Bölümler
-
Inför midsommar bubblar Språket om festliga, starka drycker. Det blir historik, nutid och problematisering kring suputer, likörer och ölbryggning. Självklart finns även alkoholfritt alternativ!
Veckans språkfrågorVarifrån härstammar uttrycket spik nykter?Vad betyder -ut i suput, är det samma slutled som i drasut?I Bellmans Bort allt vad oro gör används ordet likör generellt för alkoholhaltiga drycker. Har betydelsen förändrats med tiden?När började vi tala om bruk, riskbruk och missbruk när det gäller alkohol?Vad är ursprungsbetydelsen av brygg- i ordet brygghus?Kan man brygga vin?Går det att säga påtår även om andra drycker än kaffe?Hur har betydelseförskjutningen av ordet färdknäpp skett - från lite alkohol så att man klarar sig på resan till att ha sex för att framkalla en förlossning?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Vissa vill absolut värna ordet järnväg. Andra vill undvika det negativa uttrycket "att vara ute och cykla". Vi pratar om trafikens språk, ett ämne som engagerar många av Språkets lyssnare.
Veckans språkfrågorVad är ursprunget till hållplats som benämning för stopp för buss och annan kollektivtrafik?Varifrån kommer det negativt laddade uttrycket "att vara ute och cykla"?Finns det transportrelaterade uttryck som riskerar att snart gå ur tiden?Hur väl passar verbet "köra" när man framför en båt eller ett flygplan?Enligt lyssnare hörs dagligen i radio uttryck som tågstation och tågräls. Är ordet järnväg på väg att utrotas?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet samt Anica Stenberg vid Sveriges Radios trafikredaktion. Programledare Jens Möller. -
Eksik bölüm mü var?
-
"Jag såg de när dem gick på vägen". Känslorna flödar ofta när folk rör ihop subjekts- och objektsformer av tredje person plural. I Språket om en möjlig stavningsreform där dom ersätter de och dem.
Veckans språkfrågorFlera av Språkets lyssnare har reagerat på det de ser som felaktig användning av pronomenet dem, alltså objektsformen av tredje person plural. Har det blivit vanligare att det här felet dyker upp?Skulle en dom-reform leda till en förflackning av språket?Vilket är det viktigaste argumentet för att genomföra en reform där dom ersätter de och dem?Vad krävs för att genomföra en stavningsreform, vilka bestämmer?Vilka tidigare stavningsreformer har genomförts i Sverige?Angående possessiva pronomen sas i tv "president Macron besökte Marseille som ett led i hans presidentvalskampanj". Skulle inte "...sin presidentvalskampanj" ha passat bättre?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Får man säga "bruden" till en kvinna? Varför kallas fotbollsspelande pojkar "gubbar"? Finns kvinnliga gentlemän? I Språket om hur vi benämner varandra och vad det betyder t ex för våra maktrelationer.
Veckans språkfrågorÄr "Tjena, brudar!" ett sexualiserande sätt att omtala eller tilltala flickor och kvinnor? Eller är det neutralt, skämtsamt eller kanske rentav stärkande?Varför blir fotbollsspelande pojkar som inte ens har kommit i puberteten ofta kallade "gubbar" av tränare m fl när de är ute på fotbollsplanen?Vad händer med de i mitt tycke neutrala orden flicka och pojke, håller de ställningarna i språkbruket?Finns en motsvarighet till gentlemän för kvinnor?Ordet väninna betonar att ens kvinnliga vän står en nära. Finns motsvarande för manliga vänner?Är det språkligt korrekt att säga att ett damlag i ishockey med en spelare utvisad är "en man mindre"?En lyssnare upplever ordet tjej som "en diminutiv, en förminskning, urtvättning, utsuddning av betydelsen kvinna eller flicka". Finns det något nedvärderande i att kalla en person tjej?Vad betyder det för maktförhållandena oss emellan vilka termer vi använder när vi benämner varandra?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck.
Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Enligt språklagen ska myndigheter använda ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Ändå finns svåra byråkratord som avaktualisering och anhängiggöra. Språket handlar om kanslisvenska och klarspråk.
Veckans språkfrågorArbetsförmedlingen har just prisats av Språkrådet för sitt klarspråksarbete. Samtal om hur myndigheten har jobbat för att göra sina texter mer begripliga.Under senare år har jag noterat att man i media och bland politiker nästan aldrig använder ordet problem. Allt är numera utmaningar. Varför?Är arbetskraftsreserv ett olämpligt ord att använda i offentlig verksamhet?EU:s lagtexter är ofta är svåra att förstå. Där finns långa meningar, många bisatser och ibland ord som sällan används i svenska. Beror detta på dåliga översättningar i Bryssel?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Marianne Ek, språkvårdare vid Arbetsförmedlingen. Programledare Jens Möller. -
Annektering, krigföring och krigsinvalider. Vi pratar om krigets språk apropå invasionen av Ukraina. Språkexpert Henrik Rosenkvist ser även humor och kreativitet i militärt språkbruk.
Veckans språkfrågorKan sanktionera betyda både att godkänna något och att införa sanktioner, dvs en straffåtgärd, mot någon?Vad är det för likheter och skillnader mellan orden invasion, ockupation och annektering?Finns det en vettig översättning till svenska av det engelska begreppet "fear mongering", att medvetet sprida skräck i en befolkning?Får man säga krigsinvalid på svenska, eller bör det ersättas av ett mer "politiskt korrekt" begrepp?Varför heter det "krigföring" i ordböckerna medan nästan alla andra sammansatta ord med krig som förled har ett foge-s?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Lost in translation? Språket handlar om svåra val inom översättning. Vi snackar ordvitsar, dikter och översättarens frihet.
Veckans språkfrågorHar ordet översättning att göra med manuell typsättning i forna tiders tryckpressar?Vid översättning av lyrik, blir det då en ny dikt eller en version av originaldikten?Inom sjukvården kan tolkar lämna vissa ord, t ex magnetkamera, oöversatta från svenska. När bör översättaren eller tolken insistera på att hitta en bra översättning av ordet?Hur fri bör översättaren vara i relation till t ex meningsbyggnad i originalspråket?När kan kulturella eller samhälleliga skillnader motivera att översättaren justerar vissa begrepp så att de blir mer lättbegripliga i Sverige?Är det okej att översätta till okej i svensk undertext till en film som utspelar sig för mer än 100 år sedan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Niclas Hval, översättare samt lärare i litterär översättning på HDK-Valand vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller. -
Språkliga missförstånd och feltolkningar av ords ursprung kan generera helt nya ord i svenskan. Fenomenet kalls folketymologier och har skapat ord som coollugn och handburgare.
Veckans språkfrågorHur uppkommer en folketymologi?Kan ordet byfåne vara ett folketymologiskt missförstånd av det franska bouffon i betydelse narr eller gycklare? Varifrån kommer ordet pariserhjul på svenskan, på andra språk heter det vanligtvis inte något med Paris, är det en missuppfattning som ligger bakom?Hur kommer det sig att så många använder ordet omständig istället för det enligt ordböckerna korrekta omständlig?Har adjektivet gräslig något att göra med substantivet gräs?Vore det inte roligare och bättre att säga mumsbit istället för munsbit, mördbultad istället för mörbultad, höron istället för öron och frilufsliv istället för friluftsliv? Dessutom: Han blir programledare för Språket resten av 2022Sist i avsnittet avslöjas vem som tar över programmet när Emmy Rasper nu går på föräldraledighet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Att komparera adjektiv kan vara lätt, lättare och lättast eller avancerat, mer avancerat och mest avancerat. Välkommen till det mesta och bästa avsnittet av Språket om adjektivens böjning.
Veckans språkfrågorVarför säger och skriver en del mer arg eller mer rolig istället för argare och roligare?Sveriges mesta krigarkung och 90-talets mesta sexsymbol, varifrån kommer uttrycket med mesta och är det korrekt?Kan ordet unik kompareras?Hur ska man förstå ordet rättare i uttrycket rättare sagt, vanligtvis kompareras väl inte rätt?Har det blivit vanligare att komparera adjektiv som slutar på -isk med -are eller -ast, som till exempel förrädiskare?Dessutom Susanna Karlssons komparationsordlistaVad betyder positiv, komparativ och superlativ? Vad är morfologisk komparation, perifrastisk komparation och suppletiv komparation? Vad är metakomparation? Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Pelargon, begonia och näva. Språket botaniserar bland krukväxters namn och ger sig ut i trädgården till dressade gräsmattor och pallade äpplen.
Veckans språkfrågorHur vanligt är det att säga träd eller fönsterträd istället för krukväxter?Hur har växter som pelargon, geranium och näva fått sina namn?Varför heter det plantskola och varför kan man säga att man skolar om plantor?Varifrån kommer ordet palla, som i att palla äpplen?Att dressa gräsmattan kommer det från betydelsen att klä den, att ge den dressing eller något helt annat?Är det någon betydelseskillnad på att vattna och bevattna?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
"Det finns inte kaffe, eh?" den frågan kan du få om du befinner dig i Bollnäs, Hudiksvall eller Järvsö. Språket reser till hälsingemålet och pratar om dörj, kuse och eh-ljud.
Veckans språkfrågorVarför kallar man spindel för dörj i Delsbo i Hälsingland?En lyssnare från Hälsingland är oense med sin man från Stockholm om ordet kuse, betyder det insekt eller häst?Mola i betydelsen äta mycket används i Hälsingland, var kommer det ifrån och finns det på fler ställen i landet?På en rekig stol har limmet släppt i fogarna, är rekig ett dialektalt ord från Hälsingland?I hälsingemål är det vanligt att lägga till ett eh-ljud i slutet på meningar med inte i, som till exempel inte har du en penna, eh? eller färjan har inte kommit än, eh, vad är det för fenomen?Orten Järvsö uttalas lokalt jasche, varför skiljer sig stavningen så mycket från uttalet, varifrån kommer ortnamnet och har det något med järvar att göra?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Att ord försvinner ur allmänspråket är ett tecken på att språket är levande, säger professor Henrik Rosenkvist. Men vilka ord ligger i riskzonen för att dö och kan ett ord återuppstå från det döda?
Veckans språkfrågorKan fler än lyssnaren Emma och hennes två kompisar börja använda det gamla ordet pörsa i betydelsen skratta undertryckt och skrockande?Vilken typ av ord är det som riskerar att försvinna ur språket?Ordet skäkta hade förr tio olika betydelser, men idag används det knappt alls, hur kan det bli så?Har hundens hässjande något att göra med att hässja hö?Varför kallades hembiträden för jungfru, vad hände med måttet jungfru och används ordet till något idag?Är ordet rumphugget på väg att försvinna?När försvann kasusböjning och pluralböjning av verb i talspråket? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Förr betydde det går som tåget att något var punktligt idag har verklighet kommit ikapp uttrycket. Vilka fler uttryck har fått nya betydelser och hur kan bokstavligen betyda bildligt?
Veckans språkfrågorHar används uttrycket som ett brev på posten idag?Hur är det möjligt att ordet bokstavligen nu kan användas för att uttrycka något bildligt?Betyder blomma ut att nå sin fulla potential eller att vissna?Hur har uttrycket hänga ihop som ler och långhalm gått ifrån att vara ett ironiskt uttryck till att betyda att något hänger ihop på ett bra sätt?Vad innebär det att någon tillhör begåvningsreserven?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Då, så, ba, va, liksom och typ är ord som irriterar många lyssnare. Men är orden onödiga? Nej, säger språkprofessorn, tvärtom är diskurspartiklar viktiga för talspråket.
Veckans språkfrågorAnvänds så på ett onödigt sätt? Till exempel i den här meningen Ur miljö- och klimatsynpunkt så kommer det att bli ett händelserikt år. Eller Igår så städade vi.Varför använder ni i programmet Språket ordet då som utfyllnadsord? Kan ni försöka dra ner på då-andet? Varifrån kommer fenomenet att lägga till ett på som i exemplen blåser på, fryser på och steker på?Är så att säga och helt enkelt finare utfyllnadsord än typ, ba och liksom och är det en klass- bildningsfråga vilka utfyllnadsord människor använder?Varför säger folk liksom?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Internationella kvinnodagen får lyssnarna att ställa frågor om ordet jämställdhet, skillnaden i kvinnor och mäns språk och hur djupa eller ljusa röstlägen påverkar vår uppfattning om pålitlighet.
Veckans språkfrågorI vilka språk talar män och kvinnor olika, alltså där enstaka ord, ändelser och fraser är förknippade med ett visst kön?Vad betyder egentligen ordet killgissning och var kommer det ifrån?När ersattes ordet jämlikhet med jämställdhet? Och vad har orden för olika definitioner idag?Kan man verkligen säga mest jämställd, är det inte antingen jämställt eller inte?Hur mycket av röstläget bestäms av ens fysik och hur stor del beror på sociala faktorer?Vad har vi för fördomar kopplat till olika röstlägen?Varför är det så mycket vanligare att skriva Göteborgssonen jämfört med Göteborgsdottern? Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Ukrainska är det officiella språket i Ukraina men nästan en tredjedel av befolkningen har ryska som sitt förstaspråk, bland annat president Volodymyr Zelenskyj.
Gäster: Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, som även undervisar i ukrainska och ryska. Kerstin Kronvall, frilansjournalist för bland annat YLE som länge bevakat Ryssland och Ukraina. Sofia Hoas, ordförande i Föreningen Svenskbyborna som jobbar för att bevara det här svenska arvet i Ukraina. Programledare Emmy Rasper. -
Vem som bestämde att planeter skulle få namn från gudar som Jupiter och Mars vet vi inte. Idag är rymdspråket strikt reglerat men mytologinamnen fortsatt populära för nya stjärnor, månar och planeter.
Veckans språkfrågorI svenskan har vi romerska gudar som planeter, men hur många andra språk har det? Och finns det äldre svenska eller fornnordiska namn på planeterna?Begreppet tunglet eller tungl är fornnordiska för måne eller himlakropp, var kommer ordet ifrån?Hur namnges planeter och nya upptäckter i rymden idag?Använder astronauter begrepp som upp och ner eller styrbord och babord i rymden?Varifrån kommer uttrycket stjärnstopp?Det finns astronauter och kosmonauter, men finns det fler nauter?Varifrån kommer namnet på vår galax Vintergatan och varifrån kommer andra språks benämningar som till exempel Milky Way?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Maria Sundin, astrofysiker och docent i teoretisk fysik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Har prepositionerna blivit aktivister som vill byta plats och uppgifter med varandra? Frågan ställs i veckans Språket som handlar om de små men viktiga prepositionerna.
Veckans språkfrågorFinns den ökad osäkerhet kring vilken preposition som ska användas när?Har användningen av prepositionen "kring" blivit vanligare och i så fall varför?Bör man skriva tröjor till kvinnor eller tröjor för kvinnor?Vad är skillnaden på att dö i, av eller med covid-19?Kan man skriva jag känner förtroende och stöd hos dig eller måste alla prepositioner finnas med som i jag känner förtroende för och stöd hos dig? Vad är skillnaden på att vara i stan och att vara på stan?Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. -
Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Avsnitt från 15 februari 2021.
Detta avsnitt är en repris av det här avsnittet från 2021. - Daha fazla göster
