slaget vid Podcasts
-
År 480 f.Kr. invaderade det persiska imperiet Grekland med en enorm här för att tvinga de grekiska små stadsstaterna till underkastelse. Men grekerna slog tillbaka inkräktarna, som aldrig försökte igen. En hjältelik insats stod 300 spartanska krigare för i Thermopyle när de ställde sig i vägen för en armé på flera hundra tusen soldater. Jalle och Timmie belyser de legendariska händelserna i Thermopyle.
https://www.svegot.se -
I den andra delen om slaget vid Lützen så tar vi oss igenom de första två timmarna av slaget. Från strax innan 11 på förmiddagen till runt 13.
Bli gärna månadsgivare för att få tillgång till alla avsnitt.
Instagram: @kungarochkrig
Twitter: @kungarochkrig
Facebook: Kungar och krig
Litteratur:
Lützen 1632 - Bo Eriksson
-
Äntligen dags för slaget vid Lützen 1632, men eftersom det ändå är det mest berömda slaget i Sveriges historia så blir det en miniserie i miniserien om trettioåriga kriget. I veckans avsnitt blir det en genomgång om vägen till Lützen och en ordentlig genomgång av förutsättningarna inför slaget. Vill du lyssna på detta avsnitt måste du bli månadsgivare Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur:Lützen 1632 - Bo ErikssonStormaktstiden - Dick HarrissonTrettioåriga kriget - Dick HarrisonTrettioåriga kriget - Christina Pantle
-
Dags för ett av de mest berömda slagen i Sveriges militära historia - slaget vid Breitenfeld. Utanför byn Breitenfeld i kurfurstendömet Sachsen slog Gustav II Adolfs svenska soldater tillbaka den katolska armén och vann en central seger. För att lyssna måste du blir månadsgivare på Patreon. Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur: Gustav II Adolf av Sverker Oredsson "Ny taktik gav Gustav II Adolf segern vid Breitenfeld" "Slaget vid Breitenfeld 1631 - bondelandet Sverige blir militärstat"
-
Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.
Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.
Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.
Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.
Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).
Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.
Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om USA och dess allierade, hur krigslyckan ska vända, tvisten om en andra front, vändpunkter, slaget vid Midway, interneringen av japansk-amerikaner, slaget vid Guadalcanal och förintelsen.
Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes!
Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret)
Kontakt: [email protected]
-
Statyer och monument väcker känslor. I närtid har kampen om makten över minnet i det offentliga rummet lett till kravaller och upprörda diskussioner på många olika håll. För några år sedan ledde nedtagandet av en staty föreställande sydstatsgeneralen Robert E. Lee till våldsamma protester i staden Charlottesville i delstaten Virginia i USA och Sverige höjdes röster som förespråkade att statyer föreställande 1700-talsbotanikern Carl von Linné skulle plockas bort eftersom denne kunde kopplas till rasbiologins framväxt under 1800-talet. Olika tider fyller det förgångnas monument med olika innehåll och betydelser.
Redan i de första högkulturerna restes statyer över härskare och gudar men det moderna statyresandets gyllene tid brukar förläggas till 1800-talets andra hälft. Kungar och fältherrar i brons och sten uppfördes på många håll i Europa för att fungera som förebilder och enande symboler för folket. Då duglighet började att värderas högre än börd fick de sällskap i offentligheten av uppfinnare och poeter. En särskild typ av minnesmärken är krigsmonumenten. Från att ha hyllat fältherrarna har de alltmer kommit att skildra krigets fasor och de vanliga soldaternas lidanden. Även statyer och monument har sin historia.
I detta avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om historien i form av monument och statyer. Vad har programledarna för favoritmonument? Bör historiska minnesmärken tas bort för att passa in i samtiden? Kan man verkligen kräva att vår tids värderingar ska gälla också de personer som fått statyer resta över sig för flera hundra år sedan?
Lyssna också på Vapenlasten som avslöjade slaveriet i kung Leopold II:s Kongo.
Bild: Det sovjetiska krigsminnesmärket Treptower Park i Berlin är ett krigsminnesmärke och militärkyrkogård. Den byggdes efter design av den sovjetiske arkitekten Yakov Belopolsky för att fira 7 000 av de 80 000 Röda arméns soldater som stupade i slaget vid Berlin i april–maj 1945. Wikipedia.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
- Att knyta samman den lilla historien med den stora? Att se dagens krig i Ukraina genom filtret av ett dåtida livsöde? Går det? Den svenska stormaktstiden präglades av långa krig vilka krävde sin blodiga tribut och många var de som blev ”vigder vid soldathopen”.
En av dessa många var Nils Roback. Han tillhörde en militärsläkt vilken i generationer tjänstgjort vid småländska förband, företrädelsevis Smålands ryttare och Kalmar regemente och deltog bland annat i slaget vid Poltava, som då låg i nuvarande Ukraina.
Med historiker Peter Danielsson och programledare Pia-Lena Björnlund. Inspelning av Pia-Lena Björnlund. Produktion av Andreas Juhl. för Kalmar läns museum
-
Strax efter klockan 10.00 drabbades den japanska hangarflottan av ett slag som den aldrig hämtade sig ifrån och som fick en stor inverkan på krigsutgången. När de amerikanska attackplanen blickade ner kunde de inte tro sina ögon. Under dem seglade fyra stora hangarfartyg öppna för ett anfall. Slaget vid Midway den 6 juni 1942 förändrade styrkeförhållandena i Stilla havet och banade vägen för den slutliga amerikanska segern i kriget.
På de japanska hangarfartygens däck rådde ett kaos av ammunition och stridsflygplan. Tre av fartygen träffades omgående och blev förvandlande till brinnande infernon. Det fjärde skadades senare och alla hangarfartyg sjönk den 4 eller 5 juni. Amerikanerna miste ett hangarfartyg, Yorktown.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om vägen till slaget vid Midway i juni 1942 och det som skulle visa bli vändpunkten i kriget i Stilla havet. Den japanska expansionen efter anfallet på Pearl Harbor i december 1941 hade på ett halvår inkorporerat stora landområden i Sydostasien till det japanska kejsardömet. I maj 1942 stod japanerna beredda att anfalla och slutligen inta hela Nya Guinea varifrån vägen till Australien föreföll ligga öppen.
Men det blev inga stora japanska framgångar mer. Den insiktsfulle amiralen Yamamoto hade redan före krigsutbrottet sagt till regeringen och kejsaren att han kunde löpa amok i ett halvt år, men sedan skulle det vara över. Han insåg amerikanernas överlägsna potential när det kom till soldater och vapenmateriel. Japan kunde inte vinna kriget som många i den japanska ledningen trodde.
Men våren 1942 var detta trots allt inte uppenbart. Tvärtom hade japanerna ett klart övertag inte minst när det gällde hangarfartygskapacitet. De japanska hangarfartygs resurserna var koncentrerade till en styrka som med sina sex stora och ett antal mindre hangarfartyg var överlägsna det som amerikanarna kunde ställa upp. På samma sätt som amerikanerna hade japanerna insett att sjökriget avgjordes av flyget. De stora slagskeppsflottornas tid var över.
Trots det japanska övertaget började krigslyckan sakta vända. Amerikanerna hade goda underrättelser från den japanska sidan därför att man framgångsrikt hade knäckte de japanska signalchiffren. I en vansinnesoperation den 18 april genomförde 16 amerikanska B-25 bombare från hangarfartyget Hornet en räd mot Tokyo som mentalt skapade den japanska krigsledningen. Även om räden var harmlös på många sätt visade den att USA började slå tillbaka. I och med slaget i Korallhavet i maj 1942 kunde hotet mot Nya Guinea och Australien avvärjas. Amerikanerna miste ett av sina hangarfartyg och var därmed nere på tre varav ett var skadat. Den japanska krigsledningen beslutade sig för att försöka förinta de amerikanska hangarfartygen och täppa till ”hålet” i sitt Stillahavsvälde genom ett anfall mot Midway.
Slaget vid Midway inleddes den 4 juni framgångsrikt sett ur japansk synvinkel. Den lilla ögruppen Midway bombades och de amerikanska förlusterna bland flygplanen från de tre amerikanska hangarfartygen var förfärande. Men plötsligt genom en slump, en tillfällighet eller enskilda piloters skicklighet skapades en möjlighet under några minuter som blev avgörande för hela kriget. Fyra japanska hangarfartyg förstördes som inte kunde ersättas.
Det finns mycket skrivet om Midwayslaget. På svenska rekommenderas Johan Lupanders Midway 1942 : vändpunkten i Stilla havet (2007). Även Craig L. Symonds The Battle of Midway (2016) är riktigt bra.
Bild omslag: Sänkningen av kryssaren Mikuma den 6 juni 1942.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Slaget vid Kadesh, 1274 f.v.t., utkämpades mellan den tidens två främsta stormakter: det egyptiska Nya riket, lett av farao Ramses II, och hettiternas rike i Mindre Asien. Det var den största stridsvagnsstrid som någonsin utkämpats och det är dessutom det äldsta slaget i den bevarade historien där detaljer kring striden är kända. Tack vare ett omfattande källmaterial är slaget vid Kadesh, utöver det som redan nämnts, även det bäst dokumenterade enskilda slaget från hela den antika historien.
-
År 1683 belägrade en ottomansk armé om cirka 170000 soldater Wien. Stadens 15000 försvarare höll stånd i två månader innan en undsättningsarmé kunde utmana turkarna på slagfältet. Jalle och Timmie samtalar om ett av Europas mest gastkramande krig.
Inlägget När Europas hjärta försvarades mot vilda turkar – Slaget vid Wien 1683 dök först upp på Radio Svegot.
-
År 1683 belägrade en ottomansk armé om cirka 170000 soldater Wien. Stadens 15000 försvarare höll stånd i två månader innan en undsättningsarmé kunde utmana turkarna på slagfältet. Jalle och Timmie samtalar om ett av Europas mest gastkramande krig.
Stöd arbetet
Stödprenumeration: https://www.svegot.se/product/stodprenumeration-for-radio-svegot/
Donation: https://www.svegot.se/product/gava-till-radio-svegot/ -
I vårt mest GoT:iga avsnitt hittills så går vi, på vår Patreon August Staafs begäran, igenom slaget vid Towton 1461; det blodigaste slaget på engelsk mark.
Mattis ältar medeltida krigsbrott och den stora osäkerhet som råder kring allt som har med en medeltida batalj att göra. Per ger sig å sin sida i kast med diverse utläggningar om rustningar, pilar och levererar även en offentlig halshuggning av den late George R. R. Martin. Tillsammans kommer de fram till att de kanske borde podda mer om medeltiden …
Stort tack till vår arbetsgivare August! Detta är hans personliga expressavsnitt.
Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktstyrka.
Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
-
Niclas redogör för Slaget vid Lissa 1866 med hjälp av en ögonvittnesskildring från en österrikisk sjöfficer som presenterades i samtida europeiska tidningar. I den berättelsen avslöjas också hur det gick för den svenske sjöofficeren af Klint.
-
Vi tar oss till Blädinge kyrka en iskall natt i januari år 1612, till en bortglömd och olycklig strid där småländska gubbar och gossar blev nedmejade av dansken. Programledare: Anders Lundin Historiker: Olle Larsson Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
- Daha fazla göster
