Nordiska museet Podcasts
-
Som säsongsavslutning bjuder vi på ett specialavsnitt där vi uteslutande pratar om Skansen och Nordiska muséet, Artur Hazelius storverk som står sig än idag.
Länk till Ekensnack-kartan:
https://bit.ly/ekensnack-karta2
-
Midsommar är så svenskt att vissa till och med tycker att det borde vara Sveriges nationaldag. Men varför firar vi midsommar?
Den svenskaste av högtider har en brokig bakgrund och grundar sig delvis i efterhandskonstruktion av vad som är svenskt. De traditioner som vi ser som traditionella är egentligen förvånansvärt nya, förklarar Jonas Engman, intendent vid Nordiska Museet. Han berättar bland annat varför det det hade varit helt otänkbart att äta färskpotatis, jordgubbar och lax för 100 år sedan.
Gäst: Jonas Engman, Nordiska Museet
Fördjupning
Midsommarfirandet, förklarat.Därför lägger vi sju sorters blommor under kuddenMidsommarstångens historiaFölj Vad Vi Vet idag här i din poddapp för att inte missa kommande avsnitt!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Midsommar är så svenskt att vissa till och med tycker att det borde vara Sveriges nationaldag. Men varför firar vi midsommar?Den svenskaste av högtider har en brokig bakgrund och grundar sig delvis i efterhandskonstruktion av vad som är svenskt. De traditioner som vi ser som traditionella är egentligen förvånansvärt nya, förklarar Jonas Engman, intendent vid Nordiska Museet. Han berättar bland annat varför det det hade varit helt otänkbart att äta färskpotatis, jordgubbar och lax för 100 år sedan.Gäst: Jonas Engman, Nordiska MuseetFördjupningMidsommarfirandet, förklarat.Därför lägger vi sju sorters blommor under kuddenMidsommarstångens historiaFölj Vad Vi Vet idag här i din poddapp för att inte missa kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I takt med att utredningen gick framåt stod det klart att det kaos som rått på avdelning 26 underlättat mycket för mördaren…
Nordisk kriminalkrönika 1981
Dödsängeln på avdelning 26 Sjukhusmorden i Malmö 1978–79 | Kirsebergs Allehanda
Seriemördaren på Malmö Östra sjukhus av Tord Ajanki
P3 dokumentär sjukhusmorden 2009
Modernt beredskapsjobb - Arbetsförmedlingen (arbetsformedlingen.se)
De svagbegåvade är tabu i skolan | SvD
Kort historik om funktionsnedsättning | Nordiska museet
Wikipedia
Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Det är när en skötare känner lukten av rengöringsmedel ur munnen på en förtvivlad patient som man förstår att alla dödsfall de senaste månaderna kan ha en fruktansvärd orsak…
Källor:
Nordisk kriminalkrönika 1981
Dödsängeln på avdelning 26 Sjukhusmorden i Malmö 1978–79 | Kirsebergs Allehanda
Seriemördaren på Malmö Östra sjukhus av Tord Ajanki
P3 dokumentär sjukhusmorden 2009
Modernt beredskapsjobb - Arbetsförmedlingen (arbetsformedlingen.se)
De svagbegåvade är tabu i skolan | SvD
Kort historik om funktionsnedsättning | Nordiska museet
Wikipedia
Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Pengar, pengar, pengar – hur tar man första steget när man vill få bättre koll på sin ekonomi? Hur ska man tänka på kort och lång sikt och hur ska man göra med sitt sparande? Vi pratar med Jan Bolmesson från forumet Rika tillsammans samt några av våra medlemmar om deras olika strategier för sitt sparande.
Techpepp handlar idag om hörlurar. Vad ska man tänka på när man väljer hörlurar? Vilka typer av hörlurar finns och vad har de för för- och nackdelar? Hur ska jag tänka för att inte skada öronen?
Vi beger oss till Göteborg där optikerkedjan Specsavers målade en krokig grön linje över gågatorna för att visa på den begränsade fysiska tillgängligheten i gatumiljön. Detta var för att uppmärksamma vår informationstjänst Synlinjen.
Slutligen får vi följa med till en utställning på Nordiska museet om NK:s franska damskrädderi.
Programledare: Anna Bergholtz och Monica Walldén
-
Lyx för kungar. Och läkemedel. Sen ville svenska myndigheter få oss att ersätta kött och ägg med socker. Forskaren Ulrika Torell berättar om sockrets resa i världen och Sverige. Fram till dagens larm.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Sockret är så älskat i vår kultur. Det står för det goda, för fest och social samvaro.
Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm. Hennes område är mat och måltidshistoria.
I flera år höll hon på med ett forskningsprojekt om socker, en kulturhistorisk studie om sockerkonsumtionen i Sverige. Det blev 2015 i en stor utställning på Nordiska Museet och boken Socker och det söta.
Ulrika berättar om sockrets ursprung i den arabiska kulturen. Om handeln med den exklusiva produkten. Om sockret under kolonialismens århundranden. Och den stora förändringen på 1800-talet när Europa kunde odla sitt eget socker. Sockret var inte längre en lyx för de rika.
– När betsockret slår igenom i Sverige kring sekelskiftet 1900, så blir det en enorm överproduktion, säger Ulrika.
I Sverige dras det igång kampanjer för att vi ska äta mer socker. Socker lanseras som "Vårt billigaste födoämne". Vi börjar tillsätta socker i maten, som sirap i kåldolmarna och sötar vårt bröd. Svenskar uppmanas att sockra rejält på gröten.
Med den ökande konsumtionen kom också snart hälsovarningarna. Och det har fortsatt in i våra dagar.
-
Omskriven i pressen, inte minst för sina teatrala outfits, var grevinnan Greffulhue med sin enorma klädbudget en av Paris främsta it-girls under slutet av 1800-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Hon är mycket bestämd – allt hon bär måste vara unikt. Hon väljer hellre att se bisarr ut än att likna någon annan. Hon är en enastående kvinna, en grande mondaine". Det var bara en av många beundrande texter som skrevs om grevinnan Greffulhue, en kvinna som själv skapade sig en image som kom att leva länge, inte minst tack vare Marcel Proust som med henne i åtanke skapade sin fiktiva karaktär Oriane, grevinnan av Guermantes.
I veckans program besöker vi utställningen Nordens Paris på Nordiska Museet i Stockholm, fördjupar oss i självaste Marcel Prousts klädstil, samt reder ut hur man bäst svarar på det så kallade Proust-frågeformuläret.
Gäst i studion är Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Marcel Proust sällskapet och författare till boken Ett magiskt rum: salonger i 1920-talets Paris.
-
Paris har länge varit en kulturmetropol. Ända sedan medeltiden har det intellektuella livet varit världsledande – den estetiska strålglansen och det franska modet åtminstone sedan 1600-talets hovkultur. Från sekelskiftet 1900 blev Paris den självklara hemvisten för alla konstnärer, författare, modeskapare och musiker värda namnet. Varför har staden haft en sådan dragningskraft? Och vilka är de viktigaste historiska pusselbitarna till att förklara hur Paris blev den stad den blev?
Gäster är Cecilia Rosengren och Paula von Wachenfeldt. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur, och har under flera år gett kursen “Modets roll i fransk kulturhistoria” vid Stockholms universitet. Cecilia Rosengren är docent i idéhistoria, specialiserad på tidigmodern kulturhistoria och aktuell med den helt nya kursen “Paris som idéhistorisk miljö under 800 år” vid Göteborgs universitet.
Avsnittet spelades in live på Nordiska museet den 27 oktober, under en modehistorisk helkväll knuten till utställningen "Nordens Paris – om NK:s franska damskrädderi, 1902-1966".
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Modevetaren Susanna Strömquist har djupdykt i historien om den exklusiva syateljén och modesalongen NKs franska damskrädderi, som fanns i närmare 60 år. Hon har grävt i garderober och arkiv och fått låna festblåsor och andra kläder från personer över hela landet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På NKs franska, ett av de mer exklusiva damskrädderierna, köpte kvinnor från societeten, kungligheter och artister sina kläder, men också yrkeskvinnor som behövde kläder av hög kvalitet i yrkeslivet. Hit kom dammode från Paris som sedan påverkade modet i hela Sverige. Det handlar om haute couture och couture, måttsydda, handsydda kläder som bara syddes upp i enstaka exemplar.
Sömmerskorna träffade aldrig kundernaOch det handlar också om två skilda världar, en lyxig ateljé med mjuka mattor där kunderna vistades, och ett skrädderi där sömmerskorna sydde. De två världarna möttes aldrig och den enda länken mellan dem var måttagerskan, som träffade både kunder och sömmerskor.
Forskning i sista minutenNu har Susanna Strömquists forskning blivit en tjock bok om när Paris kom till Stockholm, och en utställning som just nu pågår på Nordiska museet. Och det var verkligen forskning i sista minuten, för det finns inte så många kvar i livet, som varit kunder eller anställda. Men en dam född 1927 kom in med sin röda cocktailklänning (se bild) som hon hade låtit sy upp på 1960-talet. Och utställningen på Nordiska museet invigdes av sömmerskan Maj-Britt Johansson, på hennes 96-årsdag.
Lena Nordlund
[email protected] -
Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.
Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.
I avsnitt 167 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.
Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.
Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.
Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.
Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.
Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio.
Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Bör verkligen allt som museer förvaltar även finnas digitalt? Och behövs det ett tydligare uppdrag från politiskt håll för att komma vidare när det gäller museernas digitalisering? Dessa frågor, och många andra, avhandlades när Omvärld och insikt: Museipanelen gjorde ett gästspel under politikerveckan i Almedalen. Hör Aron Ambrosiani, digital producent på Nordiska museet och Carl […]
Inlägget K-podd special: Museipanelen Almedalen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.
-
Johan Knutsson är professor i möbelkultur på Malmstens Linköpings universitet. Han har jobbat på Skokloster och Nordiska Museet tidigare och skrivit ett flertal böcker om möbler och hantverk. Både hans karriär och titel är unik då han är den enda i Sverige och en av få i världen med just den titeln. Han utbildar inte bara utan även inspirerar sina studenter och andra möbelintresserade människor.
Instagram: @möbelhistorikern
Boken Hantverkarens val hittar du här: https://www.hyvlar.se/en/hantverkarens-val-material,-teknik-och-form-genom-m%c3%b6belhistorien?search=hantverkarens%20val
#Hantverkardagboken
Instagram @hantverkardagboken
Första säsongen av Hantverkardagboken är sponsrad av:
Rubanks verktygs
