Riksantikvarieämbetet Podcasts
-
I vårt allra första avsnitt så börjar vi med frågan "Vad är egentligen kulturarv? Och varför är det viktigt?". Med oss idag har vi Eric Fugeläng, chef på avdelningen för kulturarvsutveckling på Riksantikvarieämbetet. Vi börjar med ett historiskt perspektiv på själva begreppet och vilken roll kulturarvsarbete har haft genom tiderna. Men vi är också nyfiken på vilka kopplingar som har funnits, och fortfarande finns, till begrepp som makt och identitet.
Riksantikvarieämbetet är den nationella kulturarvsmyndigheten. De gör kulturarvet till en del av samhällsutvecklingen genom att ge förutsättningar till att kulturarvet bevaras, används och utvecklas. För mer information om deras verksamhet, besök de på: https://www.raa.se/
Avsnittet gjordes av Sveriges hembygdsförbund vintern 2022/2023
Programledare: Ninos Josef
Producent: Thuha Nguyen
Ljudmix: Michael Johansson -
Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Tillsammans fungerar världsarven som en stor bok där varje världsarv representerar ett kapitel och på så sätt bidrar med sin historia. Södra Ölands odlingslandskap är berättelsen om hur lantbrukarna i generation efter generation har skapat ett unikt odlingslandskap med radbyar, åkrar, sjömarker och alvarmarker.
Bakgrund till denna podcast:
Lagom till FN-dagen den 24 oktober släpper Kalmar läns museums podcast, Museimagasinet, ett nytt avsnitt. Temat är Sveriges världsarv med avstamp i Södra Ölands odlingslandskap. Till poddavsnittet har det kommit in hälsningar från 11 av de svenska världsarven. På så sätt får vi lära oss mer om flera spännande och väldigt olika platser. De mest unika platserna i vårt land! Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia. Tillsammans fungerar världsarven som en stor bok där varje världsarv representerar ett kapitel och på så sätt bidrar med sin berättelse.
Anledningen att avsnittet släpps på självaste FN-dagen är att det är FN-organisationen Unesco som ansvarar för världsarvslistan. I grund och botten är världsarven ett stort fredsprojekt, följande rader går att läsa i Unescos stadgar:
”Eftersom krigen har sitt ursprung i människornas sinnen, måste försvaret av freden också byggas upp i människornas sinnen.”
FN-dagen är en bra dag att uppmärksamma våra världsarv lite extra. I år firar dessutom världsarvskonventionen 50 år så vi har all anledning att sprida berättelsen om våra unika platser. Säger Emma Rydnér, Samordnare för Södra Ölands odlingslandskap.
Poddavsnittet har kunnat arbetas fram tack vare kulturmiljöbidrag för världsarvssamordning via Riksantikvarieämbetet. Bidraget är till för att skapa mervärde och utrymme för utveckling i världsarvsarbetet på lokal och regional nivå.
-
Som en undanskymd plats mellan spårvagnsspår och anrika sekelskifteshus ligger Vasaplatsen. Mattias och Daniel går igenom platsens historia, från Flygarns Haga till dagens lite sömniga plats.
Litteratur:
"Vasastaden och Lorensberg"
"Kvarteret Björken"
"Riksantikvarieämbetet - Vasastaden"
"Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg"
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vi pratar med Erika Hedhammar på Riksantikvarieämbetet om kris- och krigsberedskap inom kulturvården i Sverige.
Hur ser beredskapen ut på museer och arkiv i Sverige? Hur ska man förbereda sig? Vad ska katastrofplaner innehålla? Vad är nyttan med krisövningar?Riksantikvarieämbetet har en webbsida där de har samlat material om museer och krig: https://www.raa.se/samhallsutveckling/riskhantering-och-katastrofberedskap/museers-beredskap-for-krig/
Gilla och följ vår Facebooksida Konserveringspodden!
https://www.facebook.com/Konserveringspodden-101556931320371 -
Bryggeriernas historia är en av berättelserna om Sveriges industrialisering, urbanisering och demokratisering i utkanten av Europa. Bryggerierna blev välorganiserade i kampen mot nykterhetsrörelsen och sin strävan att undvika jobbig konkurrens.
Politiken formade villkoren för bryggerierna med beskattning, alkoholmonopol, motbok, förbud för starköl och senare liberaliseringar med avskaffande av motbok, starkölets införande och en kort period av mellanöl i vanliga butiker. Till slut gick staten in som majoritetsägare i det största bryggeriet.
I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Sandberg är filosofie doktor i ekonomisk historia och aktuell med boken Svensk Bryggerihistoria – Öltillverkning under 200 år.
Ölet har en mångtusenårig historia, men öl bryggdes fram till mitten på 1800-talet under hantverksmässiga former.
När allt fler människor på 1800-talet flyttande in till städerna ökade efterfrågan på industriellt bryggt öl. Det svenska traditionella ölet kom vid mitten av 1800-talet att konkurreras ut den bayerska lagerölen, som ofta bryggdes under överinseende av tyska mästare eller svenskar som lärt sig konsten i Bayern. Snart hade det etablerats ”Bayerska bryggerier” överallt i Sverige.
Konkurrensen var stenhård, men genom karteller delades marknaderna upp efter geografiska principer. Nykterhetsrörelsen, som inledningsvis såg ölet som ett bättre alternativt till brännvinet, kom med tiden att formera sig för ett totalförbud av alla slags ”rusdrycker”.
Efter sekelskiftet 1900 när motboken och ett statligt systembolag introducerades fick statsmakten ett starkare grepp om svenskarnas alkoholkonsumtion. Starköl förbjöds ända till 1955 när motboken avskaffades.
När motboken väl avskaffades 1955 kunde bryggarna åter brygga ett ”starköl”. Och ”mellanölet”, som introducerades 1965, innebar en vitamininjektion, men också ännu hårdare konkurrens när de utländska bryggerierna började intressera sig för den svenska marknaden. Den hårdnande konkurrensen följs av uppköp av bryggerier på löpande band. När mellanölet förbjöds 1977 fanns det bara åtta bryggerier kvar i Sverige där det statliga Pripps fullständigt dominerade marknaden.
Lyssna också på Göteborgs briljanta historia och När knallarna gav allmogen smak för konsumtionssamhället.
Bild: Bryggeri vid Hötorget på Norrmalm i Stockholm, 1876. Riksantikvarieämbetet, public domain.
Musik: Happy German Oktoberfest Accordion Polka av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Metalldetektorer kan hjälpa oss att upptäcka vårt dolda kulturarv, men reglerna för att använda dem är stränga i Sverige. Vetenskapsradion Historia undersöker varför och om lagarna borde ändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att söka efter fornfynd med hjälp av en metalldetektor är en växande hobby i Sverige men regelverket är strängt och tillstånden dyra menar entusiasterna. Medlemmar i Sveriges Metallsökarförening tycker att vi borde kunna ha samma liberala lagar som i Danmark, och att det är viktigt att få upp fornfynd ur marken eftersom de annars bryts ner i jorden. Men regelverket är utformat för att stoppa plundrare, anser Riksantikvarieämbetet.
Vetenskapsradion Historia besöker utforskningarna vid Glanshammar där metalldetektorister gör gemensam sak med arkeologer i jakten på platsens historia. Programledare är Tobias Svanelid.
-
Vi träffar Katrin Hinrich Degerblad, Riksantikvarieämbetet, och Mathias Strömer, Gotlands museum, för att prata om Färgforum. Det är en konferens som hålls varje år för de yrkesgrupper som på olika vis jobbar med färg och färgundersökningar.
De flesta konservatorer har säkert hört talas om Färgforum men alla har kanske inte riktigt koll på vad det är för konferens, men det tar vi reda på i det här avsnittet. Om du däremot känner till den och brukar besöka den får du här veta var Färgforum 2022 kommer att hållas och hur du kan bidra till den på olika sätt.
Mer information om tidigare och kommande Färgforum hittar du här: https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/fargforum/
Musik: Ludvig Lundgren
