Episoder
-
Medverkande: Sofia Månsson, leg. psykolog i förskoleteamet Centrala barn- och elevhälsan och Therese Björnstam, leg. psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)
Sofia Månsson arbetar som psykolog i Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam och får ibland frågor om förskolebarns sexualitet. Många pedagoger tycker att det är svårt att närma sig och prata om onani och sexualitet hos förskolebarn. Sofia berättar i avsnittet om vad sexualitet hos barn innebär och hur det tar sig uttryck. Hon berättar också om olika strategier man som pedagog kan använda sig av när barn exempelvis ”fastnar i” onani på förskolan.
Boktips
RFSU: Barns sexualitet en vägledningRikshandboken för BVC: Barns sexualitet
I vissa barngrupper kan det finnas ett extra stort intresse för kroppen. Här finns material att inspireras av för att lyfta in ämnet i den pedagogiska verksamheten:RFSU: Snippor och snoppar
Rädda barnen: Stopp! min kropp
-
Medverkande: Idor Svensson, leg psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, professor i klinisk psykologi Linnéuniversitetet och Therese Björnstam, psykolog centrala barn- och elevhälsan Norrköping (intervjuare)
Assisterande teknik och dess plats i skolan kan väcka funderingar när allt fler röster höjs för att öka andelen tryckta läromedel i skolan. Lyssna på när Idor Svensson, professor och forskare, samtalar med Therese Björnstam om hur assisterande teknik utgör ett komplement i undervisningen, för vem det är absolut nödvändigt och hur lärare kan nyttja tekniken på bästa sätt.
För dig som vill veta mera vänd dig till centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.
Länkar:
https://www.svd.se/a/Gy1JKQ/debattorer-vissa-elever-behover-ta-hjalp-av-teknik
https://www.mtm.se/
https://www.regeringen.se/artiklar/2024/01/regeringen-satsar-pa-okad-lastid-och-minskad-skarmtid/
-
Manglende episoder?
-
Medverkande: Eva Lindberg, skolsäkerhetssamordnade på Utbildningskontoret, Miriam Fohlin, leg. psykolog på Centrala barn- och elevhälsan, Tony Georgson, säkerhetsstrateg på Säkerhetsavdelningen och Therese Björnstam, leg psykolog Centrala barn- och elevhälsan (intervjuare)När det förekommer hot och våld på en förskola eller skola är det inte ovanligt att man kan känna sig ensam och utsatt i arbetet. Men hjälp och stöd finns, vilket belyses när Eva Lindberg, Tony Georgson och Miriam Fohlin berättar om Utbildningskontorets och Norrköping kommuns arbete för att stödja förskolor och skolor i deras arbete. De berättar om såväl förebyggande arbete som sker inom ramarna för ett systematiskt arbete i vardagen till det åtgärdande arbete som sker i en redan uppkommen situation. Material som beskrivs återfinns på intanätssidan nedan tillsammans med information.Lästips:
Intranätssida om Hot och våld för Norrköpings kommun
Barn och elevhälsopodden – Den goda relationen del 3 – Från teori till praktik på en förskola
-
Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden, Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik samt fil. dr och leg. psykolog Petri Partanen.
I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan.
Lästips:
Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering.
Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan
Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), från förskolan Hantverkaren Patricia Mohlin, barnskötare, och Joline Ernell, förskollärare, och från Centrala barn- och elevhälsan Sofie Berglund Ernman, socionom och Miriam Fohlin, leg. psykolog
När förskolan Hantverkaren upplevde att de hade kört fast i arbetet med att nå goda relationer med vårdnadshavare vände de sig till Centrala barn- och elevhälsans förskoleteam för att få hjälp och stöd. Tillsammans tog de sig an arbetet att stärka samverkan och bygga hållbara samverkansprocesser för att förbättra relationerna mellan förskola och vårdnadshavare. I avsnittet delar de med sig av gemensamma arbetet, från uppstart till avslut, från såväl förskolans perspektiv som Centrala barn- och elevhälsans perspektiv.
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och från Centrala barn- och elevhälsan Sofia Månsson, leg. psykolog och Miriam Fohlin, leg. psykolog
Som förskola och skola har vi ett ansvar att verka för ett gott samarbete med vårdnadshavare och omsorgsgivare, som syftar till barnets/elevens bästa. Även när det är utmanande och svårt. Hur kan vi närma oss ett samarbete som inte blir som vi förväntar oss med en respekt och nyfikenhet för den vi möter och med barnets bästa i åtanke? Hur kan vi förstå det som sker för att kunna vara hjälpsam för den vi möter? Varför är det viktigt att vi ser det som vårt uppdrag? Och vad gör vi när det vi brukar göra inte räcker? Allt det diskuteras i poddavsnittet.
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Kristina Wessman, pedagog på förskolan Svanen och Sofie Berglund Ernman, socionom på Centrala barn- och elevhälsan
Det är känslomässigt laddat att arbeta med andras barn. Det är många gånger svårt och kräver mod, nyfikenhet av var och en som arbetar runt barnet och eleven. Dessutom krävs en tillit och tro på sig själv och sin yrkeskompetens, men även en tro på barnet/eleven och dess föräldrar. Förskolan och skolan har ett uttalat uppdrag och ansvar i relationsarbetet med barn och familjer. Samtidigt är det lätt att utgå från att det samarbetet bara ska finnas och att vi inte pratar konkret om vad det innebär och hur det går till. Poddavsnittet handlar om just detta och berör både vad vi som pedagoger kan göra och vilka förutsättningar som behöver finnas i organisationen.
Länktips
Samarbete i förskolan av Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström
Föräldrasamverkan: att bygga tillit av Ann S. Pihlgren
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Kata Nylén, leg. psykolog från Klimatpsykologerna
Klimatfrågorna är ständigt närvarande i vårt samhälle och i skolan är klimatet och hållbarhet ett inslag i flera ämnen och områden. Kata Nylén berättar om hur vi kan göra kopplingar mellan klimatfrågor och hälsa för våra elever, och hur det både kan vara en utgångspunkt för arbetet i skolan, men hur det också kan inspirera till vidare arbete. Klimatet väcker känslor, och det ska vi dra nytta av – i såväl undervisning som i skolans hälsofrämjande arbete.
Länktips:
Klimatsnack – snabbguide i hur du kan prata med barn om klimatet
Terra-Pi metodbank
Prata med barn om klimatet: en handbok - Frida Berry Eklund
Klimatpsykologi - Hur vi skapar hållbar förändring - Frida Hylander, Kali Andersson och Kata Nylén
-
Medverkande: Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik
I avsnittet samtalar vi om skolutveckling för hela skolan. Vi tar vårt avstamp i forskning och teorier av Ulf Blossing, Hans-Åke Scherp, Pia Skott, Ingrid Hylander och Åsa Hirsh. Vi pratar om skolutveckling genom whole school approach och att organisera för skolframgång inom båda våra expertområden; undervisning, organisation och elevhälsa. Några faktorer vi pratar om är kollegialt lärande, utvecklings- och arbetsorganisation och skolkultur.
Avsnittet vänder sig till dig som arbetar i skolan, lärare, rektorer och elevhälsopersonal och som är intresserad av skolutveckling.
Referenser:
Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?
Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola.
Lärandebaserad skolutveckling
Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete
-
Medverkande: Marianne Andersson (intervjuare), Jessica Willner (intervjuare), Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn, Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping.
I det här avsnittet pratar vi om tillgänglig lärmiljö på förskolan med fokus på den fysiska lärmiljön. Lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till trygghet, delaktighet, utveckling och lärande. I förskolans läroplan, Lpfö-18, framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem till lek och samspel samt att utforska omvärlden.
Centrala barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun utarbetade 2019 ett stödmaterial kring tillgänglig lärmiljö i förskolan. Det finns också stödmaterial för grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola.
Stödmaterialen innefattar auditiv miljö, visuell miljö och pedagogisk miljö.
Referenser och lästips:
Norrköpings kommuns stödmaterial tillgänglig lärmiljö
Prevent- Ljudguide för förskola
https://www.prevent.se/bransch/utbildning/forskolor/ljudguideforskolan/
Prevent- belysning och synergonomi
https://www.prevent.se/globalassets/.prevent.se/jobba-med-arbetsmiljon/fysisk-arbetsmiljo/belysning/syn-och-belysning_2021_webb_3.pdf
Skolans visuella lärmiljö (film 2023)
https://spsm.se/
https://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/pedagog-norrkoping/film
Valsö, Malin & Malmgren, Frida (2019). Fysisk lärmiljö-optimera för trygghet, arbetsro och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Carina Clappe Boman, specialpedagog, Centrala barn- och elevhälsan och Mark Matthews, socialsekreterare, Socialkontoret
Carina och Mark är kollegor i Team Nystart som är en unik insats för placerade barn och unga i Norrköpings kommun. Avsnittet berör både Team Nystart och de erfarenheter Carina och Mark har av att arbeta tillsammans över verksamhetsgränser.
Team Nystart har insatser för barn och unga som placeras av Socialtjänsten utanför hemmet på HVB-hem och SIS-verksamheter, och verkar som en garant för att det placerade barnet/den unge ska få vård av god kvalitet med rätt insatser samt en obruten skolgång. Team Nystart finns också som stöd för familjen kring olika frågor som rör placeringen. Målet är också att Team Nystart ska täppa till eventuella hål som kan finnas i övergångar, så att alla verksamheter kan skapa de bästa förutsättningar för barnet/den unge.
Referenser och lästips:
Tydliga, tillgängliga och engagerade - Intranätet Norrköpings kommun
Team Nystart är med i boken "100 sociala innovationer - som kan förändra Sverige" - Intranätet Norrköpings kommun
Checklista Team Nystart – Intranätet Norrköpings kommun
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare) och Ann-Sofie Taleman, leg. logoped på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping
Ann-Sofie Taleman är leg. logoped. Hon har tidigare arbetat både på språkförskola, skola och logopedmottagning men arbetar nu på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping som samordnande logoped.
I detta avsnitt pratar vi om vad språk är och hur en logoped kan komplettera det pedagogiska stödet till barn och elever i den pedagogiska verksamheten. Ann-Sofie ger också tips kring hur en pedagog kan börja arbeta med språkliga förmågor hos barn och elever.
Referenser och lästips:
SPSM - språkstörningForskningsbloggen - en blogg om forskning, teori och praktik om språkstörning och realterade funktionsnedsättningarBok: Förstå och arbeta med språkstörning av Anna Eva HallinLogopedförbundet: https://www.srat.se/Logopederna/ -
Medverkande: Marianne Andersson, specialpedagog (intervjuare), Jessica Willner, specialpedagog (intervjuare) och Miriam Fohlin, psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping
Hur gör vi vardagen begriplig, meningsfull och hanterbar för ett barn som upplevt svåra händelser? När det känns men inte syns att det är svårt, när barnet vi möter har en ryggsäck som vi behöver förstå och hantera. På vilket sätt kan vi göra skillnad för barnet och vad är viktigt att tänka på?
Om detta ska vi prata med Miriam Fohlin som arbetar som psykolog på Centrala Barn och Elevhälsan i Norrköping. Tillsammans diskuterar vi kring barn som upplevt eller upplever svåra händelser, trauma, vad som kan ligga bakom och hur det kan visa sig på olika sätt.
-
Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Pia Skott, forskare och ansvarig för rektorsutbildningen vid Stockholms universitet och Emma Rosengren, verksamhetsutvecklare och rektor i Södertälje kommun samt föreläsare i God Grund.
Pia Skott är docent i pedagogik och arbetar som universitetslektor på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, där hon också är utbildningschef för rektorsprogrammet. Ett av de forskningsfält Pia har ägnat sig åt de senaste åren är att leda elevhälsoarbete.Emma Rosengren är för närvarande verksamhetsutvecklare i Södertälje kommun där hon också arbetat som rektor och hon fokuserar särskilt på ledarskap för inkludering och tillgänglighet för elever oavsett elevens förutsättningar. Hon har även ett eget företag, God Grund, där hon håller kurser och föreläsningar med fokus på värdegrund, elevhälsa och inkludering/tillgänglighet. Vad är egentligen skolans uppdrag kring hälsa och ohälsa? Hur kan det kombineras med utbildningsuppdraget? Vad får det för konsekvenser kring hur elevhälsoarbete bedrivs?Allt detta och mer för vi samtal om i dagens poddavsnitt. Välkomna till ett avsnitt som utgår från forskning kring elevhälsans område för att sedan beskriva hur det går att omvandla detta till praktik i skolvardagen. Du som lyssnare får följa med i en odyssé, som undersöker utgångspunkten för det pågående elevhälsoarbetet som bedrivs i Sverige och vad det ger för förutsättningar att skapa hälsa, hur en skola kan lägga elevhälsa som grund för skolutveckling genom att utmana befintliga arbetssätt, hur synvändor kring hur vi betraktar elevhälsa kan ge nya infallsvinklar samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer som finns som ledare i att leda ett synkroniserat, systematiskt elevhälsoarbete som inkluderar hela skolan.
Lästips
Forskningsreferenser och kurs kring att utveckla elevhälsoarbetet:
Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/elevhalsoarbete-under-utveckling--en-antologi-tillganglig-version.pdf/
Samordning för ett hållbart elevhälsoarbete
https://webbutiken.spsm.se/samordning-for-ett-hallbart-elevhalsoarbete/
SPSM:s kurs för att utveckla det lokala elevhälsoarbetet:
https://www.spsm.se/stodmaterial-elevhalsa/natbaserad-kurs/
-
Medverkande: leg. psykolog Anna Pralica (intervjuare) och leg. psykolog och specialist inom arbete- och organisationspsykologi Ola Jameson
Ola Jameson är psykolog på Psykologpartners och har vigt sitt arbetsliv åt att arbeta med krishantering och är idag en av Sveriges ledande namn inom krisarbete. I avsnittet delar Ola med sig om sina reflektioner kring att ha arbetat med kriser och mött personer som arbetar med kriser. Samtalet spänner sig från hur en organisation kan arbeta för att dess medarbetare ska klara sig genom kriser, om man kan veta hur man reagerar vid krisarbete och hur man kan skapa ”learning loops” för att förbättra medarbetares förmåga att arbeta i kris.
Lästips:Tänka, snabbt och långsamt – Daniel Kahneman
-
Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Therese Allvar, leg. psykolog på Psykologpartners.
Therese Allvar har under hela sitt yrkesverksamma liv haft ett engagemang för utsatta barn och unga. I avsnittet berättar hon om elevgruppen och vad förskolan och skolan behöver förhålla sig till. Hon introducerar traumamedveten omsorg (TMO) som ett arbetssätt som både kan ge ett gemensamt språkbruk och ett förhållningssätt kring dessa barn och elever för förskole- och skolpersonal. Hon lyfter också vikten av ha strategier både som professionell och som organisation för att kunna möta dessa barn och elever.
Länktips
Läs mer om traumamedveten omsorg (TMO)
https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/arbetar-med-barn/tmo/
-
Medverkande: Jessica Willner och Marianne Andersson, specialpedagoger (intervjuare) och Gunilla Åberg, specialpedagog på Centrala barn- och elevhälsan i Norrköping
I detta avsnitt möter vi Gunilla Åberg som är specialpedagog på Centrala barn- och elevhälsan, förskoleteamet, i Norrköpings Kommun.Vi pratar vi om hur bildstöd kan vara till stor hjälp för alla barn på våra förskolor.Det finns barn på förskolan som behöver mer stöd i sin kommunikation och där är bilder hjälpsamt och ibland helt avgörande för att få den förståelse som behövs för att kunna ta till sig sin utbildning.”En bild säger mer än tusen ord”.
Lästips:
Tydliggörande pedagogik i förskolan – Edfelt, Sjölund m.fl.
Bättre samspel med socialt bildstöd – Eva-Lotta Heide
-
Medverkande: Therese Björnstam, leg. psykolog (intervjuare), Pernilla Dahlgren, rektor Silverdansen och Sanna Färnlöf, kurator Silverdansen
När Pernilla Dahlgren började som rektor på Silverdansen hade hon ett tydligt uppdrag att höja kunskapsresultaten på skolan. Det arbetet kom snart att innefatta ett bredare anslag i att arbeta med elevernas närvaro, trygghet och rättigheter på skolan. I avsnittet berättar Pernilla och Sanna om hur Silverdansen utifrån sina lokala förutsättningar har tagit sig an det arbetet, från att skapa gemensamma mål och organisatoriska förutsättningar i arbetet till hur konkreta möten med elever och vårdnadshavare sker både under skolvardagen och genom riktade insatser. De belyser flera framgångsfaktorer i sitt arbete och beskriver hur skolan kan ta ett helhetsgrepp kring dessa områden och att alla som arbetar på skolan har en viktig roll att fylla.
Lästips:
Att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck, webbkurs Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/arbeta-mot-hedersrelaterat-vald-och-fortryck---webbkurs
-
Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare), Kerstin Jagesten, kurator Moa-mottagningen och Eva Pedersen, kurator Moa-mottagningen
Kerstin Jagesten och Eva Pedersen är kuratorer anställda av Utbildningskontoret på Moa-mottagningen i Norrköping. De arbetar som en del av sin tjänst på Moa-mottagningen men har också en lång erfarenhet av att vara kuratorer på grund- och gymnasieskolor i Norrköpings Kommun.
I avsnittet berättar de om Moa-mottagningens uppdrag och arbete. De tar sin utgångspunkt i ungas situation gällande alkohol och droger och hur omgivningen kan upptäcka och möta ungdomar som misstänks använda eller använder droger och alkohol. De belyser vikten av tidig upptäckt, låga trösklar och ger tips på hur man kan prata med unga om droger och alkohol. Vid frågor, funderingar eller för att få ett stöd kring frågor som rör alkohol och droger är du välkommen att ringa Moa-mottagningen på 010-104 00 05, oavsett om du är ung själv, vårdnadshavare eller skolpersonal.
Vidare läsning om Moa-mottagningen och alkohol och droger:
https://www.norrkoping.se/stod-och-omsorg/vald-eller-missbruk/moa-mottagningen
https://www.drugsmart.com/
https://www.cannabishjalpen.se/
-
Medverkande: leg. psykolog Therese Björnstam (intervjuare) och Fredrik Zimmerman, universitetslektor på Högskolan i Borås
Fredrik Zimmerman har forskat kring varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan och vad lärare och andra vuxna i skolan kan göra för att pojkar ska lyckas. Han intresserar sig också för maskulinitetsnormer och dess relation till pojkars prestation i skolan och demokratifrågor i förskola och skolor. Han är idag verksam som universitetslektor på Borås Högskola och undervisar där på förskole- och grundskollärarutbildningen.
Lästips:Pojkar i skolan: vad lärare och andra vuxna behöver veta för att fler pojkar ska lyckas i skolan (Fredrik Zimmerman, 2019)
10 orsaker till varför pojkar presterar sämre i skolan – och vad vi kan göra åt det! (Kunskapsskolans jubileumsrapport)https://www.kunskapsskolan.se/download/18.11ed9dea171ac3dd151124b9/1588684735004/Jubileumsrapport1%20(2).pdf
- Vis mere