konstant Podcasts

  • Djupfrysta Kanalplan! Omsprungna Damallsvenskan! Svep! Otroliga Chelsea! Återuppståndna Ada Hegerberg! Hanna Lundkvist på länk direkt från Madrid!

    Inlägget 5. Konstant chock dök först upp på Tutto Balutto.

  • Alina är 13 när hennes storebror dödas av två jämnåriga. Efter det lever hon med en konstant ilande rädsla att alla andra också ska försvinna. För att hantera ångesten börjar hon dra av sitt eget hår.

    Av: Sebastian Hedlund.Producent: Gustav Asplund

  • Förändring sker konstant, hela tiden, här och nu – förändring är allt som är och finns i allt vi har runtomkring oss. Men varför är förändring ofta skrämmande för många utav oss och varför är det så svårt att ta det aktiva steget att förändra någonting i sitt eget liv?

    Magic Monday sponsras av Holistic Hälsocenter med Butik & Café i hjärtat av Bohuslän www.holistichalsocenter.com


    Instagram: https://instagram.com/holistichalsocenter?utm_medium=copy_link--

  • Tess pratar om hur glesbygdslivet påverkat henne. I storstaden så triggas du konstant med köpimpulser genom ett ständigt bombardemang med reklambudskap, butiksvarv och liknande.
    På glesbygden finns inte det.

    Heter det landsbygd eller glesbygd? Landsbygd är ett område med lantlig bebyggelse - till skillnad från stad.
    Glesbygd finns det en definition om. Du skall ha mer än 45 min bilresa till en tätort (med mer än 3000 innevånare)
    Har glesbygd egentligen dålig klang?

    Självhushållning och självförsörjning är andra begrepp som rör upp känslor. Förr i tiden var självhushållningen något som hushållet gjorde själv, men hushållet ingick ju i en bygemenskap. Alla hjälpte till med det som behövde göras och individen och hushållet var del i gemenskapen.

    Någonstans på vägen blev självförsörjningen till något som några/andra/vissa tror är att isolera sig helt och att lägga resurser på att kunna allt och göra allt. Något det aldrig varit eller borde vara.

    Det går utmärkt att kalla det samförsörjning, tillsammanshushåll eller liknande. Men på det stora hela så är är det att bruka jorden på bästa sätt med de förutsättningar du har, platsen du lever på erbjuder och din kompetens medger. Samtidigt som du inser att du är del av något större.

    Vi skall inte dra tillbaka klockan till medeltiden eller leva såsom på 1800talet.

    - Vi tar de bästa lösningarna från förr och kombinerar det med smartheter av idag.

    Det ger oss helt andra förutsättningar idag än vad de som levde av jord, skog och djur förr gjorde.

    Samuraj kryddar podden med ljud den här gången. Han vet att han skallvara tyst men tycker det är väldigt tråkigt så då gör han "tysta" ljud när han blir uttråkad. Vilket är vårt tecken att sluta podda.

  • V75 flyttar västerut och i Norge voltar man med- och motsols och körspö är inte tillåtet. Flera svenska hästar gästar Bjerke i Oslo och det blir spik på en svensk och en norsk häst.

    Eskil Hellberg är i konstant uppförsbacke men får till sist med en häst på systemet.

  • Vårt kanske mest efterfrågade avsnitt! Lisa och Helena har kollat på Below Deck (Mediterranean season 3) och kommenterar i detta avsnitt karaktärerna och huruvida livet i Below Deck speglar verkligheten. Är gästerna i verkligheten så som de är i serien? Är chief stewardessen alltid så elak? Är det alltid drama, alkohol och romanser ombord? Vi kommenterar allt detta, svarar på era frågor och berättar även om lite smaskiga historier från våra erfarenheter av drama. Lisa som blev hjärtekrossad på hennes första båt, och Helena reder ut varför hon i somras hade en deckhand på konstant besök i hennes kabin. Det och mycket mer i avsnitt 28 med The Swedish Yacht Stews!

  • VEM: Bianca Kronlöf

    YRKE: Skådespelare och komiker

    AVSNITT: 490

    OM: Att leva på pengarna från DEG och vara konstant arbetssökande, bröstmjölk-logistik under inspelning, att jobba på finska, schemalagd kreativitet, samtalet med våldtäktsanklagade, det som redigerades bort i “Brev till mannen”, att inte våga prata om alkohol och givetvis en hel del om (utebliven) irritation över den knyckta dokumentäridén. 


    Beställ boken “Törst” här!


    SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf

    PRODUCENT: Saga Markkula och Karl Birgersson

    DISTRIBUTION: Acast

    KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • VEM: Bianca Kronlöf

    YRKE: Skådespelare och komiker

    AVSNITT: 490

    OM: Att leva på pengarna från DEG och vara konstant arbetssökande, bröstmjölk-logistik under inspelning, att jobba på finska, schemalagd kreativitet, samtalet med våldtäktsanklagade, det som redigerades bort i “Brev till mannen”, att inte våga prata om alkohol och givetvis en hel del om (utebliven) irritation över den knyckta dokumentäridén. 


    Beställ boken “Törst” här!


    SAMTALSLEDARE: Kristoffer Triumf

    PRODUCENT: Saga Markkula och Karl Birgersson

    DISTRIBUTION: Acast

    KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM


    See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

  • Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1-morgon samlade som podd.

    Peking, tisdag.Ett namn som många fått lära sig den senaste tiden är Evergrande.Den kinesiska fastighetsutvecklaren vars skulder uppskattas vara minst dubbelt så stora som Sveriges statsskuld.Ett luftslott som skakar i sina grundvalar.Evergrande är bolagets internationella namn. Ever Grand. Stor, för evigt.En ganska bra översättning av det kinesiska namnet, som också består av två stavelser: Heng Da.Heng, som i permanent, konstant, evig. Da, som i stor, mäktig. Hengda.I nuläget ett något ironiskt namn, med tanke på den pågående krisen där fastighetsjätten balanserar på randen till kollaps.Men, Evergrande är så mycket mer än en skuldsatt bolagsjätte som misskött sig.Företaget är ett symptom, snarare än sjukdomen själv.Den kinesiska fastighetsbranschens fundament vilar på stora lån och när myndigheterna förra året, sent omsider enligt vissa, införde tuffare låneregler, så dröjde det inte länge innan pengarna började sina.Evergrande hade visserligen rykte om sig vara rätt kreativ med bokföringen. Men under Kinas snabba ekonomiska utveckling de senaste 40 åren så är det nog få framgångsrika kinesiska bolag som helt spelat enligt reglerna, av den enkla anledningen att reglerna varit luddiga och i ständig omvandling.Dessutom har guanxi kontakter med det styrande kommunistpartiet alltid vägt minst lika tungt.Nyligen släppte den framgångsrika kinesiska entreprenören Desmond Shum sin självbiografiska exposé Röd Roulette där han beskriver sina kontakter med näringslivstoppar och partibossar.En av de Shum hängde med var Evergrandes grundare Xu Jiayin.Tillsammans flyger de med flera privatjet till Frankrike och Italien och tittar på lyxbåtar i hundramiljonersklassen.Men, Evergrandes Xu Jiayin är långt ifrån den enda som blivit rik på fastigheter i Kina.Bostadsmarknaden har varit glödhet i många år, priserna har ständigt klättrat uppåt, och skapat en utbredd uppfattning om en bubbla som aldrig kan spricka.Det skulle regeringen aldrig tillåta, brukar det heta. Och miljoner kineser har investerat i lägenheter, och förväntat sig en hög avkastning.Men nu är läget ett annat. Om Kinas fastighetsmarknad var ett party, så är det som att kommunistpartiet tände lyset kvart i tre och påminde alla om att det är en dag imorgon också.Och Evergrande är den där överförfriskade gästen som vägrar sluta dansa trots att de flesta börjat leta efter ytterkläderna i hallen.Oavsett vad som händer med Evergrande, så pekar det mesta på att festen är över. Hur kraftig baksmällan kommer bli, återstår att se.Björn Djurberg, Peking bjorn.djurberg@sverigesradio.se


  • Konstnären Lars Vilks är död, han blev 75 år.
    Söndag eftermiddag den 3 oktober omkom han, och två poliser, i en trafikolycka på väg E4 utanför Markaryd. De färdades i en civil polisbil och kolliderade med en lastbil.
    Det var 2007 som Lars Vilks tecknade en rondellhund vars ansikte skulle föreställa profeten Muhammed. Teckningen förändrade hans liv. Efter det levde han under konstant hot, hade specialanpassat livvaktsskydd och bodde på hemlig ort.
    Hur såg hans sista år ut? Vad var det som var så speciellt – och så kontroversiellt – med Lars Vilks? Och hur kommer vi att minnas honom?
    Det talar vi om i Aftonbladet Daily.
    Gäst: Martin Aagård, kulturjournalist på Aftonbladet.
    Programledare: Olivia Svenson.

  • De smärtsamma personlighets-förändrar-personerna som försöker vara nån annan än de egentligen är, förra seklets viktigaste uppfinning är varken kugghjulet eller tryckpressen - det är återställaren! Och Fredrik lovar att hans irritation mot Filip är på ett konstant lågt plan!

  • Dubbeljackpot på V75 och första deltävlingen av i VM i V75. Det finns mycket pengar att spela om och varje etappvinnare av de sex omgångar av VM får vara med i podden tillsammans med Expressens experter. Det är open stretch (extra innerspår) i Skellefteå och i veckans avsnitt av Expressens travpod hamnar Eskil Hellberg – precis som vanligt – i konstant underläge. Julia Björklund och Fredrik Edholm är däremot överens.

  • Ont om tid och överväldigad över allt du har att göra? Kan det vara så att du skapar din egen tidsbrist? Byter du strategi ofta? Söker du efter det bästa systemet hela tiden och tänker du att du konstant har ont om tid?

    I det här avsnittet pratat jag, eller jag kanske snarare har en hel utläggning om hur vi ibland skara vår egen tidsnöd genom detta ständiga sökande efter det optimala, bästa och mest effektiva sättet att utveckla våra företag snabbt.

    Men genvägar är ju som sagt ibland senvägar...

  • Att tid är något relativt har vi vetat länge - i teorin. Kan skönlitteraturen göra sanningen mer konkret för oss? Anna Axfors undersöker tiden för kvinnorna i Vilhelm Mobergs författarskap.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna."Det är synd om människorna", säger guden Indras dotter när hon i Strindbergs "Ett drömspel" stiger ner till jorden för att se hur människorna har det, men när jag stiger ner i Vilhelm Mobergs böcker är meningen som kommer för mig "det är synd om kvinnorna".Mobergs 1800-talsskildringar är det som kanske mer än något annat format svenskarnas bild av sitt eget förflutna: De fyra böckerna i Utvandrar-eposet är bland de mest lästa i Sverige under 1900-talet, och Raskens, som handlar om folket som stannade kvar i fattigdomens Sverige, sändes som tv-serie 1976 och sågs av fem miljoner. I trendiga designaffärer som drömmer sig tillbaka till randiga förkläden och soppslevar av trä så hittar jag Novellix lilla käcka utgåva av "Raskens efterleverska", det appendix till "Raskens" som utspelar sig under änkan Idas sista dag i livet, då hon ska tas till fattighuset.Filmatiseringen av Utvandrarna 1971 sågs och ses såklart av många men sedan 90-talet har berättelsen fått draghjälp av musikalen Kristina från Duvemåla med den klassiska låten "Du måste finnas", där Kristina genom Helen Sjöholms stora röst anklagar Gud för sina missfall. Och producenten till 2021 års filmatisering av "Utvandrarna" säger att "jag kände att man borde göra en film med Kristina som huvudperson". Det är onekligen något med Mobergs bondekvinnor som fascinerar.De föder barn efter barn, och vet inte om de ska kunna ge dem mat, de vet inte om barnet de håller i sin famn kommer leva eller dö. Det känns nästan sensationslystet, som att Moberg velat vältra sig i tragik, men är en tillvaro som kvinnor haft i hela mänsklighetens tvåhundratusenåriga historia: genom Mobergs kvinnor påminns i alla fall jag om min fasansfulla, grymma biologi, och att jag på grund av teknologi och sociala framsteg lever i en förskonad tid, på en förskonad plats. Att blicka ner i biologins avgrundsdjup, att ana att jag är ett djur, gör mig skräckblandat förtjust.Denna biologi är hennes öde och hon förlikar sig med med det, hon förlikar sig med att dö av det.Kristina i Utvandrarna gifter sig och föder sitt första barn som tjugoåring, hon utvandrar motvilligt till en annan kontinent efter att ett av hennes barn, Anna, dött av gröt som svällt i magen. Efter att ha fött sex barn önskar Kristina att hon ska bli infertil, trots att hon ser det som så syndigt att hon knappt vågar erkänna det för sig själv. Då är hon tjugoåtta år, har precis börjat tappa tänderna och är helt slut, och sjuk, av ett decenniums konstant graviditet, barnsängar och amning.Denna biologi är hennes öde och hon förlikar sig med med det, hon förlikar sig med att dö av det. Och hon dör av det - hon dör i barnsäng.Ida i "Raskens" svettas för allas dagliga överlevnad, och sköter skörden vare sig hon är höggravid eller ej. Ett av barnen föder hon ensam på vinden. Ett annat barn får inte i sig tillräckligt med bröstmjölk och skriker konstant av hunger. Ida bär honom om nätterna tills armarna domnar bort för att hålla honom kvar i livet. Hon vågar inte sätta sig av rädsla för att somna, och när hon ändå en natt gör det så är barnet dött när hon vaknar. De följande nätterna gråter hon sig rödögd, men tröstar sig med att pojken i alla fall inte levt tillräckligt länge för att göra sig förtjänt av helvetet.Både Raskens Ida och Utvandrar-Kristina är rädda för den eviga plågan i helvetet. Det är mot helvetet de mäter allt. Men lika svårt som de har att föreställa sig det, har jag att föreställa mig plågan i deras liv. "De föder barn efter barn" säger jag, och sådana ord är lätta att säga, men hur är det att föda barn efter barn? Det är något som inte ens Moberg riktigt lyckas skildra, så bra berättare han är.Inom akademien har man då och då frågat sig vad som händer om man ser tiden som könad eller queer, det vill säga om kronologi och händelser kan variera eller hamna i ett annat ljus beroende på till exempel kön. Kanske kan vi komma närmare Mobergs kvinnor med det perspektivet?Då skulle vi kunna få syn på att Kristinas stormiga resa över till Nordamerika sammanfaller med de tre första månaderna i hennes graviditet. Den första trimesterns pina kände Moberg till, då han på ett senare senare ställe i eposet beskriver det: "En kvinna var inte mer än en halv människa under de första månaderna av detta tillstånd; både smak och lukt och matlust var som förvända hos henne". När han gjorde Kristina gravid strax innan avgång så måste han alltså lömskt nog vetat vad han gjorde.Så förstår vi också att lilla Annas död inte kan vara glömd bara för att månader gått sedan den inträffade, och vi tycker det är märkligt att den så sällan nämns. För oss, idag, är ett barns död det värsta som kan hända och därför är tanken på att det hände så ofta för bara några generationer sedan, märklig, ja svindlande. Det finns föreställningar om att förindustriella föräldrar inte hade lika starka känslor för sina barn som vi har idag, men kanske är det bara vår fantasi som famlar i mörkret, för senare forskning har inte kunnat belägga att det skulle vara så. Jag tycker att Moberg, som själv förlorade nästan alla sina syskon innan de blivit vuxna, kunde bjudit på att gestalta detta tragiska bättre och göra det begripligt för oss. Men kanske var det inte begripligt för honom heller.Hon vill ta ner spegeln, tycker inte att dess prydnadsrosor ska omsluta ett så skröpligt ansikte.Jan Troell hade behövt det könstemporala perspektivet när han gjorde Utvandrar-filmerna, eftersom kvinnan åldras av barnafödslar. Varje barn sliter på kropp och sinne. Kroppen blir stel. Hullet lagrar sig. Men Liv Ullman, som spelar Kristina, är lika vacker filmen igenom. Det kan tyckas trivialt men för bokens Kristina är förfallet hemskt. Hon är lite över trettio år när hon tittar sig i spegeln och ser ett ansikte som "redan var härjat av åldern". "Dessa avfallna, rynkade kinder, denna gråbleka hy, denna vassa, kantiga haka, dessa trötta, matta ögon utan stråle, denna insjunkna mun med felande tänder - detta var hon själv, det var vad som återstod av den granna flickan Kristina från Duvemåla!". Och det är antagligen ingen dysmorfofobi, alltså upplevd fulhet, vi har att göra med här. Hon konstaterar att hon är mera medfaren än sin make, "Barnafödslarnas lott föll på kvinnan; det var det som gjorde skillnaden". Hon vill ta ner spegeln, tycker inte att dess prydnadsrosor ska omsluta ett så skröpligt ansikte.En given orsak till att Utvandrarna inte blir omodern är att fler och fler människor i världen är på flykt. Och att läsa Mobergs böcker med könstemporala glasögon gör inte eländet direkt mindre: tvärtom utgör hans 1800-talskvinnor en bra bild för vad jag inte kan förstå: de väcker frågan hos mig hur man står ut med det som inte går att stå ut med, och varför det är människans, i det här fallet kvinnans, lott. Tyvärr ger de mig inget svar, utan jag står om möjligt ännu mer frågandes kring människans och kvinnans livsvillkor efter att ha dykt ner i Mobergs fattigsverige.Om Mobergs verk skrev Stephen Farran-Lee i Bonniers Litterära Magasin 1995 att "hela kvinnor är det ont om". Och jag kan bara hålla med. Männen får oftare vara komplexa medan kvinnorna hamnar i hora eller madonna-facket. Men när jag åker i en bil där en hitradiostation spelas och jag hör Kristinas klagan i R&B-artisten Newkids tolkning av "Du måste finnas", så tänker jag att i en tid då det inte längre är obligatoriskt att läsa Moberg i skolan lyckas hans berättelser ändå sippra ut i den absoluta nutiden, och det verkar vara på grund av hans kvinnoskildringar. Kanske för att han förmedlade en avgrundsdjup och universell sanning: det är synd om kvinnorna.Anna Axfors

  • Kenny vandrar runt i Grekland och vill simma ut i havet utan återvändo för att dränka sina sorger. Efter konstant klättring har stegen gått sönder. Mattias fortsätter med impulsiva och dumma beslut, mullvaden har dock äntligen fått lämna. Hur går vi vidare från detta? Hur städar vi upp i kommande omgång? Det och mycket annat i vårt ovanligt korta avsnitt, passa på att lyssna!