Episodes
-
Vi verkar befinna oss i septologins era. Alltså, bokserier i sju delar. I Lina Kalmtegs reportage möter vi de två danska författarna Solvej Balle och Asta Olivia Nordenhof som båda två bestämde sig för att skriva septologier, nästan samtidigt och ovetandes om den andras planer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reporter: Lina Kalmteg
Producent: Saman Bakhtiari -
Enligt statistiska centralbyrån finns det just nu 3211 bokförlag i Sverige. Ett antal stora, välkända förlag och hundratals små förlag som kämpar för att gå runt. Ett sätt att göra sig synliga i bokfloden är att satsa på omslagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kultur har träffat några förlag som har satsat på formgivningen men på väldigt olika sätt: Bokförlaget Faethon, Novellix och Flo förlag.
Ett har satsat på enkelhet, ungefär som skoluniform, ett gör omslag som också är konstverk och ett förlag säljer sina böcker i små, unikt formgivna askar.
Reporter: Nina Asarnoj
-
Missing episodes?
-
Richard Malka är stjärnadvokat i Frankrike och Sverigeaktuell med flera böcker - om yttrandefrihet och om total åtskillnad mellan stat och religion. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den franske advokaten Richard Malka har vigt sitt liv åt att kämpa för två grundläggande begrepp i Frankrike. Det handlar om yttrandefrihet och begreppet laïcitet, det vill säga ett civilsamhälle fritt från religiösa inslag. Han har sen var helt ny som advokat också jobbat nära den franska satirtidningen Charlie Hebdo.
Nu är han Sverigeaktuell med böckerna ”Traktat mot intoleransen” och ”Rätten att jävlas med Gud” översatta till svenska av Cecilia Franklin. Det är pläderingar i rättegångarna som följde på terrorattentatet mot Charlie Hebdo.
Richard Malkas hållning är att man i ett fritt, demokratiskt samhälle har rätt att kritisera religioner, däremot inte enskilda personers trosutövning. Det är en del av den franska konstitutionen. Han menar att västvärlden är för naiv idag och inte förstår vilka demokratiska värden som håller på att gå förlorade.
Reporter: Cecilia Blomberg
Producent: Nina Asarnoj -
Boken Hällristningarnas värld av Johan Ling ger svar på alla frågor kring våra äldsta konstverk. Var älvor inblandade när de skars in? Är ristningarna en dödskult? Och vems fotsulor tassar över stenen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige kan man se hällristningar på över tvåtusen platser över landet, och att kolla på dem är ett kulturarvsfolknöje för varje historieintresserad sommarturist. Och barnen ska med! Men hur får man dem att släppa luren och titta på stenarna?
Jenny Teleman träffade Johan Ling, professor i Arkeologi vid Göteborgs Universitet, som är aktuell med ”Hällristningarnas värld”. Det är den första boken på trettio år som samlar kunskapen om dessa vår äldsta berättelser- Bronsåldersristningarna. Var de finns, vem som kan ha gjort dem, hur de tolkats genom idéhistorien och hur ny teknik förändrat bilden av dem.
Hans råd: Lys på dem på kvällen då klättrar de upp ur stenen och blir ren magi. Männen som har samlag med hjortar. Skeppen kanske på väg mot dödsriket. Och tecknen som färdats ända ur Illiaden och Odyssén.
Eller handlar allt till sist bara om att köpa tenn?
Dessutom är boken en guide. Till varenda bra hällristning i Sverige.
-
Bulgarien hade bland de värsta straffarbetslägren i hela gamla östblocket. Det här är ett oskrivet kapitel i Bulgariens historia som nu berättas av överlevande i en installation på Venedigbiennalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Straffarbetslägren i Bulgarien drabbade alltifrån dem som jobbade politiskt till muslimer, homosexuella och nationella minoriteter. Lägren var i drift ända fram till murens fall 1989.
Bulgariska myndigheter har försökt utplåna spåren efter lägren. Dels genom att återställa platserna där lägren låg, men det bulgariska inrikesministeriet såg också till att förstöra 40 procent av säkerhetspolisens arkiv i hela landet samtidigt. Det här skedde samtidigt som Bulgarien skulle bli ett demokratiskt samhälle.
I Bulgariens paviljong på årets Venedigbiennal berättas historien om lägren av överlevande vittnen. Bakom står en grupp av konstnärer och akademiker som under lång tid arbetat för att få reda på sanningen om lägren. De heter Krasimira Butseva, Julian Chehirian och Lilia Topouzova.
Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat två av personerna bakom verket som bär namnet ”The Neighbours”.
-
Amanda Bergman är mest känd som sångare i bandet Amason men hon har gett ut solo musik tidigare, både under pseudonymer och under eget namn.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Senast hon släppte ett helt solo-album var för 8 år sedan, då med den hyllade skivan ”Docks”.
Men nu i veckan släpps uppföljaren ”Your Hand Forever Checking On My Fever” – ett hommage till hennes pappa som gick bort 2022.
Inför släppet gästade Amanda Bergman vår studio.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Saman Bakhtiari -
Lever vi verkligen som vi vill? Det frågar sig Stefan Jarl i hans sista dokumentär, Själen för fan. P1 Kultur sökte upp honom i hans prunkande försommarträdgård nedanför Kinnekulle.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stefan Jarl har skrivit svensk filmhistoria med bland annat Modstrilogin om Kenta och Stoffe.
Med sitt starka sociala engagemang är han också en av de mest politiska dokumentärmakarna.
83 år gammal har han gjort sin sista film, om själen.
Programledare: Lisa Bergström
Producent: Anna Tullberg -
Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats?
Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet.
Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.
-
Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats?
Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet.
Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.
-
Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats?
Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet.
Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.
-
Inför det stundande EU-valet har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats?
Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet.
Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.
-
Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.
Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.
När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.
Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.
Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.
Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.
Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.
Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.
-
Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.
Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.
Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö.
"Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.
Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog.
"Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.
.I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.
Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".
Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.
Uppläsare: Ulph Nyström.
Musik: Kafka Band.
-
Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser Processen och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.
Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.
"Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."
Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?
Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?
I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!
Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.
-
Två år har gått sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Det märks också i konsten där både ilska och uppgivenhet uttrycks. På årets Venedigbiennal är den ukrainska närvaron stor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vid sidan av den egna paviljongen, har Polen upplåtit sin paviljong åt den Ukrainska Open group.
Och i en fristående utställning har Pinchuk Art Center från Kyev gjort en påkostad grupputställning med titeln ”From Ukraine: Dare to Dream”.
Cecilia Blomberg tar oss med till den ukrainska konsten på årets Venedigbiennal, där hon har träffat flera av konstnärerna och pratat om vad som engagerar dem just nu.
-
Dokumentärfilmaren PeÅ Holmquist har följt en familj i Gaza sedan 80 talet. Nu har hans gamla filmer från området börjat visas på nytt på nischade filmfestivaler både internationellt och i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den första film han gjorde från området var ”Gaza Ghetto” 1985 . Där möter vi familjen Hamdany för första gången. De befinner sig då i flyktinglägret Jabalia.
2008 kom ”Unge Freud i Gaza” och ett år senare ”Mitt Gaza”. I varje film återser vi familjen.
PeÅ Holmquist har varit professor i film vid Dramatiska Institutet och är prisad internationellt för sitt arbete. Idag är han 77 år – och det är länge sedan han var i Gaza.
P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat honom.
-
Den franska skådespelaren och regissören Noémie Merlant är aktuell på filmfestivalen i Cannes med sin film Les Femmes au balcon om en grupp kvinnor som tar hämnd på våldsamma män. En kvinnas kropp är ett problem för många, säger hon till P1 Kulturs reporter Emma Engström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är värmebölja i hennes blodiga komedi ”Kvinnorna på balkongen”, som den franska titeln betyder. Myndigheterna rekommenderar att inte går ut. Så livet levs på balkongen, kläderna åker av, männen trängs i fönsterna för att se denna plötsliga välsignelse: kvinnobröst i mängder. Men med hettan väller även hämndbehov fram ur Marseilles kvinnor: de misshandlade ger igen, och de våldtagna slår tillbaka.
Idén till filmen om några tjejkompisar som lever ihop under extremvädret kommer från en av de viktigaste vändpunkterna i Noémie Merlants liv. En sån där händelse som det inte finns någon väg tillbaka från. När hon rymde från sitt liv och sin kärleksrelation för att bo med några väninnor.
”Efter att metoo drog i gång började jag förstå vilken värld vi lever i. Jag började ifrågasätta vilken roll jag spelade i och insåg att jag inte kan fortsätta så här. Till och med i mitt kärleksförhållande började jag känna mig som att jag kvävdes”, berättar hon.
Lyssna på hela Emma Engströms intervju med Noémie Merlant.
-
Den internationellt hyllade belarusiska poeten Valzhyna Mort letar efter ett nytt sorts poetiskt språk som kan beskriva vår tids förtryck och konflikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Valzhyna Mort har bott länge i USA och skriver poesi på både engelska och belarusiska och hennes dikter hämtar motiv ur hemlandets landskap där benen från de döda ligger utspridda efter att krig, uppror och våldsamma regimer dragit fram genom historien. Nu känner hon att poesin, efter det ökade förtrycket i hemlandet Belarus och Rysslands storskaliga krig mot Ukraina, behöver hitta nya vägar för att kunna tala om det som händer.
Morts senaste diktsamling ”Musik för de döda och återuppståndna” kom ut på svenska 2021 i Ida Börjels översättning.
Ett reportage av Fredrik Wadström.
-
P1 Kultur har träffat den ständigt nobelpristippade kinesiska författaren Yan Lianke just nu aktuell på svenska med den feministiska romanen Kvinnorna. I hans tidigare Tre bröder skrev han om männen i sin släkt nu handlar det om kvinnorna som arbetat och offrat sig för familjens framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reporter: Hanna Sahlberg
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson -
Skramligt och samtidigt skört. Så kan man beskriva Linn Koch Emmery, aktuell med sitt andra album, Borderline iconic, där hon lodar i sin uppväxt präglad av ångest och antidepressiva läkemedel. Möt henne i P1 Kultur.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Krogh Larsson - Show more
