Episoder
-
I poddens 117:e avsnitt tittar vi under huven… förlåt, in i batterisystemet på en elbil. Som gäst har vi med oss Björn Fridholm, teknisk expert för BMS-system — alltså batterstyrsystem eller battery management system — på Volvo Cars. Björn skrev även sin avhandling på ämnet på Chalmers.
Vi ställer bland annat frågan: hur fungerar egentligen kalkylerna som går in i räckviddsmätaren - och vad är det som gör att den fladdrar längs vägen på en resa? Vi får en överblick av batteriets roll i en elbil, hur det fungerar, och de olika avväganden som går in i designprocessen.
Extra djupt dyker vi i det, faktiskt, relativt svåra problemet att avgöra till vilken grad ett batteri är laddat och hur Björn och hans kollegor jobbar med att hantera degraderingen av batteriet. Avslutningsvis jämför vi även med hur utmaningarna skiljer sig för stationära batterier på elnätet och pratar om Volvo Cars satsningar inom vehicle to grid.
Om du gillade samtalet med Björn kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden:
Patrik Johansson, Om fyra år av batteriutveckling Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen inom bilindustrinVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I höst har det varit högsäsong för nätutvecklingsplaner hos elnätföretagen runt omkring i landet. En nätutvecklingsplan ska enligt ellagen tas fram vartannat år av respektive företag och beskriva hur nätet väntas utvecklas under kommande tioårsperiod.
I avsnittet sitter vi ner med Christian Roos, ansvarig för nyanslutningar på E.ON. Christian, med utgångspunkt i just E.ON:s nätutvecklingsplan, berättar om ett nuläge med mer nyanslutningsärenden än någonsin. Vi får höra om hur E.ON arbetar för att bereda och analysera och ge besked om dessa ärenden.
Vi blickar även framåt och resonerar kring hur olika redskap såsom flexibilitetsmarknader, villkorade avtal, nya kraftledningar, nättariffer och energigemenskaper kan bidra till en lyckad elektrifiering av samhället.
Om du gillar avsnittet med Christian kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:
Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Niklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier elnätetVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Manglende episoder?
-
Den 12 augusti presenterades resultaten från utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt.
I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral.
Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade öka-minska-spelet, en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men som kan ha som bieffekt att den skapar kostnader och obalanser för systemoperatören. Vi får även Pärs perspektiv på flera aktuella elmarknadsfrågor såsom flödesbaserad kapacitetsberäkning, kapacitetsmekanismer och utlandskabeln Hansa PowerBridge, som regeringen nekade tillstånd i somras.
Om du gillar avsnittet med Pär kan vi även rekommendera följande avsnitt:
John Hassler, Om EU:s klimatpaket Fit for 55 Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnätVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Lyssnar man på Johanna Lakso, vd på intresseorganisationen Power Circle, kan värmepumpar, batterier, elbilsladdare och andra flexibla resurser mycket väl erbjuda tiotals gigawatt flexibilitet till det svenska elsystemet, redan till 2030. (Det kan jämföras med en elförbrukning på cirka 25 gigawatt under topplasttimmen.)
I det här avsnittet berättar Johanna framförallt om vilka nyttor dessa resurser kan skapa i de lokala elnäten. Vi pratar även om på vilket sätt lokala elnätföretag kan nyttja den här flexibiliteten redan idag, vilka lärdomar det finns från piloter med lokala flexibilitetsmarknader, och vad vi kan vänta oss från lagstiftningen framöver.
Om du gillar avsnittet med Johanna kan vi även rekommendera följande avsnitt:
David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnätenVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Avsnittet gästas av poddbekantingen Patrik Johansson. Patrik är batteriforskare och tillika professor på Chalmers och gästade även podden för fyra år sedan.
I avsnittet återbesöker vi några av de teman vi pratade om då, bland annat till vilken grad batterier har förbättrats och gått ner i pris. Vi får en uppdatering kring hur det har gått med de batterikemier som Patrik lyfte fram som extra lovande förra gången, till exempel natriumjon- och fastfasbatterier — och dyker lite extra i batterikemin litiumjärnfosfat som på grund av fallande priser tar andelar i allt fler applikationer.
Om du gillar avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Olle Lundberg, Om hur perovskiter kan ta solcellers verkningsgrad till nya nivåerVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Solcellsindustrin har visat sig vara väldigt bra på att få upp verkningsgrader. På åtta år har de solpaneler som skruvats upp på svenska villtak gått från runt 15% till knappt 23%. Och 2024 har de bästa solpanelerna av dagens dominerande, kiselbaserade, teknik en verkningsgrad på runt 25% — vilket även råkar vara gränsen för hur effektiva man tror de kan bli.
På senare år har det dock kommit allt mer frekventa rapporter om framsteg kring en grupp av material som kallas perovskiter, med potential att drastiskt öka solcellers verkningsgrad.
I dagens avsnitt dyker vi ner i just perovskiter tillsammans med solcellsforskaren Olle Lundberg som haft rollen som teknik- och R&D-chef på flera svenska solcellsföretag. Idag är han chef för amerikanska First Solars europeiska teknikcenter, där han hamnade i fjol efter att hans tidigare företag, perovskitutvecklingsföretaget Evolar, köptes upp av den amerikanska solcellsjätten.
Om du gillade avsnittet med Olle kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Johan Lindahl, Om europeisk solcellstillverkning Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrinVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Mellan alla panelsamtal och rosémingel i årets upplaga av Almedalen satt vi ner med Nicklas Bäcker, strategichef på företaget Ingrid Capacity som bygger och äger storskaliga batterianläggningar.
Vi pratar givetvis om den boom som sker just nu kring batterier och som drivs på av höga priser på Svenska kraftnäts stödtjänstemarknader. Men vi tittar också runt krönet: vi jämför med hur batteriutvecklingen har artat sig i andra länder och resonerar kring vilka nyttor — och vilka intjäningsmöjligheter — batterier kan ha i framtidens elsystem.
Om du gillade avsnittet med Nicklas kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Pontus de Maré, Om den dagliga driften av Sveriges elsystem Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterierVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I avsnittet gästas vi av Pontus de Maré. Som driftchef på Svenska kraftnät har han den grannlaga uppgiften att ansvara för den dagliga driften av Sveriges elsystem.
Vi får bland annat höra om den handel kring el som syftar till att utbud och efterfrågan i så stor grad som möjligt ska matcha varandra inför 'drifttimmen' — det tillfälle då Pontus och hans kollegor i kontrollrummet tar över driften av elsystemet. Pontus berättar om stödtjänster och andra redskap finns tillgängliga i själva driften och hur dessa har utvecklats över tid.
Vi pratar även om utmaningar (och möjligheter) som uppstår i takt med att kraftsystemet i allt större grad präglas av relativt nya fenomen såsom kraftelektronik, batterier och solceller.
Om du gillade avsnittet med Pontus kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnätVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Den senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs en klimatlag där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås.
Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport om hur svensk klimatpolitik kan anpassas i ljuset av Fit for 55.
I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen.
Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EUVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Den globala vindkraftsindustrin som vi känner den började i Danmark på 70-talet. Som en reaktion på skenande energipriser i följderna av oljekriserna började uppfinnare, studenter på folkhögskolor och framsynta företag på den danska landsbygden utveckla vad som skulle komma att bli den dominerande vindkraftstekniken världen över: turbiner med tre blad som snurrar medurs.
En av dessa personer var Henrik Stiesdal. I avsnittet får vi höra hans egna berättelse: om hur han som tonåring byggde sitt första vindkraftverk till sina föräldrars gård och sedermera, via ett samarbete med en lokal smed, licensierade sin design till den dåvarande jordbruksmaskintillverkaren Vestas. (Och, ja, det är alltså samma Vestas som med avstamp i Henrik och hans kollegas design kom att bli världens största tillverkare av vindkraftsturbiner.)
Sedan dess har Henrik spenderat nästan fem decennier inom vindkraftsindustrin. Vi får höra om när han 1991 var med och installerade världens första havsbaserade vindkraftpark. Om varför han tror flytande vindkraft är näst på tur att genomgå en industrialisering (och vad hans egna företag, Stiesdal, gör för att snabba på den). Vi får även Henriks syn på den danska politikens roll i utvecklingen — och på hur det gick till när han mottog det prestigefyllda Queen Elizabeth Prize for Engineering för sina insatser inom vindkraft.
Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Håkan Samuelsson, Om elektrifiering inom bilindustrin Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriserVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget Hifab Advisory, ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt 40% av svensk energianvändning.
Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% enligt statistik från Energimyndigheten. Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU.
Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den nya versionen av Energy Performance in Buildings Directive (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn.
Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030.
Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektiviseringVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean, som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust.
I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter.
Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar.
Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft.
Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för knappt 40% av svenska växthusgasutsläpp. I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem.
Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid.
Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion.
Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion.
Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stålVill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
När Erik Dölerud senast gästade podden berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä. Den gången handlade det om planer.
Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt sitt andra torn. Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen en av världens högsta träkonstruktioner överlag).
Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen.
Vi kan även tipsa om denna artikel från sommaren 2020 då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren.
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
I poddens 103:e avsnitt gästas vi av energihistorikern Astrid Kander. Astrid är professor på Lunds universitet och bl.a. medförfattare till boken Power to the People om energiutvecklingen i Europa sedan 1500-talet.
I avsnittet fokuserar vi på en period som på många sätt påminner om de senaste årens energikris. Den 17 oktober 1973 införde flera arabstater ett handelsembargo på olja mot länder som stöttat Israel i Jom kippur-kriget som brutit ut tio dagar tidigare. Följderna? Skenande drivmedelspriser, kilometerlånga köer vid bensinmackar, och regeringar världen över som för decennier framåt fått upp energisäkerhet på agendan.
Vi får höra om skillnaderna mellan hur samhället hanterade energikriserna då och nu. Astrid går igenom oljans rasande tillväxt under efterkrigstiden; om en transportrevolution och ett högvärdigt och smidigt bränsle som plötsligt ersätter kolet i alla möjliga applikationer. Astrid berättar även varför just 1970-talet är den del av energihistorien som hon tycker är mest intressant (och med goda skäl kan anses vara en av energihistoriens viktigaste brytpunkter).
Vad mer? Vi får höra några olika teorier om varför den industriella revolutionen började i England, om iterationer av de första ångmaskinerna, och hur fabriksgolven förändrades när elektriciteten kom på bred front runt förra sekelskiftet.
Om du gillade avsnittet med Astrid kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Tomas Lundmark, Om 150 år av svensk skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver?Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
För tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade avsnitt 1, avsnitt 28 och avsnitt 67 av podden).
Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas avsiktsförklaring kring klimatpolitiken och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur svensk klimatpolitik kan anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55. Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft.
Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier.
Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda.
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
När Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp.
När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade “den största svenska industriinvesteringen någonsin” med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp?
Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig.
Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Per Klevnäs, Om Europas materialomställning Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer kommer stå för lejonparten av världens utsläppsminskningar fram till 2030) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%.
I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en forskningsartikel i tidskriften Nature Climate Change, var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras.
Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning.
Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om.
Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet:
[3.30] Rapidly falling costs of battery packs for electric vehicles (Nykvist & Nilsson, 2015)
[12.00] Assessing the progress toward lower priced long range battery vehicles (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019)
[36.00] The feasibility of heavy battery electric trucks (Nykvist & Olsson, 2021)
[51.10] Från brunt till grönt - Bedömning av av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv (Sundén, 2023)
[56.30] Phasing out the blast furnace to meet global climate targets (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021)
[1.02.10] Klimatneutral Försvarsmakt - Analys av fossilfria vägval för försvarsgrenarna (Nykvist & Mårtensson, 2021)
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
-
För ett par år sen intervjuade vi Mats Andersson, en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, “Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?”
Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi.
Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna.
Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten?
Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget Endre som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet.
Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen av bilindustrin Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten -
I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2, en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur.
När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten.
Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen. Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra.
Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora, en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning.
Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:
Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022 - Vis mere
