Rebecca Alsberg Podcasts
-
På senare år har författaren och historikern Peter Englund dagligen läst i Virginia Woolfs dagböcker:"Jag förtrollades av denna utomordentligt intelligenta, känsliga, begåvade, komplicerade kvinna!"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PETER ENGLUND OM VIRGINIA WOOLF!I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har historikern och författaren Peter Englund valt att han vill prata om Virginia Woolf, en författare han tycker har en sällsynt vacker hjärna och som han blir en smula spak inför.
Peter Englund debuterade 1988 med "Poltava" som blev en kritiker- och läsarsuccé. Hans hyllade författarskap har skildrat 1600-talets svenska stormaktstid, första världskriget i en svit böcker, egna minnesfragment i "Jag kommer ihåg" och ett mord på en ung kvinna i "Söndagsvägen". 2022 kom "Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel". Peter Englund är ledamot av Svenska akademien sedan 2002.
Virginia Woolf (1882-1941) är en av 1900-talets främsta engelska författare. Hon räknas till de stor modernisterna och idag är romanerna "Mrs Dalloway" och "Mot fyren" klassiker, så även de feministiska "Ett eget rum" och "Orlando". Virginia Woolfs dagböcker som hon skrev från 1915 fram till sin död, gavs ut i sin helhet under åren 1977-1984. På svenska finns ett urval samlat i utgåvan Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941, som gavs ut i översättning av Rebecca Alsberg 2008.
KULTURLIVETS GUNNAR BOLINProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Tjugo år har gått sedan 9/11 vad har händelsen gjort för avtryck i musik, film, litteratur och tv? Blir det självklart god konst när man gestaltar ett trauma eller får man ens tala i termer av kvalitet?
Dagens P1 Kultur är en radioessä. Vi ställer alltså fler frågor än ger svar. Det blir ett sökande samtal om vad 11:e september 2001 egentligen gjorde med kulturen? Vilka spår ser vi i musik, böcker, filmer, TV-serier av terrorattackerna och krigen som följde? Vad håller de olika uttrycken för konstnärlig kvalitet?
I samtalet medverkar författaren Ola Larsmo, SRs Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén och SRs New York-korrespondent Roger Wilson som också sett Spike Lees nya dokumentärserie "NYC Epicenters" på HBO Nordic. Fyra avsnitt som beskriver tiden från 9/11 fram till dagens Covid 19-katastrof.
Är det möjligen dokumentären som skildrar traumatiska händelser bäst?
I arabvärlden är avtrycken efter 11:e september i kulturen få, det menar den egyptiske författaren Ezzedine Choukri Fishere. Han berättar att inga litterära verk i Arabvärlden har tagit upp skuldfrågan efter 9/11, där finns inget självkritiskt granskande av arabvärlden roll i att uppfostra dessa terrorister. Inte heller i mina egna romaner, medger han. Cecilia Uddén har pratat med honom.
Vi hör också den svenska författaren Pooneh Rohi som debuterade med boken "Araben" 2014 om vad händelserna gjorde med hennes identitet och författarskap. När hennes iranska bakgrund över en natt gjorde henne till främling och ordet "muslim" inte längre bara var en beteckning för en religiös tillhörighet. Pooneh Rohis senaste bok heter "Hölje" och handlar om en graviditet och förlossning.
De böcker som nämndes i programmet var bl.a.:
"Lördag" av Ian McEwan i översättning av Maria Ekman
"Frankenstein i Bagdad" av Ahmed Saadawi i översättning av Jonathan Morén
"Extremt högt och otroligt nära" av Jonathan Safran Foer i översättning av Hans-Jacob Nilsson
"Falling Man" av Don DeLillo i översättning av Rebecca Alsberg.Programledare: Lisa Bergström
Producent: Nina Asarnoj -
Människor har skrivit dagböcker i alla tider. Men när blev dessa privata anteckningar avsedda för publicering, som tex Lars Noréns? Och hur sanna är de egentligen? Samtal om våra hemligaste noteringar - i studion dagboksskrivaren och författaren Gunilla Linn Persson tillsammans med litteraturprofessor Lisbeth Larsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Intervju också med Tomas Lidman, aktuell med Dagboken som konst där han behandlar konstnärers sätt att använda sina dagböcker – så att de blir ett eget konstverk.
Dessutom intervjuar reporter Mona Masri den uppmärksammade israeliska författaren Shani Boianjiu som skrivit om unga israeliska kvinnor i armén i romanen Det eviga folket är inte rädda, nyss utkommen på svenska.
Lars Amund Vaage debuterade 1979 och är en av Norges mest produktiva författare med tjugo böcker bakom sig, både prosa, lyrik, dramatik och barnböcker. Nu kommer han på svenska för första gången, med romanen Rubato, somnominerades till Nordiska rådets litteraturpris. Reporter Sofia Olsson träffar Lars Amund Vaage.
I radiosändningen: Poeten Pernilla Berglund läser dikter ur sin hyllade debut Tilltar.
Veckans litteraturlista: Lars Norén, En dramatikers dagbok 2000-2002 (2008) Gunilla Linn Persson, Ett månvarv (2012) Henri Frédéric Amiel, En drömmares dagbok (1883-84) Virginia Woolf, Ögonblick av frihet, övers Rebecca Alsberg (2008) Victoria Benedictsson, Stora Boken (1978-1985 innehåller Dagböcker vol 1-3) Stig Larsson, När det känns att det håller på ta slut (2012) Pernilla Berglund, Tilltar (2013) Shani Boianjiu, Det eviga folket är inte rädda, övers Erik MacQueen (2013) Tomas Lidman (red), Dagboken som konst (2013) Lars Amund Vaage, Rubato, övers Peter Törnqvist (2013)
Om du vill får du gärna söka upp och fortsätta samtalet om böcker!
-
Norske författaren Karl Ove Knausgård intervjuas i sitt hem i Malmö om romanprojektet Min Kamp, en självbiografi i sex delar. Uppläsare: Johan Gry. Översättare: Rebecca Alsberg. Reporter: Mia Gerdin I Klassikerrummet diskuteras Erica Jongs roman Rädd att flyga, från 1973. Elin Claeson från Kulturreddaktionen och förläggaren Svante Weyler pratar med Maarja Talgre. Mer information på sr.se/p1/biblioteket
Min kamp heter den mest omdiskuterade romanen i Norge på många år. En mäktig självbiografisk roman i sex delar där den första delen kommer ut på svenska lagom till Bokmässan i september. Mia Gerdin har besökt författaren Karl Ove Knausgård i hans hem i Malmö där han försöker skriva färdigt den sjätte och sista delen i detta väldiga projekt som kommer att hamna på ungefär 2500 sidor. Vad driver honom att så detaljerat redogöra för sitt liv?I Biblioteket undras också: vad var egentligen det ”knapplösa knullet”?Maarja Talgre reder ut saken i Klassikerrummet med Elin Claeson och Svante Weyler. De har läst Erica Jongs kultförklarade Rädd att flyga som kommit i nyupplaga.