Bölümler

  • Kan man byta sexualitet mitt i livet? Vad skulle din partner säga? Hur skulle dina barn reagera? Hör fyra unika berättelser om skam, förnekelse och uppenbarelse.

    När Birgitta står i köket och steker pannkakor får hon frågan av sin dotter: Mamma, är du lesbisk? Birgitta svarar nej. Men Birgitta är inte helt ärlig. Hon är 40 år, har man och barn men hon vet att något saknas. Så hon bestämmer sig att utforska sin lesbiska sida. Det visar sig vara svårare än vad hon tror.Hur känns det att komma ut sent och vara sexuellt oerfaren vid 40? Hör personer som kommit ut i mogen ålder i Kropp & Själ. Om svårigheterna att gå från en heteronormativ värld till något helt annat.Gäster: Mia Kilström, psykolog, Anna Siverskog, forskare, Marika Carlsson, Komiker och författare och Birgitta Silfverskiöld, jurist.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Vågar du säga att du känner dig ensam? I dagens Kropp & Själ träffar vi personer som upplevt ensamhet och som nu väljer att prata om det. I Storbritannien finns det en ensamhetsminister. Nu höjs röster om att något liknande behövs i Sverige. För ensamheten kostar samhället pengar menar experterna. Men är ensamhet en sjukdom?

    Det finns de som är beredda att stå ut med nästan vad som helst, för att tanken på att bli ensam är så skrämmande.Men vad skulle hända om man på allvar började betrakta ensamhet som en sjukdom? Något man lider av istället för något man är? Som depression, ätstörningar eller alkoholberoende. Skulle man kunna få umgänge på recept utskrivet på vårdcentralen?Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Lissa Nordin, socialantropolog, Peter Strang, läkare. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Eksik bölüm mü var?

    Akışı yenilemek için buraya tıklayın.

  • Färska rapporter från USA visar att det kan finnas ett samband med hundratals sjukdomsfall och användning av e-cigaretter. Vad säger egentligen forskningen om hälsoeffekterna kring den populära prylen?

    E-cigaretten lanserades som ett skonsamt alternativ till rökning, som en slags sluta-röka produkt. Men idag verkar det som om den också starkt bidragit till att fostra en helt ny generation nikotinister.Vad vet vi idag om farorna med vejping och vem är målgruppen för nikotin med tuggummismak?Gäster: Magnus Lundbäck, hjärtläkare och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, Louise Adermark, docent i neurobiologi vid universitetet i Göteborg och Tove Sohlberg, tobaksforskare vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

  • I vilka situationer känner du dig maktlös? Vad gör det med en människa att uppleva att man inte kan göra något för att påverka sin situation? Finns det vägar ut ur maktlösheten?

    Gäster i programmet: Jonas Mosskin, psykolog, Natalie Davet, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, Åsa Österlund, kbt-terapeut och sjukgymnast och Dona Hariri jurist och författare till boken Fatta lagen. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

  • Det är sommar och varmt. Mia jobbar på en restaurang och är påväg mot uteserveringen med mat till några gäster. Det är fullt med folk. Men Mia hinner inte längre än till dörren mot uteserveringen. Plötsligt viker sig ena handleden. Och alla tallrikar faller i golvet. Några månader och läkarbesök senare vet Mia att hon kommer dö.

    Idag kämpar Mia för personer med liknande sjukdomar. Mia är en av ca 800 personer som har sjukdomen ALS i Sverige.Samtidigt som Mias muskler försvagas har en forskargrupp Umeå gjort unika fynd genom att studera ett specifikt tyskt spädbarns celler. Var befinner sig forskningen idag kring den grupp neurodegenerativa sjukdomar som kallas ALS?Även om det inte finns något botemedel mot ALS, finns det mycket man kan göra för att ge patienterna en enklare och bättre tillvaro. Men så har det inte alltid varit. Du hör också om den tekniska revolutionen med hjälpmedel kring ALS.Gäster i programmet: Ulrika Nordström, forskningsingenjör, Karin Forsberg, neurolog och Caroline Ingre, ALS-forskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Reportrar: Sara Olsson, Alice Lööf. Programmet sänds direkt.

  • Är du med eller inte?

    Vi som älskar Putin "Vi som inte vill ha varg" "Vi som inte varit i rymden Idag finns grupper för allt från säregna hobbies till politisk aktivism. På sociala medier manifesterar sig vårt behov att tillhöra en gemenskap. Även om ingen ser oss vill vi vara med i ett större sammanhang. För ingen vill bli utstött och hamna i kylan. Eller? Kan det vara så att det något starkare kan uppstå i ensamheten och utanförskapet? Kan ett underläge stärka den egna identiteten? Kan det bli farligt? I Kropp & Själ från bokmässan dyker vi ner i ett filosofiskt samtal kring känslan av utanförskapet. Vad gör det med oss?Gäster: Titti Persson, Fredrik Svenaeus, Linda Skugge, Mathias Ortlieb, Katia Wagner och Jacob Hirdwall.

  • Chilipepparn är mer än bara het. Den kan också lindra din fysiska smärta och fungera som bantningspiller. Hur kan något som irriterar också bidra till att lindra smärta?

    Försäljningen av starka såser har skjutit i höjden dom senaste åren. En trend som vuxit fram är att utmana varandra i att äta extremt stark chili i så kallade chiliutmaningar. I programmet hör du Paul Rozin, professor i psykologi, som har dedikerat sitt yrkesliv för att försöka förstå människans attraktion till chilipepparn. Han menar att människan har en förkärlek till att plåga sig själv.Gäster i programmet: Peter Zygmunt, professor i farmakologi vid Lunds Universitet , Jonas Borssén, författare och gastronom och Stefan Branth, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

  • Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid?

    Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form?Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.

  • Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.

    En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. De lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid Psykiatri Nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan: Vad händer nu?

    För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

  • Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor.

    För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den.Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer.

    Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter.I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa.I programmet hörs också författaren Pauline Wågström som skrivit om sina erfarenheter kring selektiv mutism.

  • Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns?

    Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor? Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?

    Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära?Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland fake it until you make it även inför sig själv?

  • REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

    Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt.Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan?Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från dec 2018

  • REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

    - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev.Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från april 2019

  • REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

    Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från hösten 2018.

  • De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?

    Känslor är inte vår reaktion på omvärlden det är vår konstruktion av den.Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna.Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss.I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor.Programledare: Gustav Asplund.

  • Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?

    I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av?Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav.Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga.Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".

  • Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste.

    Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran. Den norska kvinnan är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal.- Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon.Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser.Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.Programledare är Stina Näslund.