Bölümler
-
Hästar förstår fler ord än vi kanske tror, säger hästkommunikationsexperten Charlotte Lundgren. Språket rider in i stallet och pratar om hästkommunikation och ord som snopp, skimmel och vojlock.
Veckans språkfrågorHur gamla är uttrycken "inte ha alla hästar hemma", "något i hästväg" och "inte skåda given häst i mun"?Hur går det till när hästar och människor kommunicerar?Varifrån kommer hoppla, ptro och smackljudet som används för att få hästen att börja röra på sig? Används samma typ av ljud för att kommunicera med hästar i andra språk?Det finns många ord för hästars färger som till exempel black, skimmel och fux, varför säger man så?Vad är en snopp i hästsammanhang?Varifrån kommer orden schabrak och vojlock?Varifrån kommer ordet valack, som betyder kastrerad hingst?Efterlysning: Vad kallar du det ljud som hästar gör av välbehag och som på engelska heter det nicker? Mejla spraket@sverigesradio.seSpråkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Charlotte Lundgren, kommunikationsforskare vid Linköpings universitet, som studerar kommunikation mellan häst och människa. Programledare Emmy Rasper. -
Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt!
Veckans språkfrågor Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så?Vad betyder sova på aga eller sova på ag?Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket?Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir?Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Eksik bölüm mü var?
-
Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.
Veckans språkfrågorOmbudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp?Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till?Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk?Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån?Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför.
Veckans språkfrågorI mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig?Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det?Varför har vi naturefternamn i Sverige? Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen?Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell?Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga?Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord.
Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år. Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet.I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020.Här finns nyordslistan! -
Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul!
Veckans språkfrågorVarför böjer man god som goder i Goder afton?Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt?Varför finns det så många varianter av Staffansvisan?I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så?I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo?Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen?Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in.
Veckans språkfrågorVarför har ordet utmaning börjat användas istället för problem?Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också".Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"?Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen?Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Flera svenska ortnamn är över 1000 år gamla och bra ledtrådar till hur svenskan lät förr. I veckans avsnitt tar vi oss runt i Sverige och dechiffrerar namn på orter, vattendrag och städer.
Veckans språkfrågorVarför har en del orter smeknamn? Som till exempel Tôrke för Torekov, Eken för Stockholm och Peking för Norrköping.Vad betyder ortnamnet Ho, som också finns i namn som Hofors och Hosjö?Hur hänger namnen Helsingborg, Helsingör och Helsingfors ihop och har det något med Hälsingland att göra?I Ångermanland och västra Dalarna finns nästan 50 namn på ställen som slutar på -sillret. Vad är det för ord?Hur kommer det sig att vattendrag ofta namnges i bestämd form till skillnad från ortnamn? Det heter Vänern, Östersjön och Mälaren men inte Karlstaden, Göteborgen och Varberget.Varför uttalas Kristianstad som krisjannsta? Och hur kommer det sig att man säger väschöta och össchöta istället för västgöta och östgöta?Hur ska orten Tjust eller gatan Tjustgatan uttalas och var kommer ordet ifrån?Namnet Blåsut finns på olika ställen i landet, både som platser och gator, men vad betyder det?Vad betyder Rönninge som finns i många ort-, stadsdels- och bynamn?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper. -
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 2.
För att kunna trycka på länkarna nedan behöver du titta på den här sidan via Sveriges Radios webbsida och inte via SR Play eller andra poddtjänster. Vad har ordet för historia och etymologi?Här hittar du svar!SAOB hittar du via Svenska.se.Bra att komma ihåg:SAOB är den historiska ordboken och rätt om du vill får reda på mer om ett ords historia. Ordboken är ännu inte färdigställd, hittills finns uppslagsord från a till och med väva. Titta längst upp till höger, när du slagit upp ett ord via svenska.se, där står tryckåret. Artiklarna om ord som börjar på alfabetets första bokstäver är skrivna för 100 år sedan och det kan påverka informationen. SAOB täcker språket från 1520-talet fram till i dag.Här finns mer info om hur du kan söka i SAOBEn hjälpsida från SAOB.BöckerHandledning till Svenska Akademiens ordbok, skriven av Carl-Erik Lundbladh finns som pdf via länken. Svenska språket under sjuhundra år, skriven av Gertrud Pettersson, Studentlitteratur, 2005. Här hittar du svar!Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Finns som digital faksimilutgåva via projekt Runeberg. Finns även som sökbar källa via Språkbanken Texts sökverktyg Karp.Bra att komma ihåg:Hellquists etymologiska ordbok kom ut 1922 och har sedan dess tryckts i sju upplagor. Söderwalls ordbok över svenska medeltidsspråket och Schlyters ordbok över det svenska lagspråket handlar om det fornsvenska språket. Finns att söka i via Karp.Bra att komma ihåg:Söderwalls ordbok är tänkt att täcka ord från 1200-talet fram till 1500-talet. Bokstäverna j och å fanns inte i fornsvenskan, ord som börjar med j eller å hittas istället under i respektive a. Den isländska bokstaven Þ, thron, finns med för alla ord som börjar på th.Dahlgrens glossarium över föråldrade eller ovanliga ord och talesätt. Finns att läsa via Litteraturbanken.Bra att komma ihåg:Dahlgrens glossarium gavs ut 1914 och innehåller ord som inte ingår i standardspråket.Nordiska ordböcker som kan vara till hjälpOrdbog over det danske Sprog, dansk historisk ordbok som redogör för ord från 1700-talet till 1950.Nynorskordboka og BokmålsordbokaOrdbok över Finlands svenska folkmålÄr det här ett dialektalt ord?Här hittar du svar!Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz. Finns som faksimil via Projekt Runeberg här.Bra att komma ihåg:Gavs ut 1862-1867 men är ännu adekvat. Täcker alla svenska dialekter. Att veta hur ett äldre eller dialektalt ord ska stavas kan vara knepigt. Då får man använda sin fantasi och intuition och prova sig fram med olika alternativ. Syd- och västsvensk dialektdatabas via Isof, Institutet för språk och folkminnen.Bra att komma ihåg:Institutet för språk och folkminnen har i uppdrag att sprida kunskap om dialekter och kan även svara på en del frågor. Mer info finns här.I programmet deltar:Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Bo Wendt, huvudredaktör för Svenska akademiens ordbok, SAOB.Programledare Emmy Rasper. -
Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1.
Vad är rätt och fel i det samtida språket?Här hittar du svar!Svenska skrivregler från Språkrådet.Språkriktighetsboken från Språkrådet.Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar.Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB.Bra att komma ihåg:SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder.Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används.SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.)Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvensHär hittar du svar!I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade.En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket.Bra att komma ihåg:En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom.Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning.Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare.I programmet deltar:Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen.Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken.Programledare Emmy Rasper. -
Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter.
Veckans språkfrågorHar hint blivit vanligare än antydan?Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier?Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt?Vad har hänt med uttrycket i all ära?Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha.
Veckans språkfrågorFinns det språkforskning om ilska i språk?Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg?Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska?Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop?Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar?Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.
Veckans språkfrågorHur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?Varifrån kommer orden gemen och versal?Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?Vad betyder zweibel i kasten?Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?Hur länge användes frakturstil i Sverige?Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper. -
Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare?
Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare?Vem bestämmer över det juridiska språket?Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare?Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala?Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text?Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt?Varför är det många jurister som blir författare?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper.Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet.Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan. -
Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis!
Veckans språkfrågorÄr muffins singular eller plural eller både och?Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form?Heter det flera partner eller flera partners?Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter?Varför säger en del vecker, blommer och fråger?Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår.
Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan? Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg? Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska? Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund?Hitta på och leta på istället för hitta och leta Varför använder västmanlänningar så många "på"? Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet. -
"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt.
Veckans språkfrågorFinns det ett speciellt receptspråk?Krusudd vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån?Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar?Varför säger man grädda bröd?Vad är ursprunget till ordet durkslag?Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar.
Veckans språkfrågorVarför heter det bondförkylning?På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda?Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö?Vad är svenskt latin?Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet?Varifrån kommer uttrycket Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra. Och varför används uttrycket just inom vården?Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap.
Veckans språkfrågorVarifrån kommer ordet polis?Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis?Varför kallas polisens bilar för radiobil?Vilka ord försöker polisen att undvika?Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro?Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper. -
Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken.
Veckans språkfrågorMånga ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria?Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy?Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr?Kommer ordet jota, i uttrycket han fattade inte ett jota, ifrån Bibeln?Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet?Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper. - Daha fazla göster
