Fanny Härgestam Podcasts
-
Berättelsen om makthavaren som växer upp i den franska extremhögerns huvudnäste, vars politiska karriär för alltid kommer att förknippas med hennes kontroversielle far vare sig hon vill eller inte.
Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play.
Marine Le Pen är 8 år gammal när hon vaknar mitt i natten av att någon har försökt spränga hennes familjehem i bitar med en stor laddning dynamit. Attentatet är riktat mot hennes pappa, Jean-Marie Le Pen. Han är grundare av det högernationalistiska partiet Nationella Fronten och är känd för sina många kontroversiella uttalanden.
Med tiden ska även Marine själv bli något av en vattendelare inom fransk politik. När hon 2011 tar över Nationella Fronten efter sin far, inleds en satsning på att försöka avdemonisera partiet för att kunna nå ut till en större del av befolkningen. Men arvet efter pappa Jean-Maries många grodor väger tungt – och Marine kommer hela tiden närmare punkten då hon måste göra upp med honom, en gång för alla.
P3 ID om Marine Le Pen är en historia om svek, skandaler och en europeisk högerpopulism på frammarsch.
Medverkar i avsnittet gör Fanny Härgestam, frilansjournalist och Le Pen-kännare, och Marie Nilsson Boij, sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio.
Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022.
Programledare: Vendela Lundberg
Avsnittsförfattare och reporter: Hateff Mousaviyan
Producent: Vendela Lundberg och Patrick Stanelius
Exekutiv producent: Carl-Johan Ulvenäs
Ljudmix: Fredrik Nilsson
Ljudklippen i avsnittet är hämtade från: Sveriges Radio, INA, France 2, TF1, RTL, JHM, France 24, Sky News, Instagram.
Böckerna "À contre flots" av Marine Le Pen och "En by i Champagne" av Fanny Härgestam har varit till särskilt stor hjälp under arbetet med det här avsnittet.
-
Emmanuel Macron blev återvald till president i Frankrike och har kallats "den arroganta presidenten". Hur arrogant är han? Varför beskrivs han som det? Vi har med oss journalisten Fanny Härgestam som är expert på fransk politik. Fanny hjälper oss förstå Emmanuel Macron, vad han har gjort, vad han vill och varför han är så memevänlig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad
-
Vad är motsatsen till ett fungerande våldsmonopol? Vad händer nu i Frankrike efter presidentvalet och vad ska Marine Le Pen göra? Dessutom skräddarens guide till vad du kan sy om i din garderob. Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad säger resultatet i det franska presidentvalet om Frankrike av idag?Blir Marine Le Pen presidentkandidat om fem år igen? Daniel och Louise pratar med Frankrikekännaren och journalisten Fanny Härgestam, som skrivit en bok med fokus på Le Pens väljare.
Vad är ett våldsmonopol?Våldsmonopolet är ett uttryck som används väldigt ofta i debatten, men vad betyder det egentligen? Och varför anses våldsmonopolet vara avgörande för en fungerande rättsstat? Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hjälper till att reda ut begreppen.
Vilka klädesplagg funkar bäst att sy in eller sy ut?Vad bör vi lämna in till skräddare och vad borde vi kunna göra själva? Kerstin Neümuller, skräddare och författare som har skrivit boken "Lappat och lagat", ger sina bästa tips.
Programledare: Daniel Alling
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Jennie Sjöström -
Dagens tema är fransk högerpopulism och partiet Nationell samling, som grundades av Jean-Marie Le Pen och idag leds av hans dotter Marine Le Pen. Gäst är journalisten och författaren Fanny Härgestam som i boken ”En by i Champagne” undersöker Nationell samlings historia, intervjuar partitoppar och väljare. Dagens samtal handlar om partiets ideologi, skillnaderna mellan far och dotter och på vilket sätt Marine Le pen vill förändra Frankrike.
Fanny Härgestams bok "En by i Champagne": https://www.adlibris.com/se/bok/en-by-i-champagne-9789127153295
Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541
Facebook: Bildningskomplexet
Instagram: Bildningskomplexet
Twitter: @BenjaminElfors
E-post: [email protected]
Musikproduktion: Ivar Edding
Omslag: Emma Westin/Matthew Sundin
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Första valomgången i det franska presidentvalet är klart, striden kommer stå mellan den sittande presidenten Emmanuel Macron och högernationalisten Marine Le Pen. Den politik dom båda vill föra är så vitt skild från den andre att man nog kan tala om två helt skilda världar. Programledare Claes Aronsson Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios Pariskorrespondent Fanny Härgestam, författare och medarbetare på Svenska Dagbladet
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Nu hettar det till inför det franska valet i vår. En ny joker i leken har dykt upp: Eric Zemmour. Vem är han och kan han förändra förutsättningarna för fransk politik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Fanny Härgestam, journalist, författare och programledare på SvD:s nyhetspodd Dagens story och Susanne Palme, EU-kommentator
Programledare: Claes Aronsson
[email protected]Producent: Irma Norrman
[email protected] -
Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken ”En by i Champange”, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Ulrika Bergqvist
-
Är friheten absolut eller är den relativ för sin tid och sitt sammanhang? I Moskva minns poeten och essäsisten Lev Rubinstein Sovjetunionen i slutet av 1950-talet, ett inte alls fritt samhälle men där en glipa öppnades i järnridån och en vind av frihet strömmade in. Samtidigt funderar serietecknaren och förläggaren Fabian Göransson att det är svårt att hålla två tankar i huvudet efter attentaten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Det riskerar att relativisera dåden.
Medielandskapet i Ryssland domineras av de rikstäckande statsstyrda tv-bolagen där informationen sedan länge är filtrerad för att passa myndigheternas syften. I värsta fall sprids ren desinformation genom dessa tv-kanaler. Men den hårt styrda mediemarknaden har skapat ett sug efter alternativa projekt på internet som fortfarande är i stort sett fritt i Ryssland. Sotnik TV har funnits i tre år och är en Youtube-kanal med samhällskritiska reportage och enkäter på stan om aktuella frågor.Programledaren Sasha Sotnik säger att de som går med på att bli intervjuade på Moskvas gator och parker kan delas in i tre kategorier- Den första gruppen består av de som helt enkelt är rädda. De är rädda för en öppen mikrofon och för kameran. De springer sin väg genast medan de säger att de är väldigt upptagna.- Den andra gruppen är de som brukar titta på de stora tv-kanalerna. De upprepar nästan ordagrant de visor som de hör på statliga tv-nyheterna när de svarar på frågorna.- Sedan finns det en tredje mycket liten grupp, säger Sasha Sotnik. De som inte är ett dugg rädda. De säger det de tänker och svarar öppenhjärtigt på frågor.Ofta handlar enkäterna på Sotnik TV om politiskt känsliga frågor: Rysslands roll i kriget i Ukraina, mordet på öppen gata på oppositionspolitikern Boris Nemtsov, osv.- Det är ungefär en tiondel av de medverkande som tillhör den tredje orädda gruppen, säger Sasha Sotnik som tror att de där 10 procenten orädda i reportagen motsvarar nog de verkliga förhållandena i Ryssland idag rätt så bra. - Alla övriga är skrämda till tystnad. Det här är ett land som just nu består av härskare och slavar. Det finns absolut ingen frihet, säger Sasha Sotnik.Kulturreportagets serie "Var slutar friheten?" ställer frågor kring villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande och för grundläggande mänskliga rättigheter. Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen?Medverkande i femte delen: Lev Rubinstein, Fabian Göransson, Sasha Sotnik, Roland Paulsen, m flReportrar: Karsten Thurfjell, Erik Laquist, Kerstin Wixe, Katarina Wikars, Fanny Härgestam, Fredrik WadströmProducent för programserien är Fredrik Wadström -
Marockanskt kulturcenter mot radikalisering av unga, det ryska kulturlivet under allt hårdare tryck och diskussionen om Andres Serranos krucifix i urin fortsätter att väcka starka känslor i USA.
I tredje programmet i serien besöker vi Moskva och Casablanca, talar med gruppen Teateretablissemanget om prekariatet och otryggheten på den moderna arbetsmarknaden samt med Andres Serrano om frihetens gränser i fotokonsten.I över 25 år har det stormat kring bilden "Piss Christ", den amerikanske konstnären Andres Serranos foto av ett krucifix nedsänkt i konstnärens eget urin. Efter terrordåden i Paris i januari i år drog debatten igång med ny förnyad kraft."Om det är så känsligt med bilder av Muhammed, hur kan den där Serrano få hålla på med det han gör?" citerar Andres Serrano ur en tv-intervju med en företrädare för en katolsk lobbygrupp i USA efter terrordådet mot bl a "Charlie Hebdo" i Frankrike. Den distinktion Andres Serrano själv gör att han är troende katolik. "Den kristna bildvärlden är min" säger han. Andres Serrano tycker sig däremot inte ha rätt att göra bilder om en religion som inte är hans egen och han har också sagt att han drar en gräns vid barn.Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Och i Ryssland strax därpå blev mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov en signal om att insatserna för oliktänkande höjts ytterligare. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.Medverkande i det andra programmet: Anastasia Patlay, Andres Serrano, Nabil Ayouch, Roland Paulsen, Guy Standing, medlemmar ur gruppen Teateretablissemanget, m flReportrar: Cecilia Blomberg, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström. -
Satirtecknare från Syrien i Sverige, ett hundra år gammalt folkmord som fortfarande inte erkänns av alla och läsningen av Erich Fromms "Flykten från friheten" fortsätter. Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen?
Den holländske historikern Ugur Üngör, själv född i Turkiet, säger att den välorganiserade förnekelsekampanjen som den turkiska staten leder syftar inte till att komma med vetenskapliga argument. Den är ett brus som ska störa diskussionen om folkmordet. För den förströdde lyssnaren som inte är så insatt i frågan ger det turkiska förnekandet av folkmordet på kristna grupper 1915 ofta känslan av att 'det kanske finns två sidor i den här historien'."Hur är det möjligt att den turkiska staten förnekar ett folkmord som stora delar av befolkningen känner till så mycket om" säger Ugur Üngör som bland annat är knuten till Institutet för folkmordsstudier i Amsterdam. När han för några år sedan samlade material till en av sina böcker reste han runt i östra Turkiet där många av armenierna och andra kristna grupper levde fram till för hundra år sedan. Han intervjuade upp emot 200 personer och slogs av hur mycket alla visste om folkmordet. "I många fall mindes människor namnen på de som dödats och fördrivits för hundra år sedan. De sa: i det här huset bodde Simon Sarkisian som var apotekare och på den där kullen är uppkallad efter familjen Abgarian som bodde där".Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är.Medverkande i det andra programmet: Sahar Burhan, Saad Hajo, Andreas Nilsson, Kamel Daoud, Roland Paulsen, Ugur Üngör, Kirkor Shahkoglu och Asena GünalReportrar: Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars, Lisa Bergström och Fredrik Wadström.
