Bölümler

  • En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter.

    I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år.De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas.I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar.Medverkande i programmet är Alette Sederholm och Gustaf Hermelin från föreningen HedOx - föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt från Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt vd på Vattenfall eldistribution, professor Maria Feychting vid Karolinska institutet, samt energiminister Anders Ygeman.Reporter Malin MarckoProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Fiskar i haven blir förvirrade när vattnet försuras under klimatförändringen det var larmrubriker från forskningen för tio år sen. Men när experimenten görs om beter sig fisken normalt.

    Studien om förvirrade fiskar har försökt replikeras av forskare på SLU, men de har inte kunnat få samma resultat - något som lett till en kontrovers på området.Forskningsresultat som inte kan upprepas av andra är ett problem inom många vetenskapliga områden. Men det finns också exempel på forskningsresultat som helt enkelt inte tål granskning. Som att det skulle finnas specifika gener som gör oss riskbenägna, eller till och med våldsamma. Det sa vetenskapen för några år sen, men nu vet vi att det inte är så. Om man inte är strikt objektiv i sina undersökningar är det lätt hänt att man som forskare hittar just det som man hoppas hitta. Men vad kan man göra åt saken? Större öppenhet och transparens är ett av recepten för att behålla vetenskapens trovärdighet, säger flera forskare.* Programmet har fått en rättelse för att särskilja svårigheten att replikera studien på de förvirrade fiskarna - från granskningen av forskningen på kandidatgener, som visat sig inte stämma. Vad gäller beteendeförändring av fiskar vid försurat hav, pågår fortfarande diskussionen.I programmet hörs: Josefin Sundin, forskare SLU Aqua Lovön, Gustav Nilsonne, forskare kognitiv neurologi Karolinska Institutet Stockholm, Anna Dreber, professor nationalekonomi Handelshögskolan Stockholm, Parick Sullivan, professor genetik Karolinska Institutet Stockholm och University of North Carolina, Stuart Ritchie, psykolog King's College London.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Eksik bölüm mü var?

    Akışı yenilemek için buraya tıklayın.

  • Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt.

    En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om replikeras med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen: vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Modalen är en av cirka 15 norska kommuner som tidigt 2021 inte haft ett enda coronafall. I Norge är det relativa dödstalet i covid-19 cirka tio gånger lägre än i Sverige.

    Den strikta nedstängningen av Norge i mars-april 2020 kan ha varit avgörande för att virusspridningen där kunnat hållas på en mycket lägre nivå än i Sverige.Även den större läkarnärvaron och sjukskötersketätheten i Norge kan ha bromsat spridningen i landets särskilda boenden.Men norska äldreboenden har också drabbats av pandemin. Om viruset ändå tagit sig in till de äldre, så är dödligheten för de enskilda patienterna minst lika stor som i Sverige.Medverkar gör kommunläkare Frøydis Gullbrå, sjukhemsöverläkare Bård Kittang, omsorgsforskaren Oddvar Førland och Marta Szebehely som är professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet.Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Nervceller kan skadas i samband med covid-19, men hur det går till är ännu inte helt klarlagt. Samtidigt som forskningen fortsätter lider många som haft covid av så kallad långdragen hjärndimma.

    Hjärndimma är ett subjektivt begrepp som omfattar ett flertal symtom, bland annat hjärntrötthet och svårigheter att ta in innehåll i texter eller händelser i omgivningen.Det är oklart hur stor andel av alla som haft covid-19 som efter själva sjukdomen lider av att viruset skadat celler i hjärnan, men forskningen söker nu svaren på hur det egentligen går till när hjärnan påverkas av sjukdomen.Medverkar gör Karin Nygårds och Inga Stenlund som båda hade covid-19 i pandemins början, och som fortsatte ha komplikationer efter att själva infektionen var över. Samt forskarna Michael Axenhus, läkare och forskare i neurovetenskap på Karolinska institutet, Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin och Magnus Gisslén, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin.Programledare Mats Carlsson-LénartProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Massvaccineringen mot covid-19 är i gång och redan sprider sig teorier om riskerna bland vaccinskeptiker. Men det vi vet efter tester av de nya vaccinerna pekar på en hög säkerhet.

    Ingen kan garantera att vi inte ska råka ut för obehagliga överraskningar i form av någon sällsynt men allvarlig sidoeffekt, men man måste väga risk mot nytta. I ena vågskålen: att bygga upp ett immunförsvar hos befolkningen mot smittan och på så sätt rädda liv och få igång samhället igen. I den andra vågskålen: risken att vaccineringen för med sig biverkningar som varit svåra eller omöjliga att förutse.I programmet medverkar vaccinforskaren Matti Sällberg på Karolinska Institutet och Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Målet för Sveriges vaccinationsstrategi är att inom ett halvår ha vaccinerat mellan fem och sju miljoner svenskar. Hur stor andel av svenskarna kommer att vaccinera sig mot Covid-19?

    I en europeisk studie med åtta länder hamnar Sverige bland de mest vaccinationsskeptiska. Narkolepsifallen efter svininfluensavaccineringar tycks påverka mångas inställning till en ny massvaccinering.Men en initial skepsis mot en massvaccinering kan mycket väl svänga mot allt fler beslut för vaccination, det har man sett i andra länder, som Frankrike till exempel.I programmet hörs: Mia-Marie Hammarlin, etnolog och medieforskare Lunds universitet, Johan Brun, läkare och medicinskt sakkunnig på branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, Marcel Verweij, professor i filosofi Wageningens universitet i Nederländerna.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Människans inverkan på klimatet är tydlig. Så löd budskapet som FN:s medlemsländer enades om 2013. Slutsatsen är väl belagd, samtidigt återstår mycket att utforska om jordens klimatsystem.

    Fjärde och sista delen av Klimatinsikten handlar om varför moln är så svåra att förstå sig på, och vad forskarna letar efter under isen i Antarktis.Oceanografen Anna Wåhlin reste till Västantarktis och lyckades ta sig fram med båt till den stora Thwaites-glaciären, som brukar kallas Domedagsglaciären eftersom det skulle få så stora konsekvenser för havsnivån om den smälte. Forskarna undersöker hur det går till när varma havsströmmar smälter glaciärisen, och den här gången hade de med sig en obemannad undervattensfarkost.I programmet hörs: Anna Wåhlin, som är professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen på Stockholms universitet, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet, och meteorologiprofessorn Deliang Chen vid Göteborgs universitet.Programmet är en repris från 4 feb 2020.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • 1988 råder värmebölja i USA. För första gången lyssnar politiker och allmänhet på varningarna om en global uppvärmning. Samma år bildas FN:s klimatpanel, till stor del tack vare en svensk forskare.

    I tredje delen av Klimatinsikten möter vi Bert Bolin, som förde samman forskare och politiker från hela världen och ledde FN:s klimatpanel, IPCC, under nästan ett decennium.Vi följer klimatpanelens historia, från tiden då forskningen angick en liten grupp forskare, till dagens uppmärksammade, stora klimatrapporter. Hör om de första hoppfulla mötena, diskussionerna, kritiken och arbetet som ledde fram till Nobels fredspris 2007.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Erland Källén, professor i meteorologi vid Stockholms universitet och chef för Centrum för klimatforskning i Singapore.Programmet är en repris från 3 feb 2020. Programledare Malin AveniusArkivresearch Stefan LyssaridesLjudtekniker Olof SjöströmProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären.

    Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.Programmet är en repris från 28 jan 2020.Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell.

    Första delen av Klimatinsikten tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programmet är en repris från 27 jan 2020. Programledare Malin AveniusProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.seLjudtekniker Olof Sjöström

  • På 1970-talet genomförs en idé som beskrivs som visionär: ett nätverk av biosfärområden sprids över världen. Samspelet människa och natur ska studeras för att bevara mångfalden. Men vad hände sedan?

    FN-organet Unesco satte igång arbetet med biosfärområden. Idag finns cirka 700 sådana här områden i världen, sju ligger i Sverige. Ursprungstanken vara att forskare skulle studera samspelet mellan människa och natur så vi kunde lära oss att inte skada naturen.Idag står biosfärområdena i ett vägskäl. I en tid när den ena larmrapporten efter den andra varnar för att jordens växt- och djurliv försvinner i rekordtakt, så kan vi antingen bli bättre på att skala upp idéerna som kommer från biosfärsområdena, eller gå miste om viktig kunskap för att skapa mer hållbara samhällen. I programmet hörs Peter Bridgewater, ekolog som jobbat länge med Unescos biosfärområden, Cecilia och Leif Öster, turistföretagare och engagerade i biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven, och hållbarhetsforskaren Lisen Schultz vid Stockholms universitet.Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Biosphere 2 är den osannolika historien om hur en visionär och kreativ teatergrupp på 90-talet bygger en världsunik forskningsanläggning för att testa hur självförsörjande rymdkolonier kan utformas.

    Idén var enkel: att skapa en lufttät byggnad i vars inre en grupp människor ska kunna överleva endast med hjälp av ekosystemen inne i byggnaden. Ett slutet kretslopp som förser människorna med luft, mat och vatten. En oljemiljardär som stod teatergruppen nära stod för pengarna.1991 var den rekordstora anläggningen färdig. I dess inre fanns en regnskog, ett korallrev, en savann och små lägenheter med plats för de åtta människor som nu skulle tillbringa två år inne i en annan värld.Redan från början fanns det gott om kritiska röster som anklagade projektet för ovetenskaplighet. Men idag används anläggningen för att göra tester på hur vår biosfär påverkas av den globala uppvärmningen.I programmet hörs: Mark Nelson, biosfärian och forskare, John Adams, vice chef för Biosphere 2 idag, Jens Hauslage, forskare inom livsuppehållande system på tyska rymdstyrelsen DLR.Programledare Marcus HanssonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar.

    Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik.Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet. Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor.I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Andrea Ghez hade en idé för hur hon kunde bevisa existensen av ett svart hål i Vintergatans mitt. Hon fick nej från observatoriet. Nu Nobelprisas hon för sin upptäckt. Men vad är det hon har hittat?

    Andrea Gehz hade föreslagit att man skulle undersöka om det i Vintergatans centrum fanns någonting med supermycket massa på ett så litet område att det enda som kunde vara så massivt var ett svart hål. Eftersom det inte går att se ett svart hål så skulle hon mäta hur snabbt stjärnorna i närheten färdades runt det. Problemet var inte att hon hade en vansinnig teori om att det kanske fanns ett svart hål i vår galax, det var det många som trodde här vid mitten av 90-talet. Inte heller var de tänkta bevisen i form av stjärnors flykt något problematiskt. Om hon kunde säga hur snabbt stjärnorna i mitten cirkulerade så skulle de flesta gå med på att det är ett bra sätt att få syn på ett potentiellt svart hål. Men ingen trodde att hon skulle kunna säga hur snabbt stjärnorna rörde sig. Att ens få syn på de här stjärnorna hade hittills varit omöjligt. Teleskopen var inte tillräckligt skarpa och dessutom gjorde jordens atmosfär alla bilder suddiga. Andrea Ghez nöjde sig vare sig med ett nej eller med suddiga bilder och lyckades med något som ingen annan lyckats med. I programmet hörs Andrea Ghez, professor i fysik och astronomi vid UCLA, och Susanne Aalto, professor i radioastronomi och avdelningschef för avdelningen Astronomi och plasmafysik vid Chalmers.Reporter Lasse EdfastProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Mögelimmun tomat och ris som ger större skördar. Världens växtförädling har tagit ett rejält framåtkliv tack vare Crispr och andra gensaxar. Men EU-domstolen bromsar den europeiska växtforskningen.

    Utvecklingen med grödor som får nya egenskaper går snabbt framåt på många håll i världen, dock inte i Europa där strikta regler hämmar användningen av ny teknik. Vi träffar svenska potatisforskare i motvind som börjat samarbeta med forskare i Argentina.I programmet hörs: Mariette Andersson, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Per Hofvander, genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Jens Sundström, samverkanslektor och genteknikforskare och växtförädlare, SLU, Marie Nyman, genteknikutvecklingsexpert på Gentekniknämnden/Vetenskapsrådet. Jonna Westin, reporter SR.Programledare Gustaf KlarinProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Det nya enkla sättet att redigera gener kan revolutionera sjukvården, men i framtiden kan den också göra det lättare att göra kosmetiska förändringar på friska människor. Frågan är om vi vill det?

    Just nu pågår hundratals forskningsprojekt världen runt där man testar Crispr-tekniken på en rad svåra sjukdomar. Men det som i framtiden kan komma att bota diabetes kanske också kan användas för att byta hårfärg eller få större muskler. Ska det bli tillåtet?Världens första genetiskt redigerade barn har redan fötts i Kina, forskaren fick ett fängelsestraff.Vi pratar med KI-forskaren Fredrik Lanner som använder Crispr för att klippa i generna på mänskliga embryon, idéhistorikern Ingrid Dunér som forskar om vår bild av framtiden och med en av crispr-teknikens skapare, nobelpristagaren Jennifer Doudna.Reporter Tomas LindbladProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Tonen skärps från politiker och myndigheter, som i pandemins andra våg uppmanar oss att inte obstruera och slarva. Men det här är motsatsen till rätt sätt att kommunicera, enligt beteendevetare.

    Politikers och myndigheters frustration när kriskommunikationens budskap inte når hela vägen fram, är lätt att förstå. Men för att få fler att ändra beteende i pandemin behövs snarare mer empati än pekpinnar, säger beteendevetaren Nurit Nobel på Handelshögskolan i Stockholm.Vi människor är inte särskilt rationella, och vi har sociala drivkrafter under ytan som är svåra att resonera med. Men i en kris litar vi mer på experter än annars.I programmet hörs: Nurit Nobel, beteendevetare och doktorand i ekonomisk psykologi Handelshögskolan Stockholm, Lars-Olof Johansson, professor i psykologi Göteborgs universitet.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Den svenska pandemistrategin lägger mycket ansvar på individen. Men hur ska kriskommunikationen bäst få alla att lyssna och följa budskapen? Och är det ens möjligt?

    Att nå en hel befolkning med kriskommunikation som fungerar kan låta som ett omöjligt uppdrag, och statsepidemiolog Anders Tegnell konstaterar att en nollvision inte är möjlig.Sveriges regering tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra myndigheter satsar på raka och tydliga budskap för att nå fram. Men mycket förblir öppet för tolkning och budskapen kan uppfattas som motstridiga, menar kriskommunikationsforskaren Orla Vigsö, som funderar på om det rentav är dags för lite skräckpropaganda. Han berättar också om effekterna av att aldrig erkänna ett misstag, att det kan nagga på tilliten för myndigheterna.I programmet hörs: Elisabeth Wall Bennet, kommunikationschef Folkhälsomyndigheten, Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, Anders Tegnell, statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten, Henrik Johansson, VD kommunikationsbyrån Succé i Göteborg.Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

  • Bilden av Nordpolen har ständigt förändrats. Från historiska idéer om himmel och helvete, till dagens planetära alarmklocka. Isen har funnits där i hundratusentals år, men håller nu på att försvinna.

    Istäcket över Arktis har halverats sedan mätningarna startade i slutet på 70-talet och i år är isen på väg mot rekordlåga nivåer. Arktis har hittills fungerat som jordens kylskåp. Smältningen påverkar hela vår planet.För tusentals år sen var Nordpolen en gudomlig och upphöjd plats för människan. En ledstjärna, förknippad med himlavalvets fasta punkt Polstjärnan.Vilken roll spelar Arktis idag - i kampen mot klimatförändringarna? Följ med på en resa till Nordpolen, genom historien och in i framtiden.Med: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Michael Bravo, vetenskapshistoriker vid Cambridge universitetet i England, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Johan Rockström, professor i jordsystemsforskning, vid universitetet i Potsdam i Tyskland.Reporter Niklas ZachrissonProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se