Polen Podcasts

  • Många har försökt skapa ett språk som förbrödrar världen, men inget kom längre än esperanto. Dan Jönsson reflekterar över tungomålet som blev USA:s låtsasfiende och ett offer för Stalintidens paranoia.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Året var 1947, Tyskland var besegrat, kalla kriget hade knappt börjat och den amerikanska armén insåg att det nu behövdes en ny fiende att öva mot om man skulle hålla ångan uppe. Pentagons strateger uppfann då en ondskefull militärmakt med namnet Aggressor, som hade som sin plan att assimilera amerikanska medborgare in i sin egen frihetshatande och människofientliga kultur. Denna lätt förklädda kommunistiska fiende talade såklart också ett vilt främmande tungomål. Ryska, tänker ni men nej, faktiskt inte. Alltså kinesiska? Nej, inte det heller. Aggressorerna från Aggressor pratade håll i er nu esperanto. Logiken var klar och redig: helt i enlighet med Aggressors lumpna assimileringsplaner fungerade ju esperanto just genom att assimilera ord från en mängd olika språk. Symbolen för Aggressors så kallade Circle Trigon Party var en grön triangel som påminde om esperantorörelsens gröna stjärna, och USA:s försvarsdepartement gick rentav så långt att man 1959 gav ut en lärobok med titeln Esperanto: The Aggressor Language. Inte förrän i slutet av sextiotalet gjorde Vietnamkrigets barska realiteter slut på fantasierna.Hur i all världen var nu detta möjligt? frågar man sig. Esperanto, som ju ända från början både konstruerades och spreds som ett fredens och förbrödringens språk? Ska man inte vara bra paranoid för att se det som ett hot? Svaret är att jo, det ska man nog, men det är det alltså en och annan som är och US Army var långtifrån de första.Så låt oss ta historien från början. När den judiske, rysktalande läkaren Ludovik Zamenhof från Bialystok i nuvarande Polen 1887 lade fram grunderna för det han då kallade lingvo internacia så var det långtifrån första gången någon hade försökt konstruera ett nytt världsspråk för att göra slut på mänsklig fiendskap. Hade man läst sin bibel visste man att det var först med den babyloniska språkförbistringen som människornas tungomål söndrades och blev sinsemellan obegripliga. I Första Mosebok låter ju Gud Adam ge namn åt alla levande varelser, och tanken på att hitta tillbaka till detta ursprungliga, adamitiska språk var något som kittlade både fantasin och äregirigheten.Ett tidigt försök att rekonstruera något liknande var medeltidsmystikern Hildegard von Bingens lingua ignota men riktigt på allvar vaknade intresset först på sextonhundratalet. Skälet var att latinet då sakta men säkert började förlora sin ställning som den lärda världens gemensamma så kallade lingua franca. Vetenskapsmän som Galileo, Descartes och Newton publicerade sig både på latin och sina respektive modersmål. Samtidigt frågade man sig om det trots allt inte behövdes ett språk som alla kunde förstå och som i tidens anda då tänktes utgå helt från rationella begrepp: matematiskt exakt och rensat från alla avvikelser och möjliga missförstånd. Flera av tidens stora forskare och filosofer utarbetade sina olika förslag till hur ett sådant språk skulle kunna se ut och fungera. Alla strandade de till slut på att de blev på tok för oöverskådliga och komplicerade, men idén levde vidare och fick på sitt sätt ny energi i nittonhundratalets analytiska språklogik.När Zamenhof lanserade lingvo internacia var det återigen i en språkligt förbistrad värld. Tyska, franska och engelska konkurrerade om herraväldet och det var lätt att se behovet av ett neutralt, mellanfolkligt hjälpspråk. Tio år tidigare hade den bayerske prästen Johann Schleyer introducerat sitt volapük, världsspråket, och på kort tid lyckats engagera många entusiaster i framför allt Tyskland och Frankrike, länder som just hade varit indragna i ett förödande krig. Men förbrödringen kom av sig, av flera skäl. Volapüks system av affix var svårt och krångligt, och Schleyer visade sig vara en smått diktatorisk figur som hårdnackat motsatte sig alla tankar på reformer. Dessutom kom de gränsöverskridande visionerna på kollisionskurs med de nationalistiska stämningarna i både Bismarcks Tyskland och det efter kriget stukade Frankrike, där volapükisterna blev fritt villebråd för tidningsspalternas satiriker. Zamenhofs esperanto hoppets språk, som det snart kom att kallas var tillräckligt likt, men också tillräckligt olikt för att kunna fånga upp den ideologiska budkaveln. Med sin rysk-judiska bas kunde det för det första knappast utmålas som en fiendelist, för det andra var det också lättare att lära sig, och Zamenhof var för det tredje ett helt annat slags ledare än Schleyer hans inställning var kort och gott att språket ägdes av dem som talade det. Det viktiga var inte att grammatiken förblev intakt utan att man höll fast vid det han kallade för esperantos interna ideo, den inre idé som handlade om att med språket som grund bygga en fredlig, global gemenskap.Det var sådana på en gång demokratiska och visionära principer som gjorde att esperanto dels snabbt fick fäste och kunde växa till en världsomspännande rörelse; dels också lyckades avvärja konkurrensen från de olika förbättrade världsspråk ido, patolglob, idiom neutral och allt vad de hette som runt förra sekelskiftet dök upp som svampar ur jorden. Esperanto attraherade drömmare och aktivister från vitt skilda håll: pacifister och feminister, ockultister och revolutionärer men också regionala språkprotektionister som i esperanto såg ett värn mot utbredningen av de koloniala världsspråken. Rörelsen nådde sin kulmen efter första världskriget, och aldrig var den så nära en avgörande seger som när Nationernas Förbund 1922 tog upp frågan om att göra esperanto till det rekommenderade andraspråket i världens skolor. Men förslaget föll efter hårt nationalistiskt motstånd, återigen från franskt håll, och de följande åren stod hoppet istället framför allt till Sovjetunionen, som 1926 stod värd för världskongressen i Leningrad. Kanske kunde esperanto bli språket som fick världens proletärer att förena sig? Komintern hade saken på sin dagordning, men med stalintidens alltmer paranoida och isolationistiska politik krossades till slut även den sovjetiska esperantorörelsen.Och därmed kanske den utopiska drömmen om ett fredens världsspråk. Esperanto lever visserligen vidare; språket har idag mellan 50 000 och en miljon talare, beroende på hur man räknar, även om de som växer upp med esperanto som modersmål är försvinnande få. Men de finns. Och trots att ingen inbillar sig att esperanto idag kan utmana engelskans ställning som globalt lingua franca, så vem vet, tiderna förändras, förr än vi anar står vi på nytt inför ett språkligt maktvakuum, och vägen ligger åter öppen för det som kallas fina venko, slutsegern för rörelsens interna ideo. Eller också inte. Tago post tago, som man säger på esperanto: man får ta en dag i sänder. Tiel la mondo iras.Dan Jönsson, författare och essäistLitteraturRoberto Garvía: Esperanto and its Rivals. University of Pennsylvania Press, 2015.Esther Schor.: Bridge of Words. Metropolitan books, 2016.Brigid O'Keeffe: Esperanto and Languages of Internationalism in Revolutionary Russia. Bloomsbury publishing, 2022.

  • Tyskland har tvekat och Polen pressat på om att skicka stridsvagnar till kriget. Hör om Leopard-striden som fått enigheten bland Ukrainas bundsförvanter att krackelera och vad det betyder.

    Den tysktillverkade stridsvagnen Leopard har allt mer kommit att porträtteras som det ukrainska försvarets heliga graal. Finland, Polen och Lettland har sagt sig vilja skicka delar av sina leopardbestånd till Ukraina men Tyskland har tvekat och hållit inne med klara besked. Samtidigt har Storbritannien utlovat 14 stridsvagnar av typen Challenger till Ukraina.Tysklands oro för eskalering Många bedömare utgick ifrån att Tyskland skulle släppa Leoparderna fria i samband med mötet på militärbasen Ramstein i fredags. Hör om vad som hände inne på mötet och om hur det uteblivna beskedet från Tyskland tagits emot i Europa. I Tyskland är frågan mycket laddad av en rad skäl. Ett tungt argument för att inte skicka stridsvagnar har varit att undvika en eskalation av kriget. Samtidigt pekas allt tyngre vapen ut som ett måste för Ukraina.Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Stephanie Zakrisson, Londonkorrespondent. Robert Dalsjö, forskningsledare på FOI. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

  • Nyligen sänkte Tesla sina priser. Model Y med så mycket som 150 000 kronor. Vad betyder prischocken för den som ska köpa bil - och för den som köpte en Tesla innan prissänkningen?

    I Årets Bil i Europa vann oväntat Jeep Avenger - Olas favorit bland kandidaterna. Det är en europeisk bil, byggd i Polen, som inte ens ska säljas i USA. Och så har den framhjulsdrift. Kan den kallas en Jeep?

    En titt på försäljningsstatistiken visar att Volvo XC 40 blev Sveriges mest sålda bil 2022 - något som Håkan förutspådde redan vid lanseringen.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

    Gandalf har kommit till Mordor.Och alla ni som är ordentligt inlästa på Sagan om ringen anar kanske att jag inte pratar om den Gandalf och det Mordor - vad jag kan minnas så reste ju den Gandalf aldrig till just Mordor.Nä, nu pratar vi istället om en plats i Polens huvudstad Warszawa, om det affärsdistrikt som formellt heter Suewiec, men som Warszawaborna helt på egen hand och med ett stråk av svart ironi döpt om till Mordor, vilket är det namn de flesta använder idag.I bokens värld är Mordor en själadöd plats, monoton, industriell och avgrundsdjupt dyster, där de kuvade invånarna som alla såg lika dana ut, hopplöst trälar på i det destruktivas och hopplösas tjänst.Jag har varit ett par gånger i Warszawas Mordor, och det är inte alldeles omöjligt att förstå varför Warszawaborna kommit att likna livet i Suewiec med denna glädjelösa plats. Här står de långa raderna av kontorshus själlösa och strama, påfallande lika varandra och byggda någon gång på 90-talet. Tätt, står de och reser sig mot himmelen som mäktiga monument över den boomande polska ekonomin sedan murens fall. I Mordor är trafiken tät och varje morgon marscherar tiotusentals likadant klädda tjänstemän hit, för att streta på som anonyma kuggar i den stora maskinen. Kanske inbillade jag mig, men visst hade de något tomt i blicken? Det är iallafall tomt på träd och öppna ytor. Här, bland glas och betongfasaderna är det meningen att man ska jobba, inte trivas. Det sägs att Mordor bryter ner människors själar, likt det industriområde som låg här förr i tiden bröt ner deras kroppar. Det lär finnas 100 000 kontorsarbetsplatser i Mordor, en miljon kvadratmeter kontorsyta, stöpt i samma materialistiska monokultur.Men, så plötsligt ett varmt ljus som bjuder dunklet motstånd. En helt ny vägskylt. Gandalfs gata! Gandalf, den gode trollkarlen som i böckernas värld tröstlöst kämpade mot maskinen och hopplösheten, för individen och dess värdighet. Sen några veckor tillbaka finns det en gata i Warszawas Mordor uppkallad efter Gandalf. Anakronistiskt såklart, han var ju som sagt aldrig där. Men lokala myndigheter har lyssnat på ett medborgarförslag om att släppa in goda krafter i kvarteren. Kanske har man bara humor, eller vill man signalera att nya ljusare tider faktiskt väntar här i dödsskuggans dal. Men sant är att gatan Gandalf finns och kanske faktiskt också bär bud om bättre tider. För stadens plan är att Mordor nu ska bli mänskligare. Få mindre trafik och fler bostäder, förskolor, parker och träd. Det finns stora planer för hur människor ska kunna trivas här - bo, arbeta och ha en meningsfull fritid allt inom 15 minuter. Som ett lyckligt Fylke mitt i Warszawa.Samuel Larsson, Polenkorrespondent

  • Handboll är en lagsport med mycket bollkontroll, samarbete, snabbhet, fokus och fair play. Och så är det bra om man inte är för bollrädd. Det säger de 11-åriga spelarna i Huddinge handbollsklubb.

    Just nu pågår handbolls-VM för herrar i Polen och här i Sverige. Det svenska landslaget är regerande Europamästare efter finalsegern mot Spanien förra året. Då avgjordes matchen på ett straffkast. Det är ju något väldigt speciellt, i en lagsport som till exempel handboll, där något avgörs mellan bara två spelare och där skytten och målvakten dessutom står så nära att de verkligen kan se varandra i ögonen. Det kan vara lite nervöst men oftast går det bra. Det är bättre om man skjuter på olika ställen annars vet målvakten var man skjuter, säger Julia Gibbs. Edvin Magnusson är målvakt. Jo, det är ganska svårt, Det gäller att få motståndaren ofokuserad så om man stå och gör olika rörelser då de inte kan sikta så att man distraherar dem, säger han. Emil Blom har lagt många straffar. När han går fram brukar han tänka: Måste det vara jag som ska ta den? På ett sätt är det ju kul men man vill inte missa. Cian Forsberg brukar mest titta på högersidan för det är där han känner sig säkrast. Det brukar oftast vara nere jag skjuter också, säger han. Det är ju svårt när de skjuter nere för då måste man vara med med fötterna, säger målvakten Edvin.

  • Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.


    Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av honom.


    I den nymixade reprisen av avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.


    I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.


    Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.


    Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.


    Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.

    Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio

    Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det har gått två år sen Kapitolium stormades. Allt färre människor lever i fullvärdiga demokratier. Och i den svenska debatten låter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna. Men är de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad är det att “bli som Polen och Ungern”? Och hur mår egentligen partierna? Årets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk främsta förutsättning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.

  • Nytt år, nytt skvaller! Det blir vapen, det blir fylla, det blir Polen, det blir blodvite. Och en bajsvulkan!

    Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till [email protected]

    Missa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet

    5:09 - Fläcken och pilbågen
    14:05 - Gurkburk
    20:00 - Dungeons & Dragons
    24:27 - Den tatuerade konfirmanden
    31:26 - [Borttagen historia pga lyssnarönskemål]
    35:48 - Bajsvulkanen
    41:10 - Schyssta bilder
    45:21 - Pastor Anders förhud
    48:46 - Jag heter Oliver

  • Det är dags att avrunda året med en lång intervju och denna gången är det ingen mindre än Bartłomiej “Bartek” Lesiakowski från studion Plot Twist i Polen, som är aktuella med kommande metroidvania-titeln The Last Case of Benedict Fox som släpps under våren 2023 på Xbox Series X/S och PC.

    OBS! För första gången någonsin är hela avsnittet på engelska.

    På menyn (pun intended) står ett över två timmar långt samtal om matreferenser, tillgänglighetsinställningar och varför till exempel atmosfär kan vara viktigare än spelmekanik, presentation och berättelse i ett spel, bara för att nämna några områden vi tittar närmare på. Ett långt avsnitt om idéer och reflektioner när vi får följa med in i hjärnkontoret hos Bartek medan han delar med sig av allt från sina egna erfarenheter, till pitchandet innan spelet plockades upp och och drömmen som födde idén. Och ja, vi får till och med reda på vad det är för idé han skrivit ner i sin personliga anteckningsbok på sidan 45...

    Vi går av uppenbara skäl även in på hur det vardagliga arbetet påverkas i en tid då det råder krig i grannlandet och vad det rent konkret innebär för en av Plot Twists anställda i Ukraina. Och medan vi håller tummarna för bättre tider, sänder vi våra tankar till alla offer som drabbas i kriget och önskar dem alla en säker återgång till det normala så snart som möjligt.

    Mycket samtal blir det.

    Avslutningsvis låter vi Bartek runda av avsnittet med våra berömda ord, även om det i detta fall inte handlar om sniglar... Häng med!

    Följ Bartek via Twitter här.
    För mer information om The Last Case of Benedict Fox, besök hemsidan här.

    All musik som hörs i avsnittet tillhör dess ursprunglige upphovsrättsägare och musiken ni hör från Spelunky, Baldurs Gate och Vampyr är skriven av Eirik Suhrke, Michael Hoenig och Olivier Deriviere i respektive ordning. Ni hör även jazz-stycken från 1940s Bluebird, Decca, Colombia och Victor.

    English:

    It's time to round off the year with a long interview, and this time it's none other than Bartłomiej "Bartek" Lesiakowski from the studio Plot Twist in Poland, who are currently working on the upcoming metroidvania title The Last Case of Benedict Fox, which will be released in the spring of 2023 on Xbox Series X/ and PC.

    On the menu (pun intended) is a two-hour-plus conversation about food references, accessibility settings, and why, for example, atmosphere can be more important than game mechanics, presentation, and story in a game, just to name a few areas we take a closer look at. A long episode about ideas and reflections as we get to follow into the brain office of Bartek as he shares everything from his own experiences, to pitching before the game was picked up and and the dream that gave birth to the idea. And yes, we even find out what kind of idea he wrote down in his personal notebook on page 45…

    For obvious reasons, we also go into how everyday work is affected at a time when there is war in the neighboring country and examples on how that can show for one of Plot Twist's employees in Ukraine. And while we keep our fingers crossed for better times, we send our thoughts to all the victims of the war and wish them all a safe return to normal as soon as possible.

    There will be a lot of conversation.

    Finally, we let Bartek round off the episode with our famous words, although in this case it's not about snails… Stay tuned!

  • Underbart surr med tränaren, Jens Gustafsson. Hur tränar dom i Polen? Vad gör det Polska förbundet för att främja egna talanger? Kan vi träna mer, på något annat sätt? Det och mycket mer i dagens avsnitt. Härligt!

    Feedback, tips och eventuella scoop skickas enklast till Mackan på nedan mail: [email protected]

  • Underbart surr med tränaren, Jens Gustafsson. Hur tränar dom i Polen? Vad gör det Polska förbundet för att främja egna talanger? Kan vi träna mer, på något annat sätt? Det och mycket mer i dagens avsnitt. Härligt!    Feedback, tips och eventuella scoop skickas enklast till Mackan på nedan mail: [email protected]

  • Efter många och långa förhandlingar där Ungern och Polen i olika omgångar stretat emot har EU-länderna antagit ett direktiv om en global minimiskatt som bygger på OECD:s Pelare 2-regler. I det här avsnittet berättar Claes Hammarstedt om diskussionerna, vad som stått på spel och vad de nya reglerna kommer att få för konsekvenser både i Sverige och för det internationella skattesystemet.

  • Vi snackar Handboll har träffat och tagit pulsen på nästa års stora mästerskap – Handboll VM januari 2023.

    Mästerskapet delas med Polen och Göteborg blir en mötesplats för alla som vill komma nära de Blågula spelarna.

    Finalveckan flyttas senare till Stockholm och Tele 2 Arena, 

    Vi snackar Handboll träffar den lokala organisation Robert Tham och från Stockholm stad Camilla Hagman, visit Stockholm.

    Ett jätteevent och många saker att hålla koll.

    För ovanlighetens skull så får ni även höra lite musik i programmet, nämligen den officiella VM-låten "Stick Together" med Alicja.

    Spännande program.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vi snackar Handboll har träffat och tagit pulsen på nästa års stora mästerskap – Handboll VM januari 2023.

    Mästerskapet delas med Polen och Göteborg blir en mötesplats för alla som vill komma nära de Blågula spelarna.

    Finalveckan flyttas senare till Stockholm och Tele 2 Arena, 

    Vi snackar Handboll träffar den lokala organisation Robert Tham och från Stockholm stad Camilla Hagman, visit Stockholm.

    Ett jätteevent och många saker att hålla koll.

    För ovanlighetens skull så får ni även höra lite musik i programmet, nämligen den officiella VM-låten "Stick Together" med Alicja.

    Spännande program.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Sven Larson, svensk nationalekonom boende i Wyoming, gästar podden. USA står inför en skuldkris. EU står inför en produktionskris. Ungern och Polen som styrs med konservativare ideal går däremot bättre till EUs förtret. Vi pratar energisituationen, en smartare alternativ skolpolitik och om den nya regeringen verkligen är något att hoppas på.

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.