Amerikas förenta stater Podcasts
-
Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.
Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.
I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.
I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.
Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.
Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.
Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog runt 600 000 människor till följd av kriget.
Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons.
Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.
Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Två knutna nävar i luften under den amerikanska nationalsången. John Carlos och Tommie Smith på prispallen i Mexiko City 1968. En protest mot rasismen i USA. Som följts av fler på 2000-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det här är historien om den tysta protesten i Mexiko 1968, om varför och hur det gick till. Bland andra kommer John Carlos själv att berätta vad som hände.
Men protesten -68 var inte den sista, de senaste åren har amerikanska idrottare återigen valt att använda nationalsången för att visa sitt missnöje.
Det här är dokumentären om de som vågat ta kampen mot rasismen – och som förlorat nästan allt genom att göra det. Om knutna nävar 1968, men också om Take a Knee 2016.
För vad säger de här protesterna om USA och livet som svart idrottare i Amerikas förenta stater?
Dokumentär av Alexander Lundholm 2019/2020
Intervju med John Carlos av Carl Fredrik Johansson, UR äger rättigheterna till inspelningen. Radiosporten Dokumentär har fått UR:s tillåtelse att bli först med att publicera ljudet.
Slutmix: Fredrik von Der Pahlen
