Eva Nilsson Podcasts
-
Det finns stunder då det kan kännas enklare att stanna hemma än att ge sig ut och be om anpassningar för att man ska kunna delta på lika villkor – den bångstyriga blindskammen. Vi pratar med Eva Nilsson och Lars Karlström om hur den kan yttra sig och vad man kan göra åt den.
Blindskam är ett begrepp som Sofia Thoresdotter har myntat för att beskriva känslorna man kan ha inför den egna synnedsättningen. Före sommaren var Sofia gäst i Synpodden tillsammans med Emil Erdtman.
Vi har fått många reaktioner på det tidigare samtalet från er lyssnare. Vissa känner igen sig, andra har en annan syn på ämnet. Därför pratar vi nu vidare om blindskammen. Gäster i det här avsnittet är Lars Karlström och Eva Nilsson. Eva är blind sedan barndomen medan Lars har haft en gradvis tilltagande synnedsättning och varit blind sedan 25-årsåldern. De arbetar båda på Synskadades Riksförbunds rikskansli, Eva Nilsson med det internationella utvecklingssamarbetet och Lars Karlström med Synlinjen. Här reflekterar de över de här känslorna både yrkesmässigt och privat.
Programledare: Anna Bergholtz och Monica Walldén
Ljudtekniker: Johan Häglerud
Det tidigare samtalet om blindskam sändes i Synpodden #9 och Synpodden #10.
Kontakta SynpoddenHar du synpunkter, beröm, frågor eller önskemål på vad vi ska ta upp i Synpodden? Hör av dig på e-post [email protected] eller till vår telefonsvarare på 08-39 92 40.
-
Hela granskningen som podd: Hör Eva Nilssons om hur hon hamnade på existensminimum i en jättelik internationell bedrägerihärva - och hör källor inifrån ett callcenter utomlands där bedragarna jobbade.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Flera svenskar har blivit lurade på pengar i en jättelik internationell bedrägerihärva som just nu utreds av tysk polis. Hör Eva Nilssons berättelse om hur hon hamnade på existensminimum.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag tänkte att jag kanske kunde få en bättre pension. Jag är 62 år, blir 63 år, så jag tänkte att det kunde… Jag förstår att jag blir en sån där fattigpensionär ändå, för jag har inte jobbat hundra procent, jag har varit hemma med barn och varit ensamstående. Så då tänkte jag att jag kanske kunde leva lite bättre.
Eva Nilsson är undersköterska och fick upp ögonen för möjligheterna att investera, i till exempel bitcoin, när en kollega berättade om sina investeringar. Eva anmäler sitt intresse på en hemsida, och snart är det någon som ringer från ett brittiskt telefonnummer. Han säger sig vara baserad i London och jobba för företaget Qteck.
– Som berättade om det och att man skulle investera med 2.500 kronor. Och då tänkte jag att ”det är inte så farligt, det har jag till.”
Qteck fjärrstyr Evas datorQtecks personal tar ibland över kontrollen över hennes datorer med programvaran Anydesk. Där visar de hur hennes pengar har investerats. Eva övertygas om att investera mer – och att låna pengar för att ha råd. Det är Qtecks personal som fyller i låneansökningarna, berättar hon. Det första privatlånet görs på 182.000 kronor.
– Och de lovade mig då att jag skulle få tillbaka mycket, mycket mer. Och ”vad vill du göra med pengarna?” och sådär. Man drömmer om vad man skulle kunna tänka sig. Att jag skulle vilja bjuda mina barn på en resa tillsammans.
Kurvorna på skärmen går uppåt, tills de inte gör det längre. Qtecks personal ringer Eva varje dag, berättar hon, och övertygar henne till slut om att hon måste låna mer.
– För att få tillbaka. Och då tänkte jag ju redan hur ska jag kunna betala tillbaka detta? Och då kände jag att det enda jag kan göra är att låna mer pengar då ju. Fastän att jag inte ville. För de lovade mig att jag skulle få så att jag kunde betala tillbaka.
"Ville ta livet av mig"I slutet har Eva skulder på 900.000 kr. Telefonnumret som Eva använde för att nå Qtecks personal har plötsligt inte längre någon abonnent. Eva förstår att pengarna är borta, och att hon har lån som hon aldrig kommer kunna betala tillbaka.
– Jag trodde jag skulle svimma och kände att jag ville ta livet av mig, men som tur är kom jag till sans och tänkte på mina barn och pratade om det för min väninna. Man känner ju sig så jättedum för att man har gått på en sån nit liksom. Jag polisanmälde ju, för det ska man göra.
Men polisen inleder inte någon förundersökning. De skriver att det inte finns ”anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”.
Minst 42 polisanmälningar rör QteckPolisen i Sverige har fått in åtminstone 42 anmälningar som gäller Qteck. I de flesta har förundersökningen lagts ner, ofta inom bara några dagar. I nio fall har det inte inletts någon förundersökning alls. Men när polisen i Västmanland fick in en anmälan om att en person blivit lurad på 1,6 miljoner så valde de att i alla fall försöka spåra pengarna. Björn Sidenhjärta är polisiär förundersökningsledare vid polisens bedrägerigrupp i Västerås.
– Jamen den skyldigheten tycker jag att man har som polisiär FU-ledare. Man måste ju utröna om det finns pengar att säkra upp någonstans. Man kan inte bara ta för givet att pengarna har gått utomlands och att vi inte kan göra något.
Men i det här fallet har pengarna – just det – försvunnit utomlands, till konton i ett Londonbaserat företag som genomför internationella penningtransaktioner.
Här slutar den svenska polisens arbete. Men också i Tyskland får tusentals människor liknande samtal som Eva, men från ett annat företag, FX-leader. De som ligger bakom FX-leader – som tyska myndigheter har jagat i två år - är också de som ligger bakom Qteck. Om det hör du i nästa avsnitt av Kaliber.
Granskningen är ett samarbete med Danmarks Radio.
