Christina Florin Podcasts
-
De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev – som bitvis slickats av lågorna.
Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.
Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev.
De man länge trodde var brända – och borta – i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.
Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren – och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes.
"Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen.
Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.
Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa.
Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.
Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento och Mikael Cohen.
Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.
Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev – som bitvis slickats av lågorna.
Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.
Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev.
De man länge trodde var brända – och borta – i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.
Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren – och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes.
"Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen.
Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.
Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa.
Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.
Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.
Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.
Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg.
[email protected], [email protected] -
Om de orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play.
Redaktionen för detta avsnitt består av:
Cecilia Düringer – programledare, manus
Emilia Mellberg – producent
Pablo Leiva Wenger – scenuppläsare
Julia Öjbrant– ljuddesign och slutmixMedverkade gjorde också Christina Florin, professor i historia vid Stockholms universitet
Vill du veta mer om Signe Bergman och kampen för kvinnlig rösträtt i Sverige? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:
Kvinnor får röst : kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse av Christina Florin
Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk
Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson
Rösträttens århundrade kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige av Ulrika Holgersson och Lena Wängnerud
Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt av Barbro Hedvall
Tusen svenska kvinnoår av Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
-
Professor emerita Christina Florin berättar om den mödosamma kampen för kvinnlig rösträtt. Ett arbete som till och med kunde leda till att man blev utbränd fast det ordet inte fanns då. Utifrån sin bok ”Kvinnor får röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse” skildrar hon hur kvinnorna organiserade sig i rösträttsföreningar och ger oss en inblick i rösträttskvinnornas tankar och känslor genom bevarade brev.
En kvinna som gjorde en särskilt stor insats för den kvinnliga rösträttsrörelsen som vi får höra om var Signe Bergman som under många år bland annat var ordförande för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Christina beskriver hur kvinnorna använde särartsideologi för att flytta fram sina positioner. De ville visa att även om kvinnor intresserade sig för politik så tappade de inte sin kvinnlighet. Genom att prata om hemmet och familjen skapade de en bild av att det inte var någon risk att de skulle överge sina kvinnliga plikter även om de fick rösträtt. -
I år är det hundra år sedan riksdagen beslutade om rösträtt för svenska kvinnor. Men vad hände innan dess?
Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
