Episodes
-
Bruno K. Öijers omfångsrika diktsamling Giljotin har inspirerat inte bara andra författare utan även många artister. Han har stått på scen med bland andra Thåström och Kent och uppfört sina dikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bruno K. Öijer har kallats mycket genom åren. Svart dödsdemon och rebell, men också Guds gåva till mänskligheten berättar han för Björn Jansson i Klassikern, men han vill inte ha några stämplar på sig, han vill vidröra människor med sin poesi.
”Giljotin” som gavs ut 1981 är hans mest citerade diktsamling, med långdikterna ”Terror, du tar min hand”, och ”Hey Ängel”. I diktsamlingen finns också en avdelning kortare haikudikter.
Han har turnerat med sina dikter för fullsatta hus, och uppträtt med musiker som Joakim Thåström, John Holm och Kent.
Det är elektrifierat att uppföra dikterna live, säger han. Och jämför med en bluessångare. Om jag inte fick möta min publik med dikterna, det vore som om en bluessångare bara fick spela in skivor men inte uppträda på scen.
-
Den italienska författarpseudonymen Elena Ferrante står bakom den hyllade Neapelkvartetten. Tv-serien efter romanerna är minst lika bra, menar kulturredaktionens Mattias Berg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ändå har tv-serien fått mycket mindre uppmärksamhet än romanerna. Men det här är ett storslaget barockkonstverk i sin egen rätt med skådespelare, miljöer, manus och Max Richters musik i exakt takt och ton.
Lenùs relation till den jämnåriga Lila är berättelsens bränn- och smärtpunkt. Deras kvinnliga vänskap, som det brukar sägas, men nog lika mycket deras livslånga ovänskap och konkurrens. Inte minst om mannen, Nino, kärleken.
Runt omkring de här två magiska flickorna finns kvarterets verklighet. En klunga höghus mitt i ingenting. I tv-serien har det här blivit en medvetet teatral plats: en scen för de ibland nästan operamässigt stiliserade konflikterna. Med utsuddade färger, platta fasader och ödsliga översiktsbilder.
Tematiskt kretsar det kring våld och tid: vad det gör med oss. Men också om läsning, bildning, utbildning. Världen som Lenù med tiden tränger upp i, en högre sfär på många sätt lika komplicerad som fattigkvarterets lägsta krets, Men som ändå ger Lenù, liksom läsarna och tittarna, en liten nypa frisk luft. Och en nödutgång in i ett annat liv.
Allt börjar lika dramatiskt i både böckerna och tv-serien. När Lilas vuxne son ringer den åldrade Lenù mitt i natten och berättar att hans mamma försvunnit spårlöst. Det är då Lenù, i den första av alla seriens vackra voice over, säger att hon beslutar sig för att skriva hela historien om Lila. Sin mer eller mindre fantastiska väninna - som härigenom blir 2000-talets mest fantastiska fiktiva figur hittills. I både text och bild.
-
Missing episodes?
-
1905 kom den ut, Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas, om en läkare som begår ett mord för att hjälpa en patient han är kär i, eller för att han så gärna vill begå en handling?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Doktor Glas är en tunn roman i dagboksform av Hjalmar Söderberg om en doktor som blir kär i sin patient, den unga Helga, som är gift med den mycket äldre pastor Gregorius. Hon kommer till hans mottagning och ber doktorn fundera ut en underlivskrämpa så att hon slipper ligga med sin man. Liksom i förbigående anförtror hon honom att hon är otrogen. Glas avskyr redan avskyr prästen som han tycker är anskrämligt ful och dessutom en hycklare. Tanken slår rot hos honom, att prästen måste dö.
”Doktor Glas” fick då den kom ut blandad kritik. Man hyllade stilen men fördömde innehållet.
Hjalmar Söderberg är en författare som ständigt finner nya generationer läsare medan många av hans samtida kolleger är bortglömda för länge sedan.
Allan Edwall spelade Doktor Glas på Teater Brunnsgatan fyra i åratal och och Krister Henriksson på Dramaten. 1968 kom Mai Zetterlings experimentella film med en nervig Per Oscarsson som Doktor Glas.
Medverkar i Katarina Wikars Klassiker om ”Doktor Glas” gör också författaren Bengt Ohlsson, som skrivit romanerna ”Gregorius” och ”Helga”.
-
Kärlek och svek. Tre män är vänner från partisantiden. Alla är kära i Luciana. En kvartett som åren spränger sönder. Historiens bästa film fyller femtio år 2024.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi får följa Antonio, Gianni, Nicola och Luciana under trettio turbulenta år i Italien, från andra världskriget fram till sjuttiotalet: ”Vi ville förändra världen men det var världen som förändrade oss”.
Anneli Dufva samtalar med filmkritikern Ronny Svensson om den italienska filmregissören Ettore Scolas "Vi som älskade varann så mycket" från 1974. Enligt Ronny Svensson är det ”historiens bästa film”.
Ettore Scola (1931-2016) gjorde debut som filmregissör 1964 men slog igenom internationellt först med ”Vi som älskade varann så mycket”. Senare gjorde han lika framgångsrika ”Fula, skitiga och elaka” och ”En alldeles särskild dag”.
Denna Klassiker sändes första gången 2009.
-
1985 slog författaren Paul Auster genom med romanen Stad av glas om en författare som låtsas vara detektiv. Språket var enkelt, handlingen en gåtfull mix av deckare och litteraturteori.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Då var Paul Auster en okänd översättare och essäist. Succén blev ögonblicklig.
Det här var boken för alla som ville ha en ny sorts ironisk litteratur med smarta litterära referenser och resonemang, men fortfarande ville läsa en spännande berättelse. Snabbt kom det två delar till, blandningen av melankoliska detektiver och språklig undersökning var oemotståndlig och Auster, han blev ett världsnamn.
Själv tröttnade Paul Auster(som avled 2024) med tiden på alla frågor om New York-trilogin. Men berömmelsen har hållit i sig. Läsaren blir fortfarande lika överraskad som Paul Auster blev den där gången när någon ringde honom och trodde att han hade kommit till Pinkertons detektivbyrå…
En Klassiker av Mikael Timm.
-
Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.
Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.
Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.
Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.
Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.
Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.
En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.
-
Sommaren med Monika från 1953 blev internationellt starkt förknippad med den svenska synden och var början på ett långt samarbete mellan Ingmar Bergman och skådespelaren Harriet Andersson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Manus skrevs av författaren Per Anders Fogelström och den andra huvudrollen spelades av Lars Ekborg. Filmen utspelar sig i Stockholms skärgård dit två unga nyförälskade människor flyr undan vardagens tristess och bråkiga föräldrar. "Vi har gjort uppror, Monika", utropar en glad Harry på skäret.
En repa på filmen förlängde inspelningen på Ornö och det blev en romans på riktigt mellan Harriet Andersson och Ingmar Bergman.
Harriet Andersson visar Lisa Bergström gulnande internationella pressklipp där "Sommaren med Monika" blev "Monika – the story of a bad girl."
-
I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor valven och väggarna i Täby kyrka. En av bilderna är unik i sitt slag i Sverige och föreställer ett schackparti med en dödlig motståndare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Jak spelar dik matt" har det stått på ett språkband över de båda schackspelarna i Täby kyrka. Spelet är över. Döden har vunnit. Albertus Pictors målning är både en klassiker i egen rätt och den stora inspirationskällan till mötet mellan riddaren Antonius Block och Döden i Ingmar Bergmans film "Det sjunde inseglet".
Att kunna spela schack räknades på medeltiden till en av det sju "färdigheterna" som en adelsman förväntades behärska. Han skulle kunna rida, simma, dikta, fäkta, skjuta med pilbåge, fånga fåglar och spela schack. Att schackspelandet kom att spridas över hela Europa var mycket tack vare en norditaliensk munk som hette Jacobus de Cessolis. Hans bok "Schacktavelsleken" blev en av senmedeltidens mest spridda texter. Jacobus använde schackspelet och pjäserna som liknelser för olika stånd och yrkesgrupper samlade mängder av allegoriska berättelser som kunde vara såväl uppbyggliga som underhållande. De väckte genklang i ett samhälle där alla hade sin givna plats och sin bestämda position, precis som på ett schackbräde.
I Klassikern tar Måns Hirschfeldt med oss upp på orgelläktaren i Täby kyrka där Albertus Pictor fångat kampen mellan liv och död.
-
Hur lät polaroidkameran? Hur lång tid väntade man? Konstnären Annika Elisabeth von Hausswolff och Katarina Wikars bläddrar bland överexponerade minnen och längtar efter en mer taktil tid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Formatet var 7,7 gånger 7,7 centimeter. En bred vit marginal under. Farliga kemikalier. Motivet var nästan alltid någon annanstans än på bilden.
Kommer ni ihåg hur förväntansfull man var när den bubbliga ytan transformerades till bleka färger och glåmiga siluetter? Och vad hände i kroppen när bilden väl kom fram?
En Klassiker från 2014.
-
Ludvig Josephson om Gimme Shelter, dokumentärfilmen av Albert och David Maysles, som följer Rolling Stones under deras USA-turné 1969.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Under senhösten 1969 gjorde Rolling Stones en turné i USA. Bandet planerade en gratiskonsert på den amerikanska västkusten i början av december, tillsammans med flera av den tidens stora band. Det skulle bli en upprepning av framgången med Woodstockfestivalen i augusti samma år, ett Woodstock West. Med Rolling Stones som huvudattraktion, som skulle kröna dagen med ett framträdande efter solnedgången.
Dokumentärfilmarna, bröderna Albert och David Maysles, följde Stones USA-turné och filmen, "Gimme Shelter", skulle avslutas med den planerade friluftskonserten. Så blev det också men festivalen i Altamont blev ingen lycklig pendang till Woodstockfestivalen. Det mesta kom att gå fullkomligt fel.
I filmen följer vi förberedelserna inför eventet, medvetna om hur det slutar, medan de inblandade inte gör det. Själva vetskapen om den obönhörliga utvecklingen förvandlar vad som skulle bli en dokumentär till ett ödesdrama.
-
1953 fångade Jacques Tati en fransk badortssommar med dess typer och nöjen. Filmen är både rolig och ljuv och blev en förebild för senare semesterkomedier. Mårten Blomkvist om en legendarisk komedi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I 1950-talskomedin "Semestersabotören" mötte världen för första gången monsieur Hulot. Han spelades av regissören själv, Jacques Tati, som virrade till det mesta på en liten badort.
Det var roligt, det var franskt, det blev ett internationellt genombrott och många svenskars älsklingsfilm.
-
Vad innebär det att stå bredvid och se någon lida? Marguerite Duras roman De små hästarna i Tarquinia utspelar sig bland uttråkade semesterfirare vid italienska kusten några år efter andra världskriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur skriver man om det allra svåraste, det man kanske själv inte förstår? Och hur kommer det sig att känslor som sorg och förtvivlan, åtrå och glädje kan finnas inuti en människa på en och samma gång?
Några svar finns i Marguerite Duras lilla och samtidigt mycket stora roman "De små hästarna i Tarquinia" från 1953. Berättelsen kretsar kring en handfull sommarlediga vänner vid kusten i Italien vars dagar flyter ihop i hettan över för många Campari bitter. I bergen intill har en minröjare just sprängts till döds. Minröjarens föräldrar dröjer sig kvar, vägrar skriva på dödsattesten och samlar sonens söndersprängda kropp i en tvållåda de fått av specerihandlaren i byn.
Vad innebär det egentligen att semestra i närvaron av djup sorg och förtvivlan, och för vilka är en sådan semester möjlig? Det frågar sig författaren Balsam Karam i Klassikern.
Uppläsare: Christina Höglund
Översättare: Suzanne Palme
-
Francoise Sagan var tonåring när hon debuterade med semesterdramat Bonjour tristesse som blev en omedelbar sensation och sålde i 650 000 exemplar bara i Frankrike.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Francoise Sagan, eller Francoise Quoirez som hon egentligen hette, var 18 år när hon 1954 debuterade med kortromanen ”Bonjour tristesse”, eller ”Ett moln på min himmel” som den först kom att heta på svenska. Hon hade skrivit den på tre veckor efter att ha relegerats från en klosterskola.
Medierna älskade den finlemmade, kortklippta författaren med rådjursögonen. Francoise Sagan i sin tur älskade snabba bilar och fest. Hon blev den illusionslösa ungdomens ansikte.
Sandra Stiskalo berättar om hur debutromanen och författarskapet har kommit att omvärderas.
-
Pianisten Jan Johanssons tolkning av Visa från Utanmyra väcker många minnen: sommar, gryningsljus, skog och promenad längs en grusväg. Hur hittade han visan och varför blev melodin så omtyckt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Berättelsen om ”Visa från Utanmyra” börjar tidigt 1960-tal. Stora förändringar sker i samhället, i städerna river man gamla kvarter och bygger nya. Även inom svensk jazz sker förändringar: The Beatles är inne, storbandsjazzen är ute och jazzmusikerna får därför färre jobb.
Pianisten Jan Johansson inser att han behöver ett nytt musikaliskt projekt för att klara sig, han går till biblioteket och letar i arkiven. Där hittar han en tjock bok, ”Svenska låtar”, en samling med 24 böcker fulla med folkmusik som musikforskare upptecknade under början av 1900-talet.
En dag hittar han "Visa från Utanmyra" och blir nyfiken.
Journalisten Irma Norrman berättar historien bakom Jan Johanssons tolkning av ”Visa från Utanmyra”. I programmet medverkar Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.
-
Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som eget vuxenseriealbum 1985. I samma sekund citerad av en halv generation svenska ironiker, denne glade sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.
Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.
Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.
Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?
Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.
-
Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en jättestor insekt? Det ödet är vad som drabbar Gregor Samsa i Franz Kafkas världsberömda novell Förvandlingen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den har blivit kallad världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.
Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.
Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Han var storrökare och dog i tuberkulos. Efter sin död blev Franz Kafka en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.
Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.
Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.
-
Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten Köpenhamnstrilogin låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” hur hon blir författare och missbrukare. Den unga Tove skriver på sin första roman och gifter sig med den gamle förläggaren Viggo F för att ta sig fram i världen. Vi får följa henne genom tre äktenskap. Hon blir i det tredje beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.
Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.
Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.
1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.
I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:S arkiv från tidigt 70-tal.
Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.
-
Apocalypse Now kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.
Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.
Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.
-
Mitt i det pudelrockande, individualistiska, materialistiska 80-talet slog den amerikanska singer-songwritern Tracy Chapman ned som en liten folkrocks-bomb och med Fast Car fick hon en världshit.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu skördar den ännu större framgångar efter att den klätts i countryskrud av Luke Combs. Men vad gjorde han som inte Chapman gjorde redan på 80-talet? Inte mycket, säger kulturredaktionens Lisa Wall.
I Klassiker får du förklaringen till varför en folksångaren Tracy Chapmans debutplatta kunde nå en världspublik.
Från det falska kollektiva minnet om hennes framträdande på Live Aid-galan till en uppvisning i gemenskap på Grammygalan.
-
Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot, om de två luffarna som väntar på någon som aldrig kommer, är ständigt aktuell på världens scener. Men det var inte helt självklart att den skulle nå publiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En del konstverk behöver sekler för att bli klassiker. En del blir det på en gång. Samuel Becketts pjäs I väntan på Godot är 124 sidor lång på originalspråket. Om denna text har det skrivits tusentals sidor. Dramat om de två luffarna blev klassisk samma kväll den mötte sina första åskådare 1953.
Ändå var det nära att Godot inte nådde publiken.
I Klassikern berättar Mikael Timm historien om hur pjäsen blev uppsatt och blev till en teaterklassiker.
- Show more
