Sara Sundberg Podcasts

  • Den 13 oktober 2021 går en man till attack med pilbåge och stickvapen i den lilla staden Kongsberg i Norge. Polisen är snabbt på plats, men de tappar bort den misstänkte gärningsmannen som hinner mörda fem personer innan han blir gripen. Ett Norge i chock försöker förstå hur det här kunde ske, och varför.

    Dokumentären är gjord 2021 av Jennie SjöströmProducent är Sara SundbergLjud som hörs i dokumentären är hämtade från SR, Expressen och NRK.

  • Utrikeskrönikan 24 augusti 2021.

    Rio de Janeiro, tisdag.Skynda att beställa din resa se lågorna i världens största regnskog ovanifrån! Nej, flygbiljetten mellan Bogotá och Rio de Janeiro såldes inte in som apokalypsturism, men det hade den kunnat göra.Sträckan går över Amazonas, och när det under resans gång mörknar utanför flygplansfönstret suddas gränsen mellan himmel och den mörkgröna regnskogen ut och blir bara ett svart töcken. Ibland dyker det upp några enstaka byar som lyser upp. Och sen en större stad som ser ut som en stingrocka ovanifrån. Det är Porto Velho, kan man se via färdvisaren, och när planet passerat stingrockan dyker det upp ett flammande orange sken som sticker ut. Det påminner om lavan från en vulkan. Men det är en smal, lång strimma och så ser ju inte vulkaner ut. Det är en brand. Det brinner under oss och det är eldens lågor vi ser.Och inte bara där. När flygplanet färdas vidare längs den spikraka linjen som syns på skärmen som visar vår position, syns det orangea fläckar och punkter genom fönstret även i närheten av staden Nobres, och sen en strimma glöd någonstans mellan Iporá och Minieros. Och två strax innan Rio Verde. Ja, ni fattar.Det hade kunnat vara en turistattraktion, att få se Amazonas i lågor. Som att flyga över Nazcalinjerna i Peru, eller som att ta en helikoptertur längs Rio de Janeiros stränder i solnedgången. På säljspråk, en unik upplevelse från luften. Bara med en lite mer armageddonsk touch, kanske lite mer som Tjernobylturismen.Det är svårt att låta bli att tänka på klimatförändringarna på flyget. Det var ett tydligt besked som kom med FN:s klimatpanel IPCC:s rapport för några veckor sedan - bevisen har stärkts för att det finns koppling mellan mänsklig påverkan och extremväder av olika slag. Och det blir så påtagligt när man ser ut över lågorna i Amazonas. En stor del av bränderna är medvetet anlagda av bönder som föder upp boskap för köttproduktion. De vill ha mer mark som djuren kan beta på.Och köttindustrin är inte direkt Guds gåva till ett bättre klimat, tvärtom är det en riktig klimatbov. Och flygresor är inte heller det bästa individen kan ägna sig åt för att minska sina koldioxidutsläpp. Nånstans över Amazonas medan planet spottar ur sig koldioxid erbjuds ett litet snack. Det är en torr baguette och chanserna att få välja pålägg är lika med noll. Det enda som finns är kött, och det går inte att få något vegetariskt alls. Det är som att hela resan mellan Bogotá och Rio de Janerio väver samman massa trådar över saker som bidrar till en klimatmässigt sämre värld.Där sitter vi i de trånga flygplanssätena, mumsar på köttmackor och blickar ut över bränderna i Amazonas.Sara Sundberg för P1-morgon i Rio de Janeiro. sara.sundberg@sverigesradio.se

  • Utrikeskrönikan 11 augusti 2021.

    Bogotá, torsdag. Det har gått några dagar sen OS tog slut nu, och vad är väl ett stort idrottsmästerskap utan några bråk om identitet och nationalitet? Den här gången handlar det om Mexikos softboll-lag. Ett lag som för första gången kvalat in till ett OS och som slutade fyra, men när matcherna var färdigspelade handlade mediebevakningen inte om lagets sportsliga insats, om en fjärdeplats var en missad bronspeng eller en överraskande bra placering. Nej, rubrikerna handlade plötsligt om något helt annat. Allt börjar med att en av Mexikos boxare på plats i Tokyo gör ett fynd i en papperskorg i OS-byn. Hon tar ett foto och postar på Twitter. Fotot föreställer softbollspelarnas landslagskläder i en papperskorg. I tweeten skriver boxaren att kläderna representerar år av ansträngningar, uppoffringar och tårar, att alla mexikanska idrottare längtar efter att få bära dem och att det är tråkigt att se att softbollaget slänger dem i papperskorgen. Det här får ju såklart spinn. Inte minst eftersom Mexikos softbollag består av 15 tjejer. Bara en av dem är född i Mexiko, resten i USA men alla med mexikanska rötter och dubbla medborgarskap. De har spelat softboll på amerikanska college, och inom laget snackas det engelska för alla är inte så bra på spanska. Ett lag som är mer let's go än vamos, som en lokaltidning i San Diego skrev, och när laget skulle möta USA skämtade den amerikanske förbundskaptenen om att de egentligen bara hade behövt spela en nationalsång innan matchen. Så för vissa stack det helt enkelt i ögonen att få se att softbollspelarna placerat landslagskläderna i papperskorgen. Det sågs som förolämpning mot Mexiko och den mexikanska flaggan.Men varför slängdes de egentligen? Helt enkelt för att de inte fick plats i resväskorna. Det var softbollspelarnas svar. Ordföranden för landets softbollfederation sa att varje spelare hade fått flera uppsättningar kläder, och att det omöjligt fick plats i väskorna utan att man skulle behöva betala extra bagage på flygplatsen vid hemresan. Det är inte en big deal, sa han i ett uttalande.Men det var kanske inte bara platsbrist, för det visade sig också att några spelare packat ner hotellsängkläder istället. Nu har en Mexikos olympiska kommitté inlett en utredning och vissa av landslagsspelarna kan komma att straffas med sanktioner.Det är spännande med idrott och identitet. Undrar om utredningar och sanktioner varit aktuella om spelarna enbart hade haft mexikanskt medborgarskap. Hur hade Sverige förresten reagerat om Armand Duplantis inte tagit OS-guld, utan istället slutat fyra och man sen hittat hans kläder i en papperskorg i OS-byn?Sara Sundberg, Bogotá sara.sundberg@sverigesradio.se

  • Utrikeskrönika 22 juli 2021

    Bogotá, torsdag.När jag gick i gymnasiet kommer jag ihåg att en kompis berättade att hon hade sett en kille i vår årskurs gå runt på stan med en mantel och två purjolökar hängandes runt halsen. Han spelade tydligen death game, på svenska ungefär ett dödsspel eller dödslek.Det är en typ av rollspel som gick ut på att man skulle söka upp andra spelare och mörda dem, men inte med riktiga vapen utan med frukter och grönsaker som symboliserade vapen istället. Gymnasiekillens purjolökar var svärd i spelet. Egentligen hade jag ingen relation till varken den här killen eller till death game, men på något sätt har bilden jag fick upp i huvudet när min kompis berättade fastnat. Det var så roligt att föreställa sig någon gå runt på stan med mantel och purjolökar runt halsen. På andra sidan jorden, lite drygt tio år senare, kommer jag plötsligt att tänka på det här igen. Det är i oktober 2019 i Chiles huvudstad Santiago, och från en dag till en annan ändras allt; inte minst vilka accessoarer folk började bära. Det var citroner hängandes runt halsen, eller i plastpåsar som snirklade runt handlederna, cyklop och simglasögon istället för halsband, bygghjälmar istället för keps och såklart scarfs som täckte näsan och munnen. Det är ju inget konstigt nu, men ni måste komma ihåg att det här var innan pandemin. Dessutom gick var och varannan person runt med vattenpistoler. Det var för att citron sas hjälpa mot tårgas, och i vattenpistolerna var det bikarbonat blandat med vatten - också det en kur mot den konstanta tårgasen i centrala stan. Anledningen till de här nya accessoarerna, eller vad man ska kalla det, var de stora sociala protesterna som då nyss startat i Chile.Protesterna som nu lett fram till att landet ska få en ny konstitution, en som skrivs av en församling folkvalda och som ska ersätta carta magnan från Pinochet-eran. Priset som några av demonstranterna fick betala var bland annat sexuellt våld, ögonskador och till och med döden. Sedan dess har även Colombia sett omfattande protester. I våras var colombianerna ute på gatan i drygt en och en halv månad och protesterade mot en reform som bland annat skulle höja momsen på basvaror, mitt i en pandemi då allt fler blivit fattiga. Även här har priset varit högt. Enligt officiella siffror har 21 personer dött. Protesterna har haft paus i drygt en månad, men återupptogs i förrgår i mindre skala. Återigen var cyklopen, simglasögonen och bygghjälmarna tillbaka på gatorna. Däremot såg jag inga citroner. Men citroner eller inte, protestaccessoarerna är lite som den här gymnasiekillens purjolökar runt halsen. Skillnaden är att hans death game var på låtsas.Sara Sundberg, Bogotá. sara.sundberg@sverigesradio.se

  • En extremt ovanlig rättegång mot två bröder äger rum i slutet av 2010-talet. Hundratals svenskar har dött efter att ha tagit den lagliga drogen fentanyl, som säljs helt öppet på internet i nässpraysflaskor. Nu ska säljarna ställas inför rätta - men för vad?

    Försäljarna har nämligen kringgått lagen genom att ändra molekylerna i knarket, så att produkten blir helt laglig. Men en envis narkotikapolis hittar ett nytt sätt att försöka åtala säljarna. Fallet går hela vägen upp till Högsta domstolen.Medverkande:David, en av de åtalade bröderna.Anders Helander, forskare vid Karolinska institutet.Stefan Kalman, narkotikapolis.Robert Kronstrand, toxikolog på Rättsmedicinalverket.Åsa Torlöf, polis.Tomas Malmenby, kammaråklagare.Jonas Svanfeldt, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten.Lenitha Liljeberg, mamma till en av de avlidna.Ulrika Liljeberg, syster till en av de avlidna.Urban Liljeberg, pappa till en av de avlidna.Jan Sadat, vän till en av de avlidna.Juans röst lästes in av Ludvig Jansson.Recensionerna från hemsidan RC24 lästes in av Anton Jarnheimer, Sara Sundberg och Erik Glad.En dokumentär av: Isabelle Swahn.Producent: Jon Jordås.Publicerad: 2021.

  • Onsdagen den 7 juli 2021 får Sverige en ny statsminister. Eller ny och ny; det är Stefan Löfven som är tillbaka. Men redan innan han tillträtt är det skakigt. Det är bråk om budgeten, och Löfven har sagt att han kommer att avgå om hans budget inte röstas igenom.

    Dokumentären skildrar när Stefan Löfven blev återvald som Sveriges statsminister och den stora utmaning som väntar honom till hösten.Arkivljuden är hämtade från Sveriges Radio och SVT, och dokumentären är gjord i juli 2021.Dokumentären är gjord av Sara Sundberg.

  • Den 30:e mars 2021 försvinner 18-åriga Elin från Höör och kort därefter hittas hon dödad. Mordet på Elin följs på bara tre veckor av ytterligare fyra mord på kvinnor och morden leder till en uppmärksammad debatt om mäns våld mot kvinnor.

    Intervjuerna är gjorda i april och maj 2021. Övriga ljudklipp kommer från lokala P4 stationer, Ekots livesändningar, Expressen och Aftonbladet. Dokumentären färdigställdes den 16 juni 2021.Dokumentären är gjord av Esfar Ahmad och producerad av Sara Sundberg. Slutmixen gjordes av Tobias Carlsson.

  • I mitten av 90-talet riktas hela Sveriges blickar mot orten Klippan i Skåne. En asylsökande man från Elfenbenskusten har knivhuggits till döds och polisen lyckas inte hitta gärningsmannen.

    Dådet sprider skräck bland flyktingar i hela Skåne, och många av dem bestämmer att de alltid skulle röra sig i grupp utomhus, för att inte utsättas för överfall. I media blir Klippan en symbol för rasism och nazism.Men inte ens när gärningsmannen grips slutar historien, tvärtom, nazismens närvaro tar ett allt hårdare grepp om orten.Medverkande:Gunnar Jakobsson, utredare på Polisen. Annika, som var tillsammans med Gerard. Alán Ali, boende i Klippan. Bert-Inge Karlsson, skolkurator. Janne Josefsson, journalist. Niklas, fd nazist. Malin, en av tjejerna i Klippans kompisgäng. Malins röst gjordes av Sara Sundberg.En dokumentär av: Sigrid Edsenius. Producent: Jon Jordås. År: 2020.