Iris Media Podcasts
-
I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.
Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.
Medverkande i programmet:
Bengt Peder Olrog, son
Lars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges Radio
Johanna Broman Åkesson, musikvetare
Karin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkiv
Peter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:
Ulf Peder Olrog
Sven G Svensson, vän
Margareta Kjellberg, vissångare och kollega
Georg Eliasson, förläggare och radioman
Bo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.
-
Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.
Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?
Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.
En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
-
Jan Lindblad lever farligt. Han brottas med en anakonda i Sydamerika och fostrar två tigrar i sin stuga i Sörmland. Men det största hotet bär han inom sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jan Lindblads naturfilmer trollbinder den svenska tevepubliken från mitten av sextiotalet och tjugo år framåt. Filmerna öppnar dörren till okända världar: regnskogarna i Sydamerika och Västindien.
Jan blir en superkändis. Fast inte bara för sina filmer, utan även för sitt äventyrliga liv. I sin iver att få filma en fyra och en halv meter lång anakonda kastar han sig över ormen när den försöker smita. Det blir en brottning på liv och död.
Jan och hans sambo Pia Thörn tar hand om två tigerungar från Kolmårdens djurpark. Vid Jans sommarstuga utanför Flen vänjer de djuren vid ett liv i frihet. När ungarna blir större ska de släppas fria i Indien. Tigrarna växer och väger snart över hundra kilo. Då rymmer en av dem och kommer in i ett bostadsområde.
Men det är trots allt inget djur som är den största faran i Jan Lindblads liv. Det är istället en livshotande sjukdom. Den blir hans motståndare i en kamp som varar hela livet.
Programmet är gjort 2022 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp.
-
Peder är helt salig över en ny bok! Den handlar om fågelläten i gamla folkliga ramsor, vi utlovar nygamla ramsor i olika dialektala försök. Boken heter ”Fågelröster: om folkliga härmramsor och tolkningar” och är skriven av Ingvar Svanberg. Peter hittar kopplingen mellan tv-klassikern Anslagstavlan och fågelskådning på hösten. Är det någon skillnad på vitstrimmiga solrosfrön jämfört med helsvarta? Vi får en rapport från storken Sven, som inte längre är i Zaragoza. Med Peder Edvinsson och Peter Gropman. Produktion Iris media.
-
Dags att analysera det mytomspunna bandet som det står ”Besök Hisingen 61-62” på. Ett lite udda band bland Herbert Lindblads samlingar. Vår älskade kassettman har gjort en inspelning från ett kafferep på Hisingen i början på 60-talet. Vilka är det som pratar? Hur många är dom i rummet? Snack om hörapparater, Slottsskogen, Henriksberg, niovåningshus och grävmaskiner utlovas. Avsnittet analyseras av programledare Peter Gropman och den mångsysslande journalisten Fredrik Af Trampe. Produktion Iris media.
-
Fåglar finns uppmärksammar att folkrockarna i Hoven Droven släppt ett nytt album, givetvis med fågeltema i en av låtarna. Intervju med Kjell-Erik Eriksson, violinist i bandet. Peder har blivit medlem i Storkens vänner och berättar om Sven i Zaragosa i Spanien, Fritiof med dålig täckning, Eva-Helena i medelhavet och Frans i Marocko, alla är starar som Storkens vänner följer genom GPS-teknik. Länkar som det pratas om: bto.org och Birdmap samt Lapp-Nils-podden. Programledare: Peter Gropman, expert: Peder Edvinsson. Produktion Iris media.
-
Peder gör en fräckis och knödde in ärtsångaren på den stora tomträknardagen som avgjordes nyss. Hur många arter fick han ihop? Kvällstidningen skriver om när Carolina Noréns möter en tjädertupp. Lösningen: Kör tuppen till Väddö! Peter gör reklam för den nya podden ”Sveriges första podcast” som givetvis har fågelkoppling, vi reder ut varför kajorna för ett sådant jäkla liv och Peder intervjuar Magnus Ullman på Falsterbo bird show och sover i tält. Både Peder och Magnus Ullmans bok kan köpas på pug.se. Produktion av Iris media.
-
Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen.
Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs ”Diskutabelt”.
– Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg.
Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris.
– Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal.
Programmet är ett samarbete med Svenska ikoner. Det är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.
-
Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt.
– Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur ”Robban” vrängde och lekte med ord och meningar.
Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han ”Robban” med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten.
– Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997.
Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer.
– Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin.
I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster.
Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.
Det är ett samarbete med programmet Svenska ikoner.
-
1944 stämplas homosexualitet som en psykisk sjukdom av svenska myndigheter. Samma år införs även lagen om kastrering. Sjukdomsstämpeln och den nya lagen bidrar till att homosexuella behandlas för sin sexuella läggning på sjukhus. I serien avslöjas unikt material som aldrig tidigare sett dagens ljus. I hemliga dokument möter vi människor som kastrerades för att de skulle bli botade från sin homosexualitet. Och vi hör berättelser om fasansfulla behandlingsmetoder inom psykiatrin. Serien är producerad av Magnus Johansson på Iris Media. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
