Bölümler

  • På en scen sitter fyra personer som blundar. De är hypnotiserade. Plötsligt reser sig en och börja kackla som en höna. Hon formar armarna till flaxande vingar. Publiken viker sig av skratt.

    Den här bilden delar nog många av vad hypnos är. Men framför allt tror folk att hypnos innebär en kontrollförlust, säger terapeuten Inger Lundmark. Det är i själva verket tvärtom, man har full kontroll. Hypnos är inte på något vis en mirakelkur, men det är ett kraftfullt verktyg.Predrag Petrovic, docent i klinisk neurovetenskap, berättar om att hypnos istället kan användas i stället för narkos vid operation. Det går ju inte att förklara på annat sätt än att det funkar. Det är något stort som händer inom oss vid hypnos.Men varför har vi ändå föreställningar om hypnos som mest liknar hokus pokus? Det ska vi besvara i veckans Kropp & Själ i P1.Medverkande i programmet är bland andra hypnotisören Erik Olkiewicz och psykologen och hypnosterapeuten Sven-Erik Levin.Gäster i studion: Predrag Petrovic, psykiatriker och docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Inger Lundmark, psykoterapeut och lärare i klinisk hypnos, Perjohan Lindfors, tarmläkare som skrivit en avhandling om hypnos vid behandling av IBS och tarmkänslighet.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann. Producent: Shang Imam. Programmet är direktsänt.

  • Hur kunde hon bli grundlurad av en pajas? Christina Herrström fick sitt liv söndertrasat av mannen hon bjöd in i sitt hem. Men hade hon kunnat undvika detta om hon upptäckt hans psykopatiska drag?

    Med hjälp av sina dagböcker har Christina Herrström kunnat kartlägga hur hon blev offer för mannen som hon kallar Ödeläggaren en man med psykopatiska drag.Att bli offer för psykisk misshandel leder inte sällan till att den som misshandeln är riktad mot blir fråntagen och berövad sina mest grundläggande behov såsom trygghet, integritet, självkänsla och sociala sammanhang. Men det sker sällan över en natt nedbrytningen av en människa sker successivt.Psykologen Anna Bennich betonar vikten av att det kan hända precis vem som helst. Eftersom det är så pass skambelagt och så många som lider av detta i ensamhet och tysthet är det också ett viktigt ämne att lyfta.I Kropp & Själ kommer vi att titta närmare på hur den successiva nedbrytningen av en människa fungerar och hur en person som utsatts för psykisk misshandel tar sig vidare.Gäster i studion: Christina Herrström, författare, aktuell med boken Ödeläggaren, Anna Bennich, psykolog med fokus på bland annat att skapa hållbara relationer, Karolina Sörman, forskare i klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet och har forskat på psykopati. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann. Producent: Shang Imam. Programmet är direktsänt.

  • Eksik bölüm mü var?

    Akışı yenilemek için buraya tıklayın.

  • Jag är sjukskriven från jobbet och jag kan inte längre leka med mina barn. Jag blir för andfådd, men framför allt så orkar jag inte.

    En del patienter som blivit friska från Covid-19 fortsätter att ha besvär med andnöd, trötthet och problem med närminnet. Det gör att det är svårt att gå tillbaka till vardagslivet.Andnöd är svårt att behandla eftersom det är ett grundläggande varningssystem, säger Magnus Ekström, docent i lungmedicin: Vi måste ju känna när vi kvävs och inte medicinera bort den signalen.Vad har pandemin lärt oss om lungorna? I veckans Kropp & Själ möter vi personer som lever med svår andnöd i sviterna av Covid-19 och om livet med en kronisk lungsjukdom. Gäster i studion: Magnus Ekström, docent i lungmedicin vid Lunds Universitet, Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet, Michael Runold, överläkare, specialiserad på lungsjukdomar vid Karolinska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för forskningsstudien.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neidemann. Producent: Shang Imam. Programmet är direktsänt.

  • Framför dig har du två patienter och du måste nu välja vem av dem som ska få vård först. Vem du än väljer kommer någon att bli lidande. Hur gör du? Detta dilemma kan orsaka moralisk stress.

    Scenariot ovan är något som uppstår ofta för de som arbetar inom vården, berättar forskaren Martina Gustavsson, som studerar just moralisk stress hos människor som arbetar i katastrofområden: I en kritisk situation kan det förekomma ett glapp mellan etiska teorier och verkligheten man står inför. Som vårdpersonal måste du fatta ett ett beslut och när nöden kräver det så hinner man inte rada upp för och emot, etik och moral.I sådana situationer kan man tvingas handla i strid med sina moraliska övertygelser, menar Niklas Juth, docent i medicinsk etik: Man handlar på ett sätt som är fel för att omständigheterna tvingar en till det. Det moraliskt felaktiga handlandet är en konsekvens av felaktiga strukturer, regler eller helt enkelt brist på resurser.Moraliska dilemman och vad som händer när du trampar på din övertygelse handlar nästa Kropp & Själ om.Gäster i studion: Martina Gustavsson, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktiskt kunskap, Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet.Medverkar i programmet gör även läkaren Staffan Bergström som, i ett uppmärksammat fall, assisterade en svårt sjuk man med att ta sitt liv, samt psykologen Filip Arnberg.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent, Shang Imam. Programmet är direktsänt.

  • Vad får en människa att lyfta sig och maximera sin förmåga? Är det benhårda krav eller är det lustfylld lek? Och hur mycket psykologi ligger bakom din prestation?

    Att pressa och piska sig kan fungera när det handlar enklare uppgifter och på kort sikt. Men på lång sikt kommer pressen leda till att du eventuellt drabbas av utmattning och till och med tappar i effektivitet.Det säger psykologen Sofia Viotti är inriktad på compassionfokuserad terapi (CFT). I Kropp & Själ ska vi utforska hur psykologi och prestation samspelar och vad du kan göra för att påverka din egen prestation.Gäster i studion: Göran Kenttä, lektor i idrottspsykologi vid GIH, Sofia Viotti, psykolog och författare till boken Utan press. Medverkar i programmet gör även bland andra kompositören Jakob Mühlrad och den finska e-sportpsykologen Mia Stellberg, om hur hon lyckades ta laget Astralis till toppen.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam Programmet är direktsänt

  • Semestern är över och nu drar skolorna igång, men osäkerheten är stor inför hösten. Kommer en andra smittovåg? Vad kommer att händer med alla som permitterats? Vad gör ovissheten med oss människor?

    Ingen lämnades oberörd av vårens pandemi då mycket plötsligt förändrades och det blev nästintill omöjligt att planera inför den närmaste framtiden.Runtom om i landet varslades och permitterades anställde och vissa samhällen försattes i total lock down och befinner sig där än. Vad gör denna ovisshet med oss hur och ska vi förhålla oss till den? I oron finns en insikt om att vår kunskap om världen är begränsad säger sociologen Roland Paulsen. Det finns ett värde att erkänna att man upplever oro men samhälleligt sett borde vi vara mer fundersamma över varför folk mår allt sämre.Men när det kommer till att hantera ovisshet så menar ärkebiskopen Antje Jackelén att det varken är något vi ska distrahera oss ifrån eller destruera. Det funkar helt enkelt inte, utan vi måste våga kännas vid den här ovissheten. Utan att närma oss den så skulle vi beröva oss möjligheten att mogna som människor.Detta kommer nästa veckas Kropp & Själ i P1 handla om då vi gör plats för ovissheten och det oväntade som kommer av den.Gäster i programmet: Roland Paulsen, författare och sociolog, aktuell med boken Tänk om en studie i oro, Antje Jackelén, ärkebiskop, aktuell med boken Otålig i hoppet, Patrik Hadenius, förlagschef på Nordstedts, författare till boken Paus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Ena sidan hävdar att det kan orsaka alzheimer, den andra att det knappt är skadligt alls. Det handlar om skärmen och dess potentiella fara. Hur förhåller du dig? Ring in till programmet: 08-215 216.

    Men vad är egentligen fastställt om vad skärmen gör med oss? Och vad får de olika sidorna att inta så motstridiga ståndpunkter? Enligt psykologen Siri Helle är det just den tudelade debatten om skärmen som bidrar till problemet. Det är väldigt svårt för de som behöver få hjälp att få en bild av det vetenskapliga läget. Det gäller i synnerhet föräldrar till barn och unga. Det som saknas är helt enkelt ett samtal om vad experterna i fråga är överens om. Så finns det ett enkelt svar frågan hur mycket skärm vi egentligen tål? Om vi frågar Siri Helle så blir svaret nej. Hur ser du på skärmtid? Begränsar du dig själv och dina barn eller låter du dem sväva utan begränsningar i den digitala rymden? Hör av dig till oss på kropp@sverigesradio.se eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216. Gäster i programmet: Siri Hellre, författare och psykolog, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Sissela Bergman Nutley, med. dr. neuropsykologi vid Karolinska Institutet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Att välja rätt väg bland alla möjligheter det moderna livet erbjuder är svårare än det låter. Rädslan för att välja fel förlamar, tänk om just din grej i livet väntar bakom nästa hörn. Hur hittar man mål och mening i sitt liv när fasen ung och lovande ligger bakom en?

    Möt Anna som fick ett tufft cancerbesked under sin graviditet, men vägrar att ge upp de små drömmarna i livet. Jan, nybliven pensionär som hittar mening i mötet med andra människor och Daniel som har gett upp tanken på att hitta meningen med stort M och har istället skaffat hund.Ett program om grubblerier och 30-årskrisande. I studion psykologen Katarina Blom och filosofen Erik Angner.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Viskande röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av.

    Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande.Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon.- Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon.Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen. Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om.Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.Programmet sändes direkt 21 januari 2020.

  • Kropp & Själ undersöker den mytomspunna anknytningsteorin. Hur nära måste man vara sin bebis för att den ska knyta an och bli trygg och hur reparerar man något som gick snett för trettio år sen?

    Emma växte upp med en alkoholiserad pappa och en medberoende mamma. - Jag fick en konstig anknytning till min pappa, i perioder var han frisk och i perioder väldigt frånvarande, berättar hon. Idag är hon själv småbarnsförälder och jobbar aktivt för att hennes barn ska få en trygg anknytning.En människas anknytningsmönster kan korrigeras i vuxen ålder, det menar psykoterapeuten Cecilia Hörnell Sunar. Hon arbetar med emotionellt fokuserad terapi, en form av parterapi som bygger på anknytningsteorin. - En kärlekspartner kan bli vår nya primära anknytningsperson, berättar hon.Gäster i programmet: Pia Risholm Mothander, psykolog och forskare vid Stockholms universitet, Elia Psouni, psykolog och forskare vid Lunds universitet, Cecilia Hörnell Sunar, psykoterapeut EFT.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.Programmet sändes den 4 februari 2020.

  • Det är lätt att tänka att det man spolar ner i toaletten försvinner eftersom man inte ser det mer men det finns de som ser. Avloppsvattnet fungerar nämligen som ett slags sanningsserum.

    Följ med till reningsverket och hitta kokain i Gävlebukten, lär dig känna smaken av vårt viktigaste livsmedel, och så undersöker vi hur länge en människa kan överleva på bara vatten.I programmet kommer du även få höra vår programledare Stina prova på att bara dricka vatten i 4 dygn en lyssningserfarenhet du inte vill missa.Medverkar i Kropp & Själ gör Lars Ståhle, överlevnadsexpert och läkare, Gunilla Hultgren Karell, vinkännare, Niklas Sundqvist, drifttekniker på Gästrike vatten, Johnny Gustavsson, drogsamordnare i Gävle kommun, Ulrika Davidsson, kostrådgivare och sist men kanske viktigast vår lyssnar Renée Andersson som hela programmet är tillägnat.Programledare: Stina NäslundProducent: Shang ImamProgrammet är förinspelat.

  • Få tvivlar på att musik framkallar känslor hos oss människor. Men vad är det som händer i oss när vi blir djupt berörda av musik?

    Kan musik hjälpa oss att må bättre, eller göra hjärnan bättre på att räkna? I Kropp & Själs sommarspecial utforskar Erik Schüldt hur musiken påverkar hur vi mår. Från trumresan till pianoklinket. Medverkar gör bland andra musikprofessor Mattias Lundberg, musikpsykolog Alf Gabrielsson och musikern Peter Bryngelsson. Programledare: Eric Schüldt Producent: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Pedofil är ett ord som ofta väcker starka reaktioner. De allra flesta är män, men det finns också kvinnor som känner sexuell attraktion till barn.

    Lo har sedan tonåren varit sexuellt attraherad av barn. Hon har fantiserat om dem, skrivit och ritat.- Jag har försökt att inte tänka på barn när jag onanerar, men det blir bara frustrerande för jag vill tänka på dem. Det är svårt att kontrollera det kroppen vill, berättar Lo.Lo säger att hon aldrig gått över gränsen och förgripit sig på ett barn. Hon vet exakt var gränsen går och kommer aldrig att överträda den, menar hon. Men det finns andra som gör det, människor som passerar gränsen och begår sexuella övergrepp på barn.- Den samhälleliga bilden av vem som är en förövare är att det är en man, säger Isabella Kim, barnrättsjurist på Ecpat. Vi har svårt att acceptera att en kvinna kan ha ett sexuellt tändningsmönster mot ett barn, menar hon.Få kvinnor anmäls och döms för sexuella övergrepp och få söker hjälp. Men alla experter Kropp & Själ talat med vittnar om att de finns och troligen är långt fler än vad som syns i statistiken. En väsentlig del av offren för sexuella övergrepp uppger att de blivit utsatta av en kvinna.I programmet berättar 50-åriga Magnus om hur han under uppväxten utsattes för sexuella övergrepp av sin mamma.STÖD OCH HJÄLP:Har du blivit utsatt? Rise, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen: 08696 00 95 Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 07619 99 343 Larma om misstänkta övergrepp: Polisen, telefonnummer: 114 14 eller e-post till polisens grupp mot sexuella övergrepp mot barn: itbrott.desk.noa@polisen.seÄr du orolig för att begå övergrepp? Preventell är hjälplinje för dig som upplever att din sexualitet är svår, oroande eller problematisk. Telefon: 020- 66 77 88

  • Varje dag klockan 14:00 under FHM:s presskonferens får vi höra det antalet döda i Covid-19 i Sverige. Döden har äntrat vår vardag på ett oundvikligt sätt och verkar inte lämna oss i första taget.

    Idag är döden så närvarande i våra liv att vi till och med ändrar vårt beteendemönster för att undvika risken att smitta eller att bli smittade, att döda eller att själva dö. Vi har slutat hälsa som vi brukade, vi har slutat träffa nära och kära och vi kan inte ens med säkerhet närvara vid en begravning om vi skulle vilja. Men vad gör det med oss att plötsligt leva med döden så nära inpå?Jenny-Ann Gunnarsson är utbildad döds-doula och är en döende persons följeslagare vid livets slut. Som döds-doula ledsagar hon in en person in i döden och ser till den döendes bästa. Om vi vågar prata om det vi tycker är svårt, så kanske det är lättare att leva fullt ut men också lättare att dö, säger Jenny-Ann.Men döden har inte alltid varit så enkel att hantera för Jenny-Ann. Det var när hennes egen mamma dog som något oväntat hände henne. Hon beskriver det som att hon blev hög på döden.I programmet tar vi dig även till en kyrkogård i corona-tider.Gäster i programmet: Lance Cederström, existensiell psykolog, Martina Montelius, dramatiker och Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Programledare: Stina Näslund Producent: Shang Imam. Programmet är förinspelat.

  • Många människor längtar efter en stark och meningsfull gemenskap men vad händer när den gemenskapen går överstyr? Vi tittar närmare den på starka relationer till en grupp och vem som går med i sekten.

    Du hör Thomas Anroth, författare till "Mina tio orimliga år som frälst" berätta om hur allting började för honom i badkaret. Och vi pratar med f.d. gängkriminella Peter Svensson som idag jobbar med att hjälpa folk som vill hoppa av.Gäster i programmet: Helena Löfgren, psykoterapeut och tidigare medlem i Moon-sekten, Marco Nilsson, docent i statsvetenskap vid Jönköpings Universitet, har studerat aktiva jihadister. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Plötsligt händer det den stora, passionerade och omtumlande kärleken som fyllt upp en totalt tar slut. Men hur kommer det sig att kärleken tar slut? Programmet är ett telefonväkteri.

    När du blev förälskad så fanns det inte ens som en möjlighet, att kärleken på något sätt skulle upphöra. Men nu står du inför den krassa verkligheten som innebär just det kärleken har tagit slut.Hur var det för dig har du upplevt en stark kärlek som sedan en dag var slocknad? Hör av dig till oss på kropp@sverigesradio.se eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216.Gäster i programmet: Daniella Gordon, psykoterapeut och aktuell med podcasten Kärlek på allvar, Allan Linnér, psykolog och författare. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Runtom i landet ligger patienter nedsövda i respiratorvård. De är förlagda i koma tills de är friska nog att väckas. Vad händer när man söver ner patienter, och hur känns det?

    Hur är det att vakna upp efter att ha legat i koma? Patienter har vittnat om paranoida föreställningar och hemska mardrömmar efter att de väckts.Gäster: Per Hamid Ghatan, överläkare vid Akademiska Sjukhuset, Sigridur Kalman, professor i anestesi vid Karolinska Institutet, Malin Blom, tidigare patient som legat i koma.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

  • Vissa blir dödssjuka, andra knappt blir förkylda av samma virus. Hur kommer det sig? Och kan du göra något åt det? hur kan det komma sig vad kan du göra

    Gäster i studion: Klas Kärre, professor i molekylär immunologi på Karolinska Institutet, Mattias Forsell, docent i immunologi på Umeå Universitet, Petter Brodin, barnläkare och docent i immunologi på Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

  • Många för en till synes evig och omöjlig strid mot extrakilon som omärkligt smyger sig på. Kamp eller kapitulering vilken är bästa taktiken inför trivselvikten?

    I Kropp & Själ tar vi oss an trivselvikten och dess eventuella faror. Är dessa extra kilon farliga för vår hälsa och något vi ska kämpa för att bli av med? Eller kan vi luta oss tillbaka och öppna chipspåsen?Gäster i studion: Mai-Lis Hellenius, livsstilsforskare (KI), Erik Hemmingsson, överviktsforskare (GIH) och Anki Sundin, näringsfysiolog.Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

  • Du kanske har sett det hur människor låter deras armbågar nudda varandra. Eller hur de liksom gör en high-five, men med fötterna. Vad gör vi nu när vi inte kan röra vid varandra som förr?

    I Kropp & själ i P1 pratar vi om beröring, eller snarare bristen på beröring. Vad betyder det egentligen att någon tar i en? Och vad kan bristen på beröring ge för konsekvenser?Pandemin har satt sig i vårt kroppspråk och vi är hindrade att göra det mest självklara, nämligen att ta i varandra eller att hälsa med en kram. Hör lyssnares berättelser om hur de förhåller sig till beröring och att inte bli berörd.Gäster: Helena Backlund Wasling, hjärnforskare, Stefan Balogh, arbetsterapeut och sexolog, Katarina Blom, psykolog.