Episodes
-
Hur många kan förväntas fly till just Sverige och hur ser mottagningskapaciteten ut? Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim-halvön och den 24 februari 2022 invaderades Ukraina. Det har resulterat i den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Forskaren Mikael Elinder presenterar resultatet om ukrainarnas migrationsbenägenhet i Delmis nya policy brief Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, ger ett juridiskt perspektiv på implementeringen av EU:s massflyktingsdirektiv, vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig mot de som kommer till Sverige som asylsökande. Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate på UNHCR, informerar om flyktingarnas tillvaro och behov samt risken med människohandel. Magnus Önnestig, chef för nationella operativa avdelningen på Migrationsverket, bidrar med sin kunskap om Migrationsverkets olika scenarier och hur flyktingarna kommer fördelas inom Sveriges kommuner.
-
Varför är det så många forskare som inte vill eller kan delta i mediesammanhang? Debattklimatet har blivit allt hårdare vilket gör det svårt för många att argumentera kring infekterade migrationsfrågor. Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och författare av boken ”Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”, nämner rädslan att prata om invandringens omfattning och sammansättning kopplat till integrationsproblem. Sara Mangsbo, universitetslektor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, pratar om avsaknad av differentiering i migrationsdebatten och hur migrationsforskning som kopplas till politik blir väldigt polariserat på sociala medier. De pratar även om hur medicin numera också är polariserat på grund av Covid-19, varför vissa frågor blir eldfängda och vikten av konstruktiva samtal. Detta är det sista avsnittet av Delmi-podden special.
-
Missing episodes?
-
Hur använder sig medierna av forskningen i sin opinionsbildning? Forskare används ofta av medierna för att kommentera olika samhällsproblem samtidigt som det finns en risk för forskningen att bli politiserad. Sofia Wadensjö Karén, VD för Utbildningsradion, säger att journalister har en viktig roll i att bidra med förståelse men att det också finns andra sätt att göra det på än bara genom forskning. PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, pratar om problematiken med statsvetare som politiska kommentatorer och varför opinionsbildningen ofta sker utan källhänvisning. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarar varför journalisters vinklar gör att han inte längre kommenterar dagspolitik och vikten av trygga anställningsavtal för att forskare ska våga uttrycka sin ståndpunkt. Det är det andra utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om samverkan med medierna.
-
Vad finns det för olika syn på vad som är en nyhet och hur den presenteras? Gapet mellan forskare och journalister leder till att relevant forskning inte når ut till en bredare allmänhet. Alice Petrén, utrikeskorrespondent för Sveriges Radio med uppdrag att bevaka migration- och flyktingfrågor, pratar om skillnaden i hur forskare och journalister vill kommunicera forskningsresultat. Göran Rosenberg, författare och journalist, lyfter forskares ökade behov att synas medialt för att få externt medel samt det höga klickvärdet med sensationsnyheter. Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum, uppmärksammar forskarens försiktighet att synas på grund av risk för misstolkning eller att resultatet utnyttjas politiskt. Det är det första utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om att få forskare att höras i samhällsdebatten.
-
Hur påverkar skolsegregationen elevers psykiska hälsa, och vilka är mekanismerna bakom? Segregationen i Sverige är en växande samhällelig utmaning samtidigt som skolan utgör en viktig arena för integration. Forskaren Maria Granvik Saminathen har skrivit sin avhandling på ämnet och resultatet presenteras i Delmis nya antologi Nya perspektiv på segregation: skola, psykisk hälsa och bosättningsmönster. Maria berättar varför elever med utländsk bakgrund uppger mindre psykiska besvär i klasser med högre andel andra elever med utländsk bakgrund. Bassem Jerbi, prisad rektor på Hjulsta grundskola i Stockholm, ger tips på konkreta åtgärder för att vända utvecklingen på skolor i socialt utmanade områden. Erik Nilsson, före detta statssekreterare hos utbildningsministern, lyfter hur skolsegregationen har sin grund i bostadssegregationen men även till viss del i det fria skolvalet. Han nämner även vilka politiska verktyg det finns för att motverka segregationen.
-
Hur påverkar tidsbegränsade uppehållstillstånd nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Permanenta uppehållstillstånd har varit huvudregeln i Sverige fram till flyktingkrisen 2015. Den nya utlänningslagen innebär att asylsökande numera beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Med oss i studion har vi forskaren Kristoffer Jutvik som delar med sig av sitt forskningsresultat i Delmis antologi Tidsbegränsade uppehållstillstånd, egenföretagande och skolsegregation – Aktuella avhandlingar om utrikes födda på arbetsmarknaden. Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, berättar vilka konsekvenser Covid-19 har haft för nyanlända som har krav på att kunna försörja sig själva för att få permanent uppehållstillstånd. Gästerna pratar om utbildning, vilket typ av arbete tidsbegränsade kontra permanenta uppehållstillstånd leder till och vilka integrationseffekter det har.
-
Vad innebär det förändrade säkerhetsläget i Afghanistan för civilbefolkningen och hur ser migrationsrörelserna ut för dem som vill fly? 20 år efter talibanregimens fall och Afghanistankrigets slut så återtog de kontroll över landet på rekordtid. Anders Fänge, Afghanistanexpert och tidigare landchef för Svenska Afghanistankommittén, berättar hur talibanrörelsen har förändrats över tid och varför det är viktigt att fortsätta ge bistånd för att undvika en humanitär kris. Rouzbeh Parsi, Mellanösternexpert och programchef på Utrikespolitiska Institutet, tar bland annat upp talibanernas tolkning av islam, hur det påverkar återvändare från Europa och Irans roll som grannland. Avsnittet belyser landets historia för att förstå den senaste tidens händelseutveckling och vilken framtid som väntar.
-
Hur bedömer man vad som är barnets bästa och vilka faktorer kan spela roll för att inte få stanna? Barnkonventionen är ett viktigt verktyg för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses och sedan den första januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Den senaste tiden har ett flertal avslagsbeslut uppmärksammats om barn som levt större delen av sitt liv i Sverige. Louise Dane, forskare i offentlig rätt och författare av policy briefen "Den reglerade invandringen och barnets bästa" (2020:5), delar med sig av sitt forskningsresultat och förslag på förbättringar. Carl Bexelius, rättschef på Migrationsverket, bidrar med ett rättsligt perspektiv på hur barnets bästa bedöms och vilka avvägningar som görs. Tillsammans diskuterar de tillämpningen av barnperspektivet.
-
Är det möjligt att prata om ett hållbart återvändande och återintegration? I en unik AMIF-finansierad studie har Delmi undersökt hela migrationscykeln utifrån migranternas egna perspektiv, från livet innan flykten genom Europa till utmaningarna vid ett återvändande. Henrik Malm Lindberg, utredningssekreterare på Delmi och en av rapportförfattarna till Those who were sent back: Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Iraq, presenterar forskningsresultatet baserat på 100 intervjuer med återvändare. Kjell-Terje Torvik, projektledare på ERRIN beskriver sina upplevelser av att arbeta som återvändandesambandsman i Kabul och stigmat relaterat till en misslyckad asylprocess.
-
Hur har erfarenheter av asylprocessen påverkat den ekonomiska, sociala och psykosociala återintegrationen efter återvändande? I en unik AMIF-finansierad studie har Delmi undersökt återvändares egna erfarenheter av självmant och ofrivilligt återvändande samt push/pull-faktorer som inverkar på de olika besluten inom migrationsresan. Constanza Vera-Larrucea, utredningssekreterare på Delmi och en av rapportförfattarna till Those who were sent back: Return and reintegration of rejected asylum seekers to Afghanistan and Iraq, presenterar forskningsresultat baserat på 100 intervjuer med återvändare från Afghanistan och Irak. Nassim Majidi, forskare och grundare av Samuel Hall som har bedrivit fältarbete för Delmis räkning, delar med sig av vad hon har lärt sig under åren som hon har mött återvändare i konfliktområden. *Podcasten är på engelska.
-
Hur diagnosticerar, klassificerar, registrerar, rapporterar, informerar, konsulterar och behandlar svensk sjukvård migranter i olika tillstånd mellan liv och död? Enligt Socialstyrelsen finns betydliga hälso- och vårdskillnader mellan kvinnor och män, mellan de med lång och kort utbildning och mellan utrikes och inrikes födda svenskar. Anna Jensen, leg. Barnmorska och projektledare på Doula & kulturtolk, berätta om hur kulturtolkande doulor hjälper nyanlända kvinnor innan, under och efter en graviditet och bidrar till säkrare förlossningar. Ulrika Byrskog, leg. Barnmorska och universitetslektor i vårdvetenskap på Högskolan Dalarna, har forskat om gravida somalifödda kvinnors möte med svensk kvinnohälsovård. Tillsammans, pratar de om hur en god kommunikation och kulturkompetens ökar möjligheten att ge jämlik vård till alla.
-
Hur ser ungas sociala och kulturella integration ut idag och hur påverkas integrationen av hedersrelaterade normer? De senaste decennierna har antalet barn och unga som migrerat till Sverige ökat stort och integrationen av unga med utländsk bakgrund är därför en av vår tids viktigaste utmaningar. Jan O. Jonsson, professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), redogör för sitt kapitel om hur ungas integration ser ut i förhållande till bland annat utbildning, religiositet och värderingar. Susanne Åsman, fil dr. socialantropologi vid Göteborgs Universitet berättar vad hennes kapitel visar om att växa upp i en miljö präglad av hedersrelaterade normer och de kulturkrockar som uppstår. Läraren och journalisten Trifa Abdulla delar med sig av sin egen uppväxt inom en hederskultur och sina tankar om hur skolan och samhället bör hantera frågan.
-
Hur påverkar föräldrars erfarenheter och uppfattningar av hälsa, idrott och kön deras barns delaktighet i det mångkulturella Sveriges idrottsrörelse? I Sverige har idrott under de senaste 100 åren blivit en del av den svenska folkrörelsen med målet att nå alla. En ny studie från Delmi belyser varför flickor är underrepresenterade baserat på intervjuer med föräldrar födda i Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige. Anders Kassman, docent i sociologi och Åsa Kneck, medicine doktor med inriktning mot vårdvetenskap, båda verksamma vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola, berättar mer om hur förutsättningarna ser ut för döttrar till utrikesfödda föräldrar att delta i den svenska idrottsrörelsen.
-
Hur påverkas riskerna för att utsättas för smitta, bli sjuk och drabbas av svåra komplikationer av covid-19 utifrån sociala och strukturella faktorer?
Den inledande fasen av covid-19-pandemin under våren 2020 drabbade svenska invånare ojämlikt. Dödligheten ökade kraftigt bland vissa grupper utlandsfödda personer jämfört med personer födda i Sverige eller i andra västländer. Denna ojämlikhet är ett uttryck för de skilda levnadsvillkor som människor i Sverige lever under, berättar Erik Hansson, ST-läkare i allmänmedicin och Maria Magnusson, med dr, dietist och sjuksköterska, som delar med sig av sin kunskap på området.
-
Delmi-podden är en podcast om migration och forskning som ges ut av Delegationen för migrationsstudier, en oberoende kommitté som initierar studier och förmedlar forskningsresultat som underlag till framtida migrationspolitiska beslut och för att bidra till samhällsdebatten. I podden kommer rapportförfattare och andra experter bjudas in och intervjuas av programledaren Ann-Louise Rönestål Ek. Läs mer på www.delmi.se och ta del av Twitter-uppdateringar på @Delmigram.
