Gustaf Fröding Podcasts

  • Gott nytt år till er allihop!

    Välkomna skall ni vara till ett spännande år med Martinson Möter och först ut är kyrkoherden Hans Wolfbrandt en profetisk präst, drömmare, visionär och förverkligare som var kommunist i sin ungdom, gick i första majtåg med Palme och Erlander i varsin hand. Han älskar Ulf Lundell, men gitarren kommer bara fram en gång om året och det är när han går på semester och då ingår även högläsning av Gustaf Fröding.

    I dagens Martinson Möter berättar Hans lite om alla sina ofantligt många metspön och den djupa längtan som ledder honom till Vineyardrörelsen och John Wimber senare också till New Wine och kärleken till det profetiska och Guds rike. Han erkänner att han gärna äter frukost i sängen framför TV:n och streamar nog någon serie varje dag. Han avslöjar att han twittrat mest på engelska men erkänner att grammatiken kanske ändå är på svenska. Han ger oss avslutningsvis några kloka kristna tips hur vi skall utrota fattigdomen i vår värld.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Strövtåg i hembygden har av Svensktoppens lyssnare röstats fram till den allra bästa Svensktoppslåten någonsin. Låtskrivaren och sångaren Björn Dixgård berättar för Carolina Norén hur den folkkära låten mot alla odds blev en av gruppens största hits.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Svensktoppen – intervjupodd med Björn Dixgård

    – Vi fick nej från skivbolag efter skivbolag. Till slut hittade vi ett som trodde på vår skiva med tonsatta dikter av Gustaf Fröding. Skivbolaget sa att vi skulle satsa på ”Strövtåg i hembygden” som singel. Vi trodde inte alls på den låten, vissa i bandet hade till och med somnat när vi spelade in den från början, avslöjar Björn Dixgård.

    Musiken till dikten kom till honom en dag i replokalen, han var ensam kvar och var redan lite sen till dagis där han skulle hämta sina barn.

    – Jag var redan kanske 15 minuter sen, och så plötsligt får jag den där musikslingan i huvudet och känner att jag måste spela in den på ett röstmemo. Personalen på förskolan blev lite sur, men jag hade en hit i fickan!

    Storyn bakom Strövtåg i hembygden

    Mando Diao går rakt in på Svensktoppens förstaplats i november 2012 med ”Strövtåg i hembygden” som släpps som singel från albumet ”Infruset”. Låten ligger kvar på listan i 167 veckor och är än idag den etta som legat längst i topp – totalt 86 veckor. Och bandet börjar snart märka av att de börjar få en helt ny publik, att de börjar bli folkkära.

    – Bland annat så ringde du från Svensktoppen och uppdaterade oss på framgångarna och efter konserterna märkte vi att fler och helt andra personer än våra vanliga fans kom fram och ville prata med oss.

    Björn och den tidigare medlemmen Gustaf Norén blir också sommarpratare i Sveriges Radio sommaren efter succén. Men det har börjat knaka i fogarna mellan de två bandmedlemmarna, Gustaf hoppar av gruppen 2015 och några år tidigare har en annan bandmedlem fått sparken.

    – Jag blev lite skraj när Gustaf hoppade av, hur ska det gå för bandet? Gör vi något fel? Men sen insåg jag när jag kollade runt att många band, även de riktigt stora som AC/DC eller Depeche Mode, också har bytt medlemmar genom åren. Vi som är i bandet idag kan bli extremt osams, men nu har vi lärt oss att reda ut alla problem – det var något vi inte gjorde tidigare.

    Strövtåg i hembygden vinner Svensktoppens omröstning om den bästa låten någonsin överlägset med 31 procent av rösterna i slutröstningen i oktober 2022. Den som kommer närmast är ”Håll mitt hjärta” med Björn Skifs som får 19 procent och senaste vinnaren från 2012, ”Du är min man” med BAO och Helen Sjöholm slutar trea med 15 procent av rösterna.

    – Jag vill tacka alla som röstat, det betyder otroligt mycket för mig det här! avslutar Björn Dixgård.

    Carolina Norén - programledare Svensktoppen

    RESULTAT OMRÖSTNINGEN OM BÄSTA SVENSKTOPPSLÅTEN NÅGONSIN

    Resultat i procent av rösterna i slutröstningen;

    VINNARE:

    1. Strövtåg i hembygden – Mando Diao    31 %                          

    (tid på listan: 2012-2016)

    2. Håll mitt hjärta – Björn Skifs  19 %                                            

    (tid på listan: 2003-2006)

    3. Du är min man – BAO & Helen Sjöholm  15 %                         

    (tid på listan: 2004-2009)

    4. Lyckliga Gatan – Anna – Lena Löfgren  14 %                            

    (tid på listan: 1967-1968)

    5. Om du lämnade mig nu – Lars Winnerbäck & Miss Li  11 %  (

    tid på listan 2007-2012)

    6. Jag och min far – Magnus Uggla  10 %                                      

    (tid på listan: 2012-2016)

    Inte med i slutröstningen:

    7. Till min kära – Streaplers                                                             

     (tid på listan: 1995-1997)

    8. Omkring tiggarn från Luossa – Hootenanny Singers               

    (tid på listan: 1972-1973)

    9. Guldet blev till sand – Peter Jöback                                            

    (tid på listan: 1997-1999)

    10. Gabriellas sång – Helen Sjöholm                                                  

    (tid på listan 2004-2006)

  • "Det här är helt sjukt och helt underbart!" Det är låtskrivaren Björn Dixgårds första reaktion när han gratuleras av både Sveriges Radios VD Cilla Benkö och Svensktoppens programledare Carolina Norén.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ”Strövtåg i hembygden” gick rakt in på Svensktoppens förstaplats i november 2012 och är den låt som gjort rockgruppen Mando Diao folkkära. Den är än idag den låt som legat längst på Svensktoppens förstaplats med 86 veckor. Den var också en tidig och tydlig lyssnarfavorit i omröstningen.

    -          Den gick direkt upp i ledning när vi inledde omröstningen i slutet av augusti. Det är bara ”Håll mitt hjärta” med Björn Skifs som varit nära, berättar Carolina.

    Men vägen till förstaplatsen och Svensktoppsframgångarna har inte varit problemfri. Flera skivbolag tackade nej och trodde inte på gruppens satsning på att tonsätta dikter av Gustaf Fröding. Även bandmedlemmarna själva var från början skeptiska till att släppa låten som singel.

    -          Vi trodde att den kanske kunde duga som en B-sida på en singel eller som utfyllnad på albumet, berättar Björn. Jag var ensam i replokalen och skulle precis gå och hämta mina barn när jag fick den här musikslingan i huvudet. Jag stannade några extra minuter och hann banda den på datorn. Förskolepersonalen blev lite sur, men det var under de minuterna som ”Strövtåg i hembygden” föddes.

    ”Strövtåg i hembygden” låg totalt 167 veckor på Svensktoppen. Den plockades bort i januari 2016 när en regel om maxbegränsning om 52 veckor på listan infördes. Guppen Mando Diao bestå av Björn Dixgård, Carl-Johan Fogelklou, Jens Siverstedt, Daniel Haglund och Patrik Heikinpieti.

    RESULTAT OMRÖSTNINGEN OM BÄSTA SVENSKTOPPSLÅTEN NÅGONSIN

    Resultat i procent av rösterna i slutröstningen;

    VINNARE:

    1. Strövtåg i hembygden – Mando Diao    31 %                           (tid på listan: 2012-2016)

    2. Håll mitt hjärta – Björn Skifs  19 %                                             (tid på listan: 2003-2006)

    3. Du är min man – BAO & Helen Sjöholm  15 %                         (tid på listan: 2004-2009)

    4. Lyckliga Gatan – Anna – Lena Löfgren  14 %                             (tid på listan: 1967-1968)

    5. Om du lämnade mig nu – Lars Winnerbäck & Miss Li  11 %  (tid på listan 2007-2012)

    6. Jag och min far – Magnus Uggla  10 %                                       (tid på listan: 2012-2016)

    Inte med i slutröstningen:

    7. Till min kära – Streaplers                                                              (tid på listan: 1995-1997)

    8. Omkring tiggarn från Luossa – Hootenanny Singers                (tid på listan: 1972-1973)

    9. Guldet blev till sand – Peter Jöback                                            (tid på listan: 1997-1999)

    10. Gabriellas sång – Helen Sjöholm                                                   (tid på listan 2004-2006)

    Laleh och Darin högsta nykomlingar på veckans svensktoppslista (41)

    Laleh & Darin går rakt in på femteplatsen med ”Vi Är På Riktigt”. Även Agnes är ny på listan med ”Love And Appreciation” som går in på niondeplatsen. Till åttondeplatsen välkomnar vi tillbaka Benjamin Ingrosso med ”Dancing On A Sunny Day”.

    Miss Li fortsätter i topp med ”X”. Cornelia Jakobs är nu den melodifestivalvinnare som legat längst på listan med en vinnarlåt, ”Hold Me Closer” är nu uppe i 32 veckor. Bland bubblarna märks också Cornelia som är aktuell med nya singeln ”Rise” och bubblar gör även David Ritschard med ”Nya Slussen” liksom Moonica Mac & Albin Lee Meldau med ”Svårt Att Säga Nej”.

    Veronica Maggio får lämna med ”Heaven Med Dig” liksom Eagle-Eye Cherry med ”Rising Sun” och lite förvånande Ghost som avancerade till tredjeplatsen förra veckan med ”Mary On A Cross”.

    Svensktoppen med Carolina Norén - programledare och producent

  • Fyra essäer om lyriska bilder som ibland kan uppfattas som klichéer men som ruvar på oupptäckta hemligheter. Karin Nykvist läser en diktsamling om rosor och känner doften från årtusenden av kronblad.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017.

    Jag läser Olga Ravns diktsamling ”Den vita rosen” och befinner mig plötsligt i en mörk tungt doftande trädgård upplyst enbart av bleka blommande rosor. För boken formligen svämmar över av dem. Det är besjälade vita rosor med dödslängtan, rosor med handskar, med tårar, med tänder, rosor som gråter, lyder, blomstrar, skälver, dör. Och jag tänker att rosen, den har en alldeles egen litteraturhistoria.

    För de finns ju överallt, rosorna. Alldeles nyss hos Jenny Tunedal, där rosen framför allt fick stå för smärta och förlust: den demenssjukes förlust av språket, och den närståendes förlust av den sjuke. Tunedals rosor är rosa och minner därför lite paradoxalt om den ros Evert Taube liknade sin älskling vid för snart hundra år sen: en nyutsprungen skär. Taube minde i sin tur om skotten Robert Burns som hade gjort nästan detsamma mer än hundra år tidigare när han skrev att ”my Luve is like a red red rose /That’s newly sprung in June”.

    Ytterligare ett par tusen år innan dess hade morgonrodnaden varit som en ros: varje gång solen går upp hos Homeros är det ju den rosenfingrade Eos som visar sig. Och mellan Taube och Homeros breder rosorna ut sig över århundradena: hos Shakespeare ger sig Julia ut i språkfilosofiska funderingar när hon tänker över varför Romeo så tvunget måste gå och heta Montague: namnet skymmer ju människan, menar hon, och utbrister att rosor ju doftar fantastiskt vad vi än kallar dem. Gustaf Fröding var inne på samma linje när han skrev att rosor i spruckna krus också är rosor, medan helt andra ting var på gång när älskaren kastade sin röda ros i kvinnans vita sköte i Edith Södergrans mest kända dikt ”Dagen svalnar”.

    Den mest slitna av metaforer kan också bli ny och dofta på nytt.

    För det var ju inte en vanlig ros han kastade. Rosen i litteraturen är nämligen sällan bara ros: dess metaforiska möjligheter verkar nästan gränslösa. Stjälkens falliska form och blommans alla kronblad gör att den exempelvis lämpar sig väl både som bild för mannens och kvinnans anatomier. Om rosen är manlig hos Södergran är den kvinnlig hos Taube, inte bara i tangon där älsklingen är en nyutsprungen skär, utan också i visan där den uppenbart prostituerade flickan i Havanna något desperat erbjuder sjömatrosen sin röda ros. Andra gånger, hos åter andra författare, kan rosen bli en bild för det flyktiga livets och ungdomens blomning, eller tvärtom få stå för det allra mest beständiga: det gudomliga - så är det är ju enligt 1500-talspsalmen en ros utsprungen ur Jesse rot och stam.

    Och det stannar inte där: rosen, har det visat sig, kan användas också inom filosofin. Både Olga Ravn och Jenny Tunedal har lånat rosor från alla poeters favoritfilosof Ludwig Wittgenstein, som på nära nog litterärt vis använde tanken på en ros med tänder för att fundera över språksystemets gränser som kunskapsverktyg.

    När Olga Ravn därför väljer att kalla sin rosa bok för ”Den vita rosen” är det ingen tvekan om att hon vet vad hon gör. Med sig in i samlingen drar hon fullt medvetet rosens mångtusenåriga litteraturhistoria, språkhistoria och kulturhistoria.

    Men vad gör hon då med alla dessa rosor: jo, hon vevar igång en klichétröska som med hjälp av de allra mest slitna av språkets och poesins alla verktyg gestaltar världen på nytt, får rosorna att dofta, metaforerna att verka.

    Det sätter igång redan på sida ett. Precis som när Gertrude Stein i ett försvar av rosen som just ros istället för urvattnat tecken skrev att: ”rose is a rose is a rose is a rose” där samma fras upprepas trefalt, som i en besvärjelse, inleder Ravn med att tre gånger ge oss samma korta dikt:

    Allt
    vad jag
    har gjort
    för att
    behålla dig
    blomstrar

    Allt
    vad jag
    har gjort
    för att
    behålla dig
    blomstrar

    Allt
    vad jag
    har gjort
    för att
    behålla dig
    blomstrar

    Rosen är rosen är rosen: men där Gertude Stein ville plocka bort metaforikbagaget som skymde sikten plockar Ravn fram den igen och håller upp den för oss: allt jag har gjort blomstrar. Den mest slitna av metaforer kan också bli ny och dofta på nytt.

    Inledningens upprepning är den första av många i diktsamlingen Men upprepningen är inte bara ett retoriskt grepp eller uttryck för magiskt tänkande. Nej, hos Ravn blir den framför allt ett grepp som gestaltar tvångstanken och den klaustrofobiska, plågsamma upplevelsen av att sitta fast och inte komma loss – i tanken, i livet och i förtvivlan. Upprepningen och rundgången gör också något med tidsuppfattningen: här står allting stilla. Samma bilder kommer om och om igen och de hämtas alla från ett par tre bildsfärer: framförallt då trädgårdens och vattnets. Ord som ”blomstrar”, ”gräs”, ”nässlor”, och – så klart – ”ros” möter väta i flera former: det är vått gräs, svart vatten, hav, och så olja som droppar. Dessa bilder tas om så många gånger, att de liksom Steins ros till slut nästan framstår som helt nya, tömda på sitt litteraturhistoriska bagage.

    ”I gryningen lyfter de vita rosorna sina blad av fett”.

    Till skillnad från många av litteraturhistoriens rosor är Ravns blommor inte heller ljuvliga på något vis. De är snarare nästan skrämmande i sin blekhet. Istället för röda, blodfulla och passionerade är de anemiskt vita, och minner snarare om döden och sorgen.

    På ytan gestaltas maktlösheten när den man älskar blir svårt sjuk. Men rosendikterna handlar också om minnet av kärleken, om fruktbarhet och skapande, och om självföraktet hos den som inte älskar tillräckligt eller på rätt sätt:

     Alla gåvorna
    som jag mottog
    jag har varit
    för bortskämd och för
    rutten

    På baksidan till den svenska utgåvan kallas ”Den vita rosen” för systemdikt. Och visst: Ravns diktsamling är starkt formbunden – den består av 160 dikter som alla är fem korta rader långa. Tillsammans med upprepningarna och de återkommande tomma sidorna ger den sken av att följa ett intrikat system vars principer jag inte lyckas kartlägga. Men jag tänker att det snarare är längtan efter systematik och ordning som är själva systemet hos Ravn. Och det som skenbart framstår som tänkt och ordnat saknar en tydlig plan - liksom så ofta i livet självt, där vi människor lever som om varje verkan hade en orsak. Den stränga regelbundenheten blir något att hålla fast i: den tvingar fram ett lugn och en stadga i det förtvivlans kaos som dikterna ger uttryck för. Samtidigt blir formen en bild för det fängelse som sjukdomen är: både för den sjuke och för den som står bredvid.

    Och liksom sjukdomen har ett förlopp har dikten det: samlingen gestaltar en böljande rörelse där nedåtstiganden följs av uppåtstiganden. Inledningsvis dominerar rörelsen nedåt: allt dryper, droppar, faller och böjs nedåt, och den älskade vänder ansiktet bort och ner i gräset. ”Mitt hjärta faller som en fettdroppe” skriver Ravn i en dikt. Men här finns också stigandet. Bara några sidor senare skriver hon att ”I gryningen lyfter de vita rosorna sina blad av fett”. I avslutningens dikter blir fallet och uppåtgåendet ett, när solens strålar faller i den första solen – soluppgången. Och med den nya solen kommer en ny färg: rosaröd, som den friska kinden. Eller som den rosenfingrade Eos, morgonrodnaden. Så dundrar hela litteraturhistorien in igen. Och den blomstrar.

    Karin Nykvist, litteraturvetare

     

    Litteratur
    Olga Ravn: Den vita rosen. Johanne Lykke Holm. Modernista, 2017.

  • Artisten om hur hans förebilder leder honom rätt, trots att de inte längre lever.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Oscar Magnusson är musiker och frontman i ett av Sveriges mest älskade band, Sven-Ingvars, bildat 1956 av Oscars pappa Sven Erik Magnusson, Ingvar Karlsson och Sven Svärd.

    Sedan 2010 driver han även Sliperiet, en konsthall och restaurang i värmländska Borgvik. För sitt kulturfrämjande arbete på landsbygden har Oscar Magnusson bland annat mottagit stipendiet till Gustaf Frödings minne, Nya Wermlands-Tidningens kulturstipendium samt utsetts till Årets värmlänning.

    Oscar Magnusson om sitt Sommarprat:

     – Att flytta sig tre steg på scenen har varit som en världsomsegling. Jag berättar om den resan, hur jag navigerar och hur mina förebilder leder mig rätt trots att de inte längre finns kvar i livet.

    Producent: Ulla Walldén

    Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play

  • Under tisdagen blev Jeanette Gustafsdotter Sveriges nya kulturminister. Nu är hon gäst i P1 Kultur. Vem är hon? Vad brinner hon för? Och hur ser hon på sitt uppdrag?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    DEBORAH LEVY OCH EN NY FORM AV SJÄLVBIOGRAFI

    Tre romaner i en volym av den hyllade brittiska författaren Deborah Levy finns nu på svenska. "Kolossal frihet" heter den, och hon beskriver själv sitt skrivande som en pågående självbiografi, "a living autobiography". Vår kritiker Nina Asarnoj har läst. 

    KLASSFRÅGORNA ÄR TILLBAKA PÅ VITA DUKEN

    P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström gör en spaning från biomörkret om underklassens återkomst i filmvärlden, och pekar på filmer som belyser kampen mellan de som har pengar och privilegier, och de som inte har. Som tex bioaktuella filmen "New order" - hör regissören Michel Franco.

    FRÖDINGS SYSTER, CECILIA, TOG HAND OM SIN BROR

    Fortfarande är han både läst och älskad, skalden Gustaf Fröding. Men vad känner du till om hans storasyster Cecilia, och hennes betydelse för sin bror? Missa inte författaren Elisabeth Lindfors essä om Gustaf Frödings storasyster.

  • Få människor hade ett sådant inflytande över Gustaf Frödings liv och eftermäle som hans syster Cecilia. I denna essä påminner Elisabeth Lindfors om kvinnan bakom den store skalden.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Och minns du Ali Baba

    och minns du vår gröna sal

    syrengrotta, lummig och sval

    där mörk som den sköna

    sultanen av Saba

    och brunögd och spenslig och smal,

    du satt och förtalde

    en saga, du valde

    bland en tusen en nätters tal.

    Så skönt skriver Gustaf Fröding om sin äldre syster, Cecilia, i Stänk och flikar från 1896.  Hon är hans förtrogna och den som alltid tror på hans storhet. Han skriver om när hon som barn berättar sagor för honom och får honom att säga ja till sin fantasi.

    Cecilia anses vacker, bestämd, trygg och frimodig, men även orolig och svartsjuk. Hon har ögon som är svarta som lysande kolbitar, av vissa anses hon ha ett kyligt intellekt, av andra betraktas hon som en varm kvinna. Friarna står på kö på de europeiska baler hon bevistar.

    I ungdomen är Cecilia förlovad med en tysk jurist, Eduard Crüsemann, vigseln dem emellan ska äga rum i Göteborg men när beskedet kommer att han har förlorat hela sin förmögenhet blir inget bröllop av. De fortsätter att vara förlovade en tid men enligt Cecilia inser hon under tiden den egna familjens arvsbelastning, alltså galenskapen, och avstår.

    Hon är konstnärligt lagd men utbildar sig senare till lärare och är under några år anställd på Eva Rodhes skola i Göteborg.

    Gustaf Fröding är slarvig med pengar, för att inte säga omdömeslös. Fadersarvet rinner honom ur händerna och han lånar mycket av sina studiekamrater i Uppsala. Systrarna, Cecilia och Hedda, får rädda hans heder och många är de som säger sig ha fordringar på honom.

    Till sist ägnar Cecilia sitt liv åt att hjälpa honom, de bor en lång tid tillsammans på Bangårdsgatan i Uppsala.

    Hon är den som sköter om honom och systern Hedda, som arbetar på bank i Göteborg, står för ekonomin. De lever ett knapert liv men som tur är får syskonen ibland ärva en del pengar, tidvis blir det också inkomster av utgivningen, och många gånger räddar det situationen. Hon håller Gustaf utanför konflikter och strider och anser att han har nog med sin egen kamp. På den punkten är hon bestämd och kan därför inkräkta på hans frihet och värna om hans intressen.

    Något hemskt inträffar

    Gustaf Fröding vårdas i Görlitz 1889 – 90. Vårdanstalten anses vara en av de bästa mot alkoholism och Gustaf får förtroende för personalen, han känner ro där, dricker nästan ingenting, och kan avsluta sin första diktsamling ”Guitarr och dragharmonika”, som utkommer på Bonniers 1891. Den får positivt mottagande och Fröding kan därefter på allvar kalla sig skald.

    När Gustaf skrivs ut från vårdhemmet i Görlitz vill han göra en resa genom Europa men Cecilia vågar inte släppa iväg honom ensam, hon har för avsikt att göra honom sällskap. Emellertid försvinner han under vistelsen i grannstaden Dresden. Efteråt berättar han att han har supit och befunnit sig på ett antal horhus och att något ”hemskt” har inträffat - vilket han ofta skulle återkomma till. Vad det ”hemska” består i förtäljer dock inte historien.

    Sommaren 1896 vistas syskonen på Utö, en harmonisk tid, där skriver Gustaf Fröding ”Stänk och flikar” som bland annat innehåller dikten ”En morgondröm”, för vilken han senare blir åtalad.

    Ida Bäckman (1867 – 1950), lärarinna, journalist och författare, söker upp skalden på Utö, Cecilia och hon blir de bästa vänner, de bildar ett slags triangel. Ida är förtjust i båda syskonen, Gustaf föreslår hon till och med äktenskap. Hon skriver även om Cecilias vackra ögon, som hon drunknar i, och om hennes klokskap, hennes dyrkan och ömhet.

    Men Ida Bäckman kommer så småningom i onåd, då är Gustaf Fröding inskriven på hospitalet i Uppsala. Överläkaren och Cecilia bestämmer att Ida inte är en person som Gustaf bör träffa, det kan vara ”menligt för hans hälsa”. Kanske är det så att han blivit för intresserad av Ida? Det vet vi inte och kommer aldrig att få veta.

    Sedermera utkommer Ida Bäckman med en bok om sitt förhållande till Gustaf Fröding, ”Gralsökaren” och för den får hon mycken spe. Vissa kritiker anser att hon inte ens har träffat skalden, vilket alltså är fel, men det är klart att hans namn är ett slags ”dörröppnare”, genom honom träffar Ida Bäckman till exempel Gustaf Fjaestad och Selma Lagerlöf.

    ”Och minns du Ali Baba” utkommer 46 år efter Cecilias död och är ett slags redogörelse för Gustafs uppväxt. Gustaf som är fem år yngre än Cecilia och ofta som barn hänger efter sin syster, Mathilda, ett par år äldre, är enligt Cecilia ett geni. Hon skildrar den trasiga familjen, modern som transporteras till Danmark vid Gustafs födelse och som inte orkar ta hand om honom när hon återkommer. Fadern blir underligare och underligare, vissa skulle säga att han blir galen.

    Cecilia tar strid

    Men Cecilia blir trött på och av omhändertagandet, dessutom är hon sjuklig, så skalden vårdas från 1905 till sin död av sjuksystern Signe Trotzig på Gröndal och i Tullinge. De kommer förstås varandra nära och det tycker Cecilia inte om.

    När skalden dör visar det sig att han har skänkt utgivningsrätten till det som senare ska bli samlingen ”Reconvalescentia” till Signe Trotzig och då tar Cecilia strid. Det är hon och ingen annan som ska stå för skaldens eftermäle.

    Hon är sedan länge den som står för kontakten med Bonniers Förlag och det är hon som ansvarar för sammanställningen av materialet till samlingarna ”Efterskörd” (1910) och ”Efterlämnade skrifter”(1914).

    Vad är det som gör att en syster tar hand om sin bror som Cecilia Fröding gör? Hon är inte ensam, många är de kvinnor som tar hand om sina syskon, sina föräldrar eller sin make vid den här tiden. Enligt tradition är omhändertagandet kvinnas lott - men är det så enkelt?

    Om det är brist på pengar eller den ärftliga belastningen eller övertygelsen om att brodern är ett geni som är det avgörande kan ingen veta. För Cecilia kanske det är allt sammantaget?

    Hon är i alla fall den som ägnar sitt liv åt Gustaf Fröding och initierar tolkningar av skaldens dikter, ibland i samråd med systern, Hedda. Hon har alltså i hög grad bidragit till Gustaf Frödings eftermäle.

    De sista åren är Cecilia Fröding sjuklig, opereras och dör 1914, 59 år gammal. Gustaf Fröding dör 1911, 51 år gammal. Skalden får en ståtlig begravning, 200 000 personer kantar vägen där hans likkista förs fram. Det får inte Cecilia men så småningom, 2012, och tack vare Värmlands nation får hon en egen gravsten, tillsammans med systern, Hedda, bredvid honom på Uppsalas gamla begravningsplats.

    Elisabeth Lindfors

     

  • Vad har Aristoteles med punken att göra? Var medlemmarna i Fem Snabba någon slags barbarer? Kan Anna skilja på Gustaf Fröding och Nils Ferlin? Vad tyckte Mattias om Tore Berger vid första lyssningen? Vilken dikt hade mått bättre av lite dekadent 20-tal i melodin? Vi reder ut så många frågetecken vi kan och frågar oss dessutom: borde egentligen all lyrik framföras med musik? Välkomna till Förbannad Dikt 1, om tonsatt lyrik.
    Frågan är nu: ska man lyssna på Spotify-listan först och sedan pod-episoden? Eller tvärtom? Eller är det kanske bäst att liksom varva och lyssna på sångerna allt eftersom de dyker upp i avsnittet? Gör som ni vill, och mycket nöje!

    Spotify-listan med Mattias specialurval av tonsatt lyrik: https://open.spotify.com/playlist/1os9uplPdXiY0zPEBJPIWv?si=doyIcDCiRv-0sIZDWmduBA

    Albumet Pupiller med Fem Snabba på Soundcloud: https://soundcloud.com/fem-snabba/sets/fem-snabba-pupiller-1988

    Just nu är det Anna Widerberg och Mattias Kvick som driver den här podden. Om ni blir nyfikna på oss så hittar ni oss här:
    https://annawiderberg.se/
    www.mattiaskvick.n.nu/bilder

    Vinjettmusik: Summer Fun by Ahjay Stelino mixkit.co/free-stock-music/

  • I sommarsäsongens sista av snitt läser Jalle och Robin många dikter av Gustaf Fröding och samtalar om vad som gör värmländske superskalden till en av världens bästa poeter. Missa inte när Jalle snubblar fram på värmländska och Robin läser världens vackraste dikt: "En vårfästmö".

    This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.sveating.se/subscribe

  • Skådespelare, 44 år. Född i Umeå, bosatt i Karlstad. Sommarvärd 2011 och Vintervärd 2011, 2012, 2014, 2015, 2016, 2017.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Det jag ska berätta skulle kunna tas för en skröna, säger Olof Wretling. Klockan är 21.05 när jag kliver på nattåget från Umeå. Tunga, våta fotsteg hörs i korridoren, kupédörren slits upp och in kliver Torgny Lindgren och säger: ” Vilket schit-väder!”

    Precis som han ska sätta sig ringer hans telefon: ” Ja det är Torgny...en kopp kaffet. Svart tack”. Jag är på väg till Stockholm för att undersöka mina stämband. Jag tappade rösten mitt under en föreställning. Jag sneglar nyfiket på Torgny och tänker, kan man verkligen säga kaffet om kaffe... Nä jag måste hört fel.

    Tåget står stilla i Vännäs och Torgny snarkar. Det är gomseglet, näsvingarna och magen som skapar detta djävulusiska dragande av timmer. När han fått sitt ”kaffet” ska jag fatta mod och inleda ett samtal…och vi ska enas om, jag och Torgny, att dialekten likt ett tumavtryck pekar på vårt ursprung. Och att talet är en spegelbild  av självkänslan.

    Torgny säger plötsligt en kvinnoröst på andra sidan kupédörren. Torgny hör inte och jag reser mig upp och öppnar. Där står en dyngsur Sara Lidman med fjällräven-ryggsäck och två koppar kaffet.

    Jag är nyss fyllda 29 på väg till en stämbandsundersökning och ska dela liggkupé med Torgny Lindgren och Sara Lidman…

    Om Olof Wretling

    Mest önskad av lyssnarna och Vintervärd för sjunde gången! Har gett ut boken Fem vintrar och en sommar med manus från sina tidigare program. Vinterprogrammet 2015 resulterade i föreställningen och publiksuccén Diagnoserna i mitt liv. Tilldelades nyligen Gustaf Frödings kulturstipendium för modet att berätta om sina egna diagnoser och för att ha förnyat folklustspelet Värmlänningarna.

    Gör åter succé på turnén med föreställningen Mammas nya kille firar jul på måfå. Var med och startade det populära radioprogrammet Mammas nya kille och har som medlem i humorgruppen Klungan skapat en rad scenföreställningar.

    – Mitt Vinter i P1 skulle kunna tas för en skröna. In i tågkupén kliver Torgny Lindgren. Jag har egentligen talförbud efter att ha tappat rösten under en föreställning. Men så ringer Torgnys telefon: ”Hallå… ja, jag kan ta en kopp kaffet!”. Eftersom dialekten pekar likt ett tumavtryck på den plats vi kommer ifrån, måste jag bara fråga om jag hört rätt: ”Ursäkta Torgny, sa du precis kaffet om kaffe?” Välkommen till vagn 12 och nattåget mot Stockholm.

    Producent: Carolina Frände

  • JOURNALIST, PROGRAMLEDARE, FÖRFATTARE, 38 år. Född i Karlstad, bosatt i Stockholm. Sommarvärd 2009 och Vintervärd 2012.

    Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.

    Hur kan allt fortsätta att vara precis som vanligt, trots de ständiga varningsrapporterna från klimatforskare över hela världen? Om alla vet vad som håller på att hända, varför gör ingen något?

    Det är dagsaktuella existentiella frågor Hanna Hellquist tar upp i sitt Vinterprat. I en del av berättelsen ligger hon i en sjö i Grums, långt borta från lägenheten i Vasastan där alla ständigt renoverar och köper nytt.

    Det brinner i skogen bara några kilometer bort. Ängsligt har Hanna följt rapporteringen i P4 men ändå är det här vid sjön som hon är trygg. Här kan hon odla och ha djur och därför överleva. Här växer kryddor och jordgubbar, och dvärgtaxen Ines alldeles för stora hundkoja har blivit sovplats för några höns.

    - När naturen är det som ger en ångest så hittar jag inte tröst i kulturen. Jag hittar bara tröst i mer natur, berättar Hanna Hellquist och påminner oss om att människor i alla tider skapat trädgårdar som en motreaktion mot dålig miljö.

    Hanna Hellquist knyter också an till sin uppmärksammade krönika i Dagens Nyheter i januari 2018, som handlade om hennes oro för vad hon kommer att missa här i livet om hon aldrig skaffar barn.

    - I krönikan som jag skrev hänvisade jag till den franska författarinnan Corinne Mayer som i sin bok ”No kid” deklarerar att varje barn som föds i västvärlden är en ekologisk katastrof. Och hon har inte fel i det. Föräldraskapet verkar vara så paradoxalt, på många sätt men framför allt ur miljösynpunkt. Ibland när jag pratar med mina vänner som har barn så kan jag inte låta bli att undra; varför tar ni inte det här på större allvar?

    Hanna Hellquist landar ändå i sitt Vinterprat i att vi kan göra skillnad. Vi kan diska och återvända plastpåsar. Vi kan sätta frön i jorden och skapa gröna oaser. Vi kan sluta ta bilen när vi lika gärna kan gå.

    - Det här handlar inte om hur jag ska rädda världen. Eller hur jag tycker att någon annan ska rädda världen åt mig. Det handlar om hur jag ska göra för att känna att min tid på den här jorden har något slags värde. Hur jag ska förmå mig tänka några veckor längre fram än min nästa tandläkartid. Hur jag ska handskas med min egen maktlöshet.

    Om Hanna Hellquist

    Sedan flera år en av programledarna för Morgonpasset i P3. Uppskattad krönikör i bland annat Dagens Nyheter och tidningen Elle. Debuterade som författare 2009 med boken Karlstads Zoologiska och har även gett ut krönikesamlingen En tryckare på Blue Moon Bar. Har lett tv-programmen Jakten på lyckan och Jakten på det perfekta livet.

    Fick 2017 både Region Värmlands litteraturstipendium och Karlstads kulturstipendium till Gustaf Frödings minne.

    Renoverar ständigt i sitt fritidshus utanför Grums och tillbringar mycket tid där tillsammans med dvärgtaxen Ines.

    Producent: Elin Unnes

    Här är den rätta låtlistan

    1. SIGNATUR: Vintergatan
    2. ”All Out of Catastrophes”, Marissa Nadler
    3. ”Keep Your Weeds”, Jex Thoth
    4. ”The Mysterious Vanishing of Electra”, Anna von Hausswolff
    5. ”Shallow”, Lady Gaga, Bradley Cooper
    6. ”Video Games”, Lana Del Rey
    7. ”Konstiga restauranger”, Jonas Lundqvist
    8. ”Love Hurts”, Gram Parsons
    9. ”Masked Ball”, Jocelyn Pook, från skivan ”Flood” (Virgin), 06.09
    10. ”Synthetic World”, Swamp Dogg, från skivan ”Total Destruction to Your Mind” (Alive/Bertus), 03.26
    11. ”Take on Me”, a-ha, från skivan ”MTV Unplugged - Summer Soltice”, 04.14
    12. ”There’ll Always Be Music”, Tina Turner, från skivan ”Tina Turns the Country on!” (United Artists Records), 04.10
    13. ”Kyss mig i slo-mo (feat. Leslie Tay)”, Oscar Zia, Leslie Tay, från skivan ”Din” (Warner), 03.04