FN:s klimatpanel Podcasts
-
Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.
Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen.
Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator.
Programledare: Björn Gunér
[email protected]Producent: Michael Borgert
Ljudtekniker: Nils Lundin
-
Året hittills har blivit historiskt med kriget i Ukraina, galopperande klimatutmaningar och en global energiomställning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klotets redaktion sammanfattar inför sommaruppehållet dramatiska händelser och rapporter som visar på hotet mot klimatet och mot miljön. Det blir uppföljningar och samtal kring människor som hörts och granskningar som gjorts. Hör om det senaste från FN:s klimatpanel och om vad som är att vänta från IPCC framöver. Hör om den ukrainska miljökämpen som blev soldat när kriget bröt ut och om vad som hänt vid det kontroversiella gruvprojektet i Kallak.
Medverkande:
Markku Rummukainen, klimatforskare
Anna-Karin Ivarsson, reporter
Daniel Värjö, reporter
Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent SR
Maria Persson- Löfgren, Rysslandskorrespondent SR
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten -
Köpenhamns klimatmål är att bli världens första klimatneutrala huvudstad till år 2025. Ambitionen har rosats men även kritiserats för att vara orealistisk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Även om flygplatsen Kastrup och ett av kraftvärmeverken ligger utanför kommungränsen och därför inte räknas som stadens utsläpp så kan det ändå bli tufft att hinna till netto noll inom tre år.
Hur världens städer minskar sina utsläpp är samtidigt enligt FN:s klimatpanel helt avgörande för att undvika en klimatkatastrof.
Hur räknas utsläppen?Klotets Daniel Värjö synar den danska huvudstadens klimatmål utifrån bland annat sätten att räkna utsläppen på.
Medverkande: Julie, cyklist och köpenhamnaren, Tue Damsø som tidigare jobbat på Köpenhamns kommun med klimatplanen men nu jobbar på den gröna klimattankesmedjan Concito, Mattias Nordan Larsson, svensk köpenhamnare och icke-bilist, Sine Mollbaeck, cyklist och köpenhamnare, Jesper Kühn Olesen, utvecklingsdirektör på danska energibolaget Ørsted, Isak Stoddard forskar på kommuners klimatarbete och jobbar med att fram koldioxidbudgeter. Stoddard är doktorand på Uppsala universitet på Institutionen för Geovetenskaper, Jørgen Abildgaard, projektchef för klimatarbetet i Köpenhamns kommun och Mona Hambraeus, reporter på Ekot med inriktning på klimat och miljö.
Skriv till oss: [email protected]
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Hur klimatanpassar vi Sveriges landsbygder?
Den sista februari släppte FN:s klimatpanel IPCC sin klimatbedömning. Rapporten lyfter bland annat det ökade behovet av just klimatanpassning - åtgärder vi kan göra för att hantera klimatförändringarna. Men det konstateras också att det finns gränser för anpassningen – vi kan inte anpassa oss till allt - och att det också finns risk för missanpassning.
I avsnitt #140 av podden Landet diskuterar vi vad IPCC-rapporten betyder för Sveriges del och vad vi bör ta fasta på när det gäller klimatanpassningen av svenska landsbygder.
Medverkar gör Jens Berggren, hållbarhetsexpert på LRF och Karin Hjerpe, analytiker på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI. Samtalet leds av Håkan Montelius. -
Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.
Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra – hur kan ett krig ens bli möjligt?
FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten.
I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent.
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slår fast att klimatförändringarna redan är här. Jordens medeltemperatur har redan stigit med ca 1 grad sedan perioden 1850-1900. Den effekt av klimatförändringarna som hittills tydligast drabbat människor direkt är förekomsten av extremväder.
-
Kunskapen om hur klimatet förändras är starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Klimatförnekelse har de senaste åren letat sig in den politiska sfären i Sverige, och så kallat alternativa medier skriver sedan 2018 allt oftare om klimatet, enligt forskaren Martin Hultman på Chalmers.
Runt sex procent av svenskarna förkastar klimatvetenskapens slutsatser och kan räknas som klimatförnekare, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Varför är det så?Producent: Mona Hambraeus
Reporter: Daniel Värjö
Ljuddesign: Olof Sjöström
Programledare: Niklas Zachrisson
-
Medeltemperaturen på jorden har nu höjts med 1,1 grader sen 1800-talet. Stormar och extremväder blir allt vanligare, samtidigt som havsnivån höjs i snabbare takt. Det var några av slutsatserna från IPCC, FN:s klimatpanel, när de för ett par veckor sen publicerade deras sjätte utvärderingsrapport, den första stora genomlysningen av kunskapsläget kring klimatet sen 2013.
I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013.
Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperaturen ska hålla sig under 1,5 graders uppvärmning i slutet av seklet.
Avslutningsvis går Deliang igenom hur IPCC resonerar kring så kallade tipping points — oåterkalleliga händelser som kan försvaga andra ekosystem och förstärka den globala uppvärmningen.
Länk till den hemsida med klimatobservationer och IPCC:s scenarier som Deliang nämner vid minut 20.30 finns här: Digital Atlas Project
-
Sommarens extremväder med skogsbränder och översvämningar borde vara ett brandlarm för oss alla. Men FN:s klimatpanel försöker fortfarande nå ut med sitt desperat nödrop. Vi måste göra mera, klimatkrisen är redan här, konstateras det i den senaste klimatrapporten. Så vad har vi framför oss om klimatförändringen fortsätter så här? Svenska Yles vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund och Johannes Tabermann förklarar var vi står just nu.
Nyhetspodden går på djupet med dagens största och viktigaste nyhet. Vi förklarar politiken, världen och allt det andra. Med Carin Göthelid och Johannes Tabermann. Producenter Jonna Nupponen och Ami Lassila.
Har du frågor eller synpunkter? Kontakta oss på: [email protected] -
Maria Grahn från Fysisk resursteori på Chalmers, forskar på framtidens bränslen. Vi pratar om bioenergi, elektrobränslen och om bästa och sämsta scenariot för framtiden (det är stor skillnad mellan dessa två...). Dessutom avlivar vi en gång för alla ett par seglivade myter om solceller och vindkraft.
Länkar:
Avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers.
IPCC (FN:s klimatpanel)
FFF-utredningen (Fossilfrihet på väg)
Naturskyddsföreningen 2007 om att svenska tomater är sämre än spanska
Naturskyddsföreningen 2008 om att svenska tomater är bättre än spanska
