Episodes
-
I detta avsnitt av EBA-podden sammanfattas den senaste tidens förändringar av Sveriges internationella bistånd. Vi diskuterar regeringens beslut och uppdrag, inklusive den senaste ändringsbudgeten och nya strategier för biståndets inriktning. Gäst är EBA:s kanslichef Jan Pettersson.
-
I detta avsnitt av EBA-podden sammanfattar vi lärdomar från 2024 och blickar framåt mot 2025. Med EBAs årsrapport Biståndsanalys 2025 som fond diskuteras den geopolitiska maktkampens påverkan på biståndet och de viktigaste utmaningarna och möjligheterna för svenskt bistånd framöver. Gäster är EBA:s ordförande Torbjörn Becker och vice ordförande Malin Oud.
-
Missing episodes?
-
I en tid då biståndslandskapet förändras och stora givare som USA drar tillbaka sitt stöd ökar vikten av ett effektivt internationellt bistånd. I detta avsnitt diskuterar vi utvecklingseffektivitet – ett nyckelbegrepp inom biståndet – och hur Sverige jobbar för att värna principer som nationellt ägarskap, resultatfokus, transparens och ansvarsutkrävande i samarbetet med multilaterala organisationer.
I studion:
Lennart Wohlgemuth, styrelseledamot i FUF, föreningen för utvecklingsfrågor och med en lång karriär inom biståndet från Sida, UD, IMF och UNDP och som chef för Nordiska Afrikainstitutet. Lennart har, tillsammans med Anna Sjöberg Tibblin, skrivit EBAs underlagsrapport om utvecklingseffektivitet och Sveriges multi-bi-bistånd.
Annika Otterstedt, biträdande generaldirektör på Sida och avdelningschef för Sidas resultatavdelning, tidigare biståndsråd i Colombia och Kenya.
Programledare Helena Hede Skagerlind, utredningssekreterare och Ravneet Singh, biträdande utredningssekreterare på Expertgruppen för biståndsanalys -
I det här avsnittet av EBA-podden diskuterar vi global hälsa och hälsobiståndets roll i en föränderlig värld. I studion: Jesper Sundewall, docent vid Lunds universitet, Karin Tegmark Wisell, Ambassadör för global hälsa, och Gunilla Carlsson, styrelseordförande för Sida. Tillsammans diskuterar vi EBAs nya antologi om global hälsa, men också aktuella utmaningar och möjligheter, samt framtidens hälsobistånd. Vi tar även upp USA:s eventuella utträde ur WHO och dess konsekvenser, synergier mellan hälsobistånd och andra politikområden, samt prioriterade teman inom global hälsa, som SRHR och AMR.
-
I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Framför allt Sida får en diger lista uppdrag att ta sig an under året, med fokus på att förändra myndigheten och hur den arbetar. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.
-
2025 har demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, det så kallade PAO-stödet, funnits i 30 år. Med tanke på de demokratiska tillbakagångarna är det högst aktuellt att diskutera hur Sverige kan arbeta för att främja uppbyggnaden av demokratiska flerpartisystem. Dessutom har PAO-stödet fått ett utökat budgetanslag och i slutet av 2023 beslutade Regeringen om en ny strategi.
Men vad är egentligen PAO-stödet? Varför valde man att implementera detta stöd år 1995 och vilka förändringarna har skett sedan dess? Vilka förändringar innebär den nya strategin för PAO-stödet och reflekteras regeringens reformagenda på något sätt? Hur skiljer sig PAO-stödet från övrigt svenskt demokratistöd och vilka typer av insatser är det egentligen man gör i partnerländerna? Har man uppnått faktiskt resultat med PAO-stödet och hur följs det upp och kvalitetsgranskas? Vad har egentligen partier med demokratiutveckling att göra och varför ska just de förmedla bistånd? Finns det några risker med att det är partianknutna organisationer bedriver utvecklingssamarbete?
Dessa frågor diskuteras av Helena Bjuremalm, biträdande chef för Sidas demokratienhet med ansvar för PAO-stödet och Edvard Agrell, ledamot i Sidas styrelse med erfarenhet av arbete med PAO-stödet. Programledare är Mikaela Person från Expertgruppen för biståndsanalys. -
I det andra avsnittet av "EBA kommenterar budgetpropositionen 2025" fördjupar vi oss i resultatredovisningsdelen. I studion har vi två experter på området: Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind. De granskar budgetpropositionens resultatredovisning med utgångspunkt i den EBA-rapport de har författat "Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet". EBAs kanslichef, Jan Pettersson, modererar samtalet.
-
Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2025. I det här avsnittet av EBA-podden vrider och vänder Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA, på skrivningarna i budgetpropositionen. Hur fördelas pengarna 2025? Vad kan vi utläsa om utveckling och politisk inriktning under kommande år? Och vad innebär det för det svenska biståndet?
-
Kunskaper om huruvuda målen med biståndet har uppnåtts, och vad som fungerat och inte fungerat, är helt fundamentala. Det är mycket som står på spel - många miljarder i skattemedel, men framför allt minskad fattigdom och förtryck i världen.
Men vad är resultat inom biståndet? Vad finns det för information och hur får man fram den? Uppfyller Sidas och regeringens resultatredovisning sina syften och vilka är förbättringsmöjligheterna?
Tre av EBAs utredningssekreterare reder ut frågorna: Markus Burman, författare till rapporten "Vad säger Sidas årsredovisning om biståndets resultat. Exemplet sysselsättning" samt Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind, båda författare till rapporten "Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet" -
Regeringen lägger stor vikt vid synergier mellan utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. Ett handelsrelaterat bistånd ska lyfta människor ur fattigdom genom jobb och utveckling, men det ska också främja svensk handelspolitik. Vad vet vi om hur dessa två olika målsättningar kan uppnås i biståndet?
I detta avsnitt av EBA-podden diskuterar Johanna Brismar Skoog, UD, Karolina Zurek, Sida och Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBA, vad som fungerar och vilka utmaningar som finns på området. -
Lokala och nationella aktörer är de första som kan agera i humanitära kriser och är dessutom centrala i fråga om ett långsiktigt engagemang. Ändå är de strukturellt marginaliserade av det internationella humanitära systemet. I detta avsnitt av EBA-podden diskuterar Sofia H Karlsson, UD, Anna Rahm, Sida och Johan Schaar, tidigare vice ordförande i EBA, vikten av att arbeta med lokala organisationer inom humanitärt bistånd. Vad har vi lyckats med och vilka utmaningar kvarstår?
-
Ett poddavsnitt om vad som karaktäriserade utvecklingen i världen under det senaste året och betydelsen för det svenska biståndet. Vad EBA fokuserade på, och vilka lärdomar vi kan dra från det. Och om framtiden – vad som syns på horisonten och vad kan det ha för betydelse för Sverige och det svenska biståndet.
I studion Torbjörn Becker, EBAs ordförande och direktör för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Och Malin Oud, ledamot i EBAs expertgrupp och chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor
Och som alltid, Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA -
Under 1980-talet spred sig skräcken över dåtidens ”pest” – aids runtom i världen. Idag, 40 år senare är hiv, med rätt behandling, en kronisk sjukdom som man kan leva med, utan risk för smittspridning. Under hela den här perioden har arbetet mot hiv varit en stor och viktig del av det svenska biståndet.
Under senare år har vi haft ytterligare en global hälsokris, covid-pandemin, som har haft mycket stora, både direkta och indirekta, konsekvenser för enskilda människor runtom i världen. Bland annat ökade fattigdomen drastiskt under pandemin. Covids konsekvenser kommer att vara en viktig utgångspunkt för det svenska biståndet under lång tid framöver. Och samtidigt finns hela tiden risken för nya epidemier och pandemier, som riskerar människors hälsa och välstånd världen över.
I detta avsnitt av EBA-podden pratar vi om pandemier och epidemier och biståndets roll. Vilka lärdomar kan vi dra av det långa hiv-biståndet och den senaste covid-pandemin. Númi Östlund från EBA talar med två experter på folkhälsa och bistånd: Malin Ahrne, utredningssekreterare på EBA och Anders Tegnell, statsepidemiolog under covid-pandemin och nu senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten. -
I det här avsnittet av podden diskuterar vi en av regeringens målsättningar i utvecklingspolitiken – att bekämpa fattigdom genom jobbskapande. Är ett fokus på sysselsättning och jobbskapande nytt för svenskt bistånd och vilka utmaningar innebär det? Vad är det för skillnad mellan att främja jobbskapande, sysselsättning och försörjningsmöjligheter och hur arbetar Sida med detta idag? I programmet diskuterar vi också möjligheterna att skapa hållbara jobb genom bistånd, utifrån behovet av hållbar sysselsättning för ytterligare 600 miljoner människor till år 2030.
Medverkar gör Elisabeth Montgomery, ämnesföreträdare för sysselsättning och marknadsutveckling på Sida och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA. -
Regleringsbrev är regeringens verktyg för att besluta den årliga inriktningen för sina myndigheter. I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.
-
Så har den kommit, regeringens reformagenda för biståndet. Under titeln Bistånd för en ny era: frihet, egenmakt och hållbar tillväxt presenterar regeringen riktningen för det svenska biståndet för kommande år. Men vad är det egentligen för beslut, och vad är de viktigaste innehållet? Vi gör en första analys av beslutet, och diskuterar vad det kan innebära för Sveriges bistånd. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.
-
I detta specialavsnitt hör vi ett panelsamtal om svensk utvecklingsforskning, från ett tidigare EBA-seminarium. Samtalet tar bland annat upp hur svensk utvecklingsforskning utvecklats över åren och hur olika intressen och politikområden möts på området. En annan fråga som diskuterades var hur utvecklingsforskning kan komma att finansieras framöver.
Deltar gör Veronica Brodén Gyberg (Linköpings universitet) Joakim Appelquist, (KK-stiftelsen), Kerstin Jonsson Cisse (Sida) och Linda Bell (FORMAS). Samtalet modererades av Mats Hårsmar, Expertgruppen för biståndsanalys.
I studion, Mats Hårsmar och Númi Östlund, Expertgruppen för biståndsanalys. -
Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2024, det viktigaste inriktningsbeslutet för det svenska biståndet närmaste året. I det här avsnittet pratar vi om budgetpropositionen – och vad den säger om det svenska biståndets framtid. Vi går igenom hur pengarna fördelas, hur utvecklingen ser ut för kommande år och vad som går att utläsa om politikens inriktning framöver. Och lite om vad regeringen säger om biståndets resultat 2022.
Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA. -
Under åtta års tid, mellan 2014 och 2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Sverige var det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik. Ett tiotal andra länder har sedan dess följt efter. Men Sverige blev också det första landet att avsluta sin feministiska utrikespolitik. Besluten har diskuterats brett, men tidigare har flera frågor varit obesvarade Vad innebar politiken i praktiken och vilka är de bestående effekterna av den, om några?
EBA har låtat ta fram en rapport om politikens genomförande. I avsnittet berättar rapportförfattarna, Ann Towns, Professor vid Göteborgs universitet, Katarzyna Jezierska, docent vid Högskolan väst, och Elin Bjarnegård, docent vid Uppsala universitet, om studiens resultat.
Efter författarnas presentation följer ett panelsamtal med FN-diplomaten och fredsförhandlaren Staffan de Mistura, Annika Söder, ordförande för europeiska fredsinstitutet. Annika var kabinettsekreterare på UD under politikens genomförande, och Ylva Berg, företagsledare och tidigare VD för Business Sweden. Samtalet leds av Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBAs expertgrupp.
Samtalet lyfter erfarenheter av den feministiska utrikespolitikens betydelse för jämställdhetsarbetet och eventuella bestående effekter. Men också de lärdomar man kan dra från rapporten vad gäller styrningen av utrikespolitiken mer generellt och vilket genomslag utrikespolitiska satsningar och prioritering kan få.
Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 31 augusti 2023. -
I det här avsnittet utforskar vi frågan om Sveriges inflytande inom EU, med särskilt fokus på utvecklingspolitik och bistånd. Det är i EU en stor del av den utvecklingspolitiska agendan sätts. EU är inte bara en politisk aktör på den globala scenen, utan även en betydande partner på landnivå. EU är också en av världens enskilt största biståndsgivare.
EBA har låtit studera Sveriges inflytande under EU:s senaste budgetförhandlingar. Så vad vet vi om möjligheterna att påverka EU:s utvecklingspolitik?
Hör Magnus Lundgren, docent vid Göteborgs universitet och Tomas Tobé, Europaparlamentariker och ordförande i EU-parlamentets utvecklingsutskott.
Programledare: Númi Östlund. - Show more
