa fall så blir omgivningen drabbad när den som är sjuk inte söker vård. Så är fallet med missbruk men även när det kommer till våldsförbrytare och sexualförbrytare. Dessa personer har långt till att blotta sig och be om hjälp – och kanske även i avsaknad av sjukdomsinsikt. Lotta Strömsten menar att det är viktigt att vårdpersonalen i dessa avseenden måste vara tränade och utbildade i hur skammen verkar. Men de behöver även har koll på sin egen skam:
– Man måste vara medveten om sina egna skamkänslor för att inte överföra skam. Det är inte meningen att man rädda personen och bekräfta och rättfärdiga det den känner. Patienten behöver få prata om sina skamliga upplevelser med någon som lyssnar och låter dem finnas och inte försöker rycka upp personen ur ”skamhålet”. Man behöver någon som klättrar ner med en i hålet och vågar vara där.
Gäster i programmet:
Lotta Strömsten, lektor i klinisk psykologi vid Umeå Universitet.
Christoffer Rahm, forskare vid Karolinska Institutet och chefsöverläkare i psykiatri.
Johanna Lätth, psykolog, specialist i klinisk forensisk psykologi och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.Reportage:
Ninos Chamoun träffas Maria G Nilsson som vill vara ansiktet utåt för hemorrojder.
Mattias Lindgren besöker Robert Bohman som jobbar på en klinik som vill sänka skamtröskeln för människor med beroendeproblematik.Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet är förbandat. -
Vad är egentligen en vän och hur bygger man vänskapsrelationer? Och vilken betydelse har just vänskap för vår mentala och fysiska hälsa? Det tar vi reda på i Kropp & Själ i P1.
Vänskap är livsviktigt. Det finns forskning som visar att ensamhet förkortar en människas livslängd lika mycket som alkoholism eller rökning av 15 cigaretter om dagen. Men hur gör man? Vad är det där kittet som gör att man känner att det här är ju en riktig vän? Hur bygger man en genuin vänskapsrelation?
– Vänskap är intressant för att det är fundamentalt för vårt välmåendet och är central del för ett bra liv. Men samtidigt som vänskap känns angeläget är det lätt att försumma, säger Pär Flodin, psykiatrisk epidemiolog och medförfattare till boken Länge leve vänner:
– I den rikare delen av världen så är det just det som fattas oss mest, vänskap. Det steg vi behöver ta för att öka vår lycka handlar inte om pengar och arbete, utan potentialen till lycka ligger i att fördjupa sina nära relationer.
En möjlig anledning till att vänskap försummas är att den hamnar längre ner i hiererkin av relationer, efter parrelationen och den biologiska familjerelationen. Men så borde det inte vara menar psykoanalytikern Maria Yassa. Enligt henne kan en vän vara lika mycket av en livskamrat som en partner:
– Alla relationer har inom sig det sprängstoffet som är förväntan. Oavsett vilken relation vi är i så finns det en förväntan att den andra ska ge oss allt. I vänskapen verkar det däremot finnas en social acceptans inbyggd att den andra inte kan ge oss allt. Därför kan den relationen te sig mognare. Vänskap är en jätteviktig relation, inte ”kärlek light” som vissa kallar den.
Så vad är en vän och hur gör vi för att behålla och fördjupa vänskapsrelationen? Det tar vi reda på i Kropp & Själ I P1 – Formeln för vänskap.
Gäster i programmet:
Maria Yassa, psykoanalytiker och psykolog.
Lina Liman, journalist och författare till boken Konsten att fejka arabiska.
Pär Flodin, forskare i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, medförfattare till Länge leve vänner.Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
Den alarmistiska nyheten kom för knappt ett år sedan: svenskar äter mest ultraprocessad mat i EU? Forskare gick ut och ville stämpla varor med varningstext. Men vad är egentligen ultraprocessad mat?
Hur mycket vet du om det du stoppar i dig? Och om du skulle vända på den där falukorvsförpackningen i livsmedelsaffären för att läsa innehållsförteckningen så skulle du nog snabbt stöta på ord och förteckningar som du förmodligen inte förstår. Är det farligt? Eller är det nyttigt?
Ingrid Larsson som är näringsfysiolog menar att det är just den här kunskapsluckan som skapar rädsla i många av oss. Vår uppfattning om vad som är naturligt och vad som är industriellt framtaget verkar till stor del vara vara baserad på en vilseledande föreställning, nämligen vår känsla:
– Det här handlar ju om vår bristande kunskap kring den mat vi äter varje dag. Vi vet inte hur maten blir till längre. Smör tex, är ju inte alls naturligt utan det är kraftfullt processat.
Men innebär det faktum att ett livsmedel är ultraprocessat att produkten skulle vara mer hälsoskadligt per definition? Inte om man frågar Ingrid Larsson. Hon menar att alla de här processernas grundläggande syfte är ju att maten ska vara säkert och ha en bra hållbarhet.
Så vad handlar då den högljudda debatten om ultraprocessad mat om egentligen? Mathistorikern och måltidsforskaren Richard Tellström låter oss veta att det alltid funnits starka invändningar mot den industriellt framtagna maten – delvis av hälso-skäl, delvis med ideologiska motiv. Men en aspekt som inte går att betona nog är tiden:
– Tiden är en viktig faktor som medför att matlagning kan vara en belastning. Man kan inte hålla på att laga mat från grunden hela tiden för då skulle man inte göra något annat. Processad mat ger oss helt enkelt möjlighet att leva livet – detta är grundidén. Det ger oss människor möjlighet att slippa arbete och frigör tid.
Gäster i programmet:
Richard Tellström, måltidsforskare och mathistoriker.
Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska universitetetssjukhuset, Göteborg.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.Programledare är Ninos Chamoun.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt. -
Gustav faller i sömn plötsligt och okontrollerat. Han försöker dölja det för kollegorna. Men de ser att han sover framför datorskärmen. I Kropp & Själ om trötthet som inte går att sova sig fri ifrån.
När Frida pluggade kunde hon inte äta lunch med sina klasskompisar. Hon letade upp en brits att vila på. Hon hade svårt att läsa. Texten hoppade. Men hon lyckas läsa om sina egna besvär. Hon förstår att hon är hjärntrött och att alla slag hon fått mot huvudet varit upprepade hjärnskakningar.
Ungefär 200 000 personer i Sverige lider av hjärntrötthet. Många gör det i det tysta och utan att få rätt hjälp.
Gäster i studion är Lars Rönnbäck, neurolog och Birgitta Johansson, neuropsykolog, båda experter på hjärntrötthet.
Programledare: Stina Näslund
-
När Cynthia målar försvinner tid och rum. Mats vet aldrig vad som ska komma ur hans penna, den är som en direktlänk till hans inre liv. För Nicki är kreativiteten livsviktig för att bearbeta sorg.
Ända sedan antiken har man pratat om det galna geniet. På senare tid har sambandet mellan kreativitet och psykiska diagnoser bekräftats av svenska forskare.
Men för att bli maximalt kreativ behöver man hitta en jämvikt mellan det sjuka och friska. Förutom att tänka fritt och oväntat, så behöver vi ett driv och en förmåga att planera, strukturera och genomföra.
I Kropp & Själ undersöker vi vad kreativitet är.
Gäster i studion är bland andra Simon Kyaga, psykiater och kreativitetsforskare och David Bäckström, neurolog som skrivit boken ”Fantasi och Donia Saleh, författare.
Programledare är Stina Näslund.
Producent Shang Imam.
Programmet sänds direkt.
Lyssna gärna på vårt program "Jakten på fantasin". Efter en hjärnoperation förlorade vår programledare Stina Näslund sin fantasi. Nu har hon bestämt sig för att hitta den igen. Klicka här för att lyssna!
- Daha fazla göster
