Karin Helander Podcasts
-
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker.
Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv.
Samtalsledare: Anneli Dufva.
Klippning: Lars in de Betou.
Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer.
Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
-
"Kritikern utbildar publiken; konstnären utbildar kritikern", skrev Oscar Wilde en gång. Kritikens roll och status är ständigt debatterad. Men hur arbetar egentligen en teaterkritiker? Hur mycket av bedömningen baseras på känsla respektive förnuft? Och hur bemöter man en skådespelare på stan vars rollgestaltning man en gång sågat i en recension? Säsongens sista avsnitt av Scenpodden djupdyker i scenkonstkritikens stora kretslopp – och kritikerns vanliga vardag.
Veckans gäst är Ylva Lagercrantz Spindler, kulturjournalist och teaterkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. År 2000 grundade hon på uppdrag av Riksteatern teaterkritiksajten Nummer och var dess fram till 2011.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. -
Vad gör egentligen en teaterchef? Vilken roll spelar de på en teater? Hur förhåller man sig till dagens scenkonstlandskap? Och hur viktig är den egna konstnärliga erfarenheten i jobbet? Scenpodden reder ut begreppen kring en av scenkonstvärldens viktigaste ledarroller.
Veckans gäst är Farnaz Arbabi, regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara. Som regissör är hon flerfaldigt prisbelönt och har bland annat uppmärksammats för sina samarbeten med författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri.
Avsnittet spelades in live på Scenkonstbiennalen i Norrköping den 24 maj. Biennalen är Sveriges största festival för scenkost och anordnas av Scensverige.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. -
Har du undrat var alla teatermanus kommer ifrån? Och vad som händer med de nyskrivna pjäserna när scenljuset slocknar över premiäruppsättningen? Teaterförlaget är en central aktör i teatervärldens litterära kretslopp. Men hur arbetar egentligen en teaterförläggare? Vilken relation har förläggaren till teaterinstitutionerna? Och hur ser man skillnad på en dussinpjäs och ett framtida genombrott?
Gäst i studion är Berit Gullberg, mångårig förläggare och förlagschef på Colombine teaterförlag, ett av de ledande förlagen inom scenkonstutgivning. Gullberg har också varit verksam som författare och journalist.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. -
Satiren riktar ofta en komisk udd mot samtidens makthavare och ryggar aldrig för sin tids brännheta ämnen. Som litterär genre har satiren samtidigt urgamla rötter. Vad lägger vi egentligen i ordet satir idag? Hur skiljer vi den från parodi och pastisch? Måste den vara elak – och måste satirikern tro på vad hen själv säger? Veckans avsnitt vrider och vänder på begreppet satir.
Gäst i studion är Henrik Dorsin, komiker och skådespelare som varit verksam i de flesta komiska genrer – från satirisk humor-tv som TV4:s Parlamentet till kupletter och musikaliska revyer. Han är en av medlemmarna i den satiriska humorgruppen Grotesco, men är kanske allra mest känd för sin roll som Ove Sundberg i tv-serien Solsidan. Just nu spelar Dorsin operachefen Benny Zetterberg i sin egen bearbetning av den klassiska operetten "Glada änkan" på Operan i Stockholm.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.
Avsnittsbilden visar Henrik Dorsin i Glada änkan på Operan i Stockholm. Foto: Markus Gårder. -
I begynnelsen av varje teateruppsättning finns ordet – och det är dramatikern som står för det. Men hur går egentligen en pjäsförfattare tillväga? Hur uppstår idéerna? Skriver man repliker med särskilda skådespelare i åtanke? Är tjuvlyssning på tunnelbanan bästa sättet att hitta ett trovärdigt språk? Och hur välkommen är dramatikern i arbetet med själva uppsättningen?
Gäst i studion är Alejandro Leiva Wenger, författare och dramatiker. Han debuterade 2011 med novellsamlingen "Till vår ära", men har på senare år – med pjäser som "Författarna" (2013) och den prisbelönta monologen "127" (2011) – etablerat sig som en av landets mest intressanta dramatiker. 2015 utkom han med boken "Fakta. Tre pjäser" på Albert Bonniers förlag. Alejandro Leiva Wenger tilldelades 2016 års Henning Mankell-stipendium.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet.
(Vi beklagar den lite sämre ljudkvaliteten i detta avsnitt.) -
Dramaturgi är teaterkonstens kärna. Men vad gör egentligen en dramaturg? Vilka beståndsdelar måste ett riktigt starkt drama innehålla? Hur ser samarbetet med pjäsförfattaren ut? Och hur översätter man en klassisk replik till en koreografi? Veckans avsnitt stiftar bekantskap med en av teatervärldens mest inflytelserika doldisar, dramaturgen.
Gäst i studion är Marie Persson Hedenius, sedan 1997 dramaturg vid Uppsala stadsteater. Bland hennes uppsättningar märks ett flertal samarbeten med koreografen och regissören Birgitta Egerbladh. Hedenius har också undervisat vid Dramatiska institutet och är sedan 2006 ordförande i Svenska Assitej, ett internationellt nätverk för scenkonst för barn och unga.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet.
Avsnittsbilden visar en scen ur "Som i en dröm", en dansteaterföreställning av Birgitta Egerbladh aktuell på Uppsala stadsteater, för vilken Marie Persson Hedenius varit dramaturg. -
Vilken betydelse har musiken i en teaterföreställning? Hur går det till när man skapar en unik ljudvärld för scenen? Passar särskilda instrument särskilt bra för vissa karaktärer eller sinnesstämningar? Veckans avsnitt fördjupar sig i scenkonstens musikaliska universum, på spaning efter ljudets betydelse för teaterupplevelsen.
Gäst i studion är Stefan Johansson, kompositör, musiker och ljuddesigner som skrivit och arrangerat musik till en mängd teaterföreställningar, däribland Dramaten-pjäserna ”Ensam och Esmeralda” och ”Kärleken kommer att skilja oss åt”.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. -
Vad är en klassiker? Hur gör man en Shakespearepjäs rättvisa på scen? Och varför har "teatralisk" blivit ett sådant skällsord i dagens teater? Veckans avsnitt grottar ner sig i den mest klassiska teaterhistorien, från de gamla grekerna över Shakespeare, Moliére till mer moderna klassiker.
Gäst i studion är Stina Ekblad, skådespelare med fyrtio års erfarenhet från de största scenerna. Hon har också varit professor i scenisk gestaltning vid Teaterhögskolan, där hon bland annat undervisat i klassikertolkning. I avsnittet ger hon sin syn på klassikern, både i teaterhistorien och på dagens scener. Och så visar hon hur man levererar en perfekt alexandrin.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Producent: Magnus Bremmer. Inspelningstekniker: Henrik Nordgren. -
Vad betyder egentligen performance? Hur mycket konst, dans eller teater är det? Och måste det provocera för att vara performance på riktigt? Veckans scenpodd fördjupar sig i ett komplicerat scenkonstbegrepp och tar hjälp av både Kalle Anka och Sex and the City för att reda ut vad performance kan vara.

Gäst i studion är Danjel Andersson, chef för MDT (Moderna dansteatern) i Stockholm. Han har intresserat sig för performance i många år, arrangerat flera performancefestivaler och även fungerat som kritiker i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet.
(Avsnittsbilden visar performancekonstnären Marina Abramovic i sitt uppmärksammade verk "The Artist is Present" på Museum of Modern Art i New York, 2010. Foto: Shelby Lessig/Wikimedia Commons -
Vad är en clown? Hur förhåller den sig till gycklare, narrar och andra lustigkurrar? Och var kommer egentligen den röda näsan ifrån? Veckans scenpodd synar clownens olika masker och spårar figurens historia från den dionysiska fruktbarhetskulten till Charlie Chaplin och Fellinis filmer. Det blir också ett samtal om bananens mångsidighet – och om lekens betydelse i mörka tider.
Gäst i studion är Manne af Klintberg, "Clownen Manne" med hela svenska folket. Han berättar om hur en plats på en mimutbildning banade vägen fram till clownrollen, vars röda näsa han nu burit i 45 år.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Avsnittsbilden visar Paul Legrand i rollen som Pierrot. Fotografi av Nadar, Paris 1855. -
Hur mycket får en regissör ändra i en pjästext? Hur ser en arbetsdag ut? Måste man gilla att bestämma? Och har teatern alltid haft regissörer? Scenpodden fördjupar sig i ämnet regi och hinner beta av alltifrån repetitionstider till hur man som scenisk chef förhåller sig till sina skådespelare och ibland nattsvarta pjäsämnen.
Gäst i studion är Suzanne Osten, en av Sveriges mest framstående regissörer, dramatiker och författare. I samtalet delar hon med sig av praktiska och existentiella erfarenheter från ett snart femtioårigt yrkesliv, och berättar litet extra om höstens hyllade uppsättning ”Falla ur tiden” på Dramaten liksom det aktuella radiodramat ”64 minuter med Rebecka”, efter manus av Ingmar Bergman.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet.
Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Projektledare: Magnus Bremmer. Inspelningstekniker: Henrik Nordgren. -
Den 1 januari 1925 började nuvarande Sveriges Radio, då Radiotjänst, skicka ut sina första sändningar över landet, ett par timmar per kväll. Bara elva dagar senare sändes den första teaterföreställningen. Numera är radioteater en internationell genre lika förankrad i traditionen som stadd i snabb utveckling.
Det fjärde avsnittet av Scenpodden tar tempen på en säregen dramatisk genre. Hur spelar man in radioteater? Vilka är radioteaterklassikerna? Hur skiljer det sig att skriva dramatik för radio? Och hur har streamade tv-serier och podcastlandskapet påverkat radioteatern idag?
Veckans gäst är Malin Axelsson, prisbelönt dramatiker, författare och sedan 2015 även konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, tidigare Radioteatern.
Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. -
Vad gör en ståuppare när det blir tyst i publiken? Finns det något man absolut inte får skämta om? Vad är en "rutin" och hur gammalt är egentligen standup som fenomen? I det tredje avsnitt av Scenpodden pratar vi om standup från alla tänkbara perspektiv – men också om monologen som teaterhistorisk genre.
Veckans gäst är Özz Nûjen, en av Sveriges främsta ståuppare liksom skådespelare med gedigen erfarenhet av monologer, från Dario Fos ”Mistero buffo” till den aktuella ”Rickard III” av Shakespeare.
Scenpodden är en podcast om teater och scenkonst, med regissören Rebecca Forsberg och teaterprofessorn Karin Helander. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. - Daha fazla göster
