Episodios
-
Det kan handla om gamla kyrkor, 20-talsvillor och reveterade torp. Tekniken att blanda kalk och sand och vatten för att skapa ett beständigt fasadmaterial har använts de senaste 5000 åren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett byggnads visuella uttryck beror mycket på fasadens material och struktur. Spritputs, slätputs och Palæputs är bara några av de tekniker som används av en murare. När putsen är handpåslagen (alltså kastad på fasaden för hand med en putsslev) blir ytan ofta unik för den murare som utfört arbetet. Handen sätter sitt personliga avtryck.
Nyligen kom boken "Puts. Utseende, funktion, beständighet", skriven av restaureringsarkitekten Per Arne Ivarsson. I boken berättar han om putsens historia och kalkens unika egenskaper ända ner på molekylnivå. Det handlar också om de klassiska putsteknikerna inom byggnadskonsten där stuckatörer och konstnärer dekorerar väggar och tak i kyrkor och offentliga byggnader.
För bokens bildexempel på hur olika putsade ytor kan se ut, står muraren Henrik Apelgren. Nina Asarnoj reste till Varberg för att besöka honom och putsbokens författare, Per Arne Ivarsson i murarens verkstad med adress: Stengårdshult 20 i Derome.
Reporter: Nina Asarnoj
-
Sara Bohman har teaterns roligaste jobb, tycker de som passerar hennes dockmakarateljé på Marionetteatern i Kulturhuset i Stockholm. Och Sara håller med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon är den enda fast anställda teaterdockmakaren i Sverige och tillverkar dockor i alla material, precis allt, utom kaksmet, säger hon.
Sara Bohman bygger olika dockor beroende på vilken pjäs dom ska medverka i; små figurer till en miniatyrteater, japanska bunrakudockor, egendesignade dockor som husdjuren i Husdjursföreställningen, med nappspottande kaniner och en bollywooddansande jättestor papegoja.
-Jag har alltid varit fascinerad av rörliga figurer och byggde dockor redan som barn och genom hela tonårstiden, berättar Sara Bohman.
Reporter Helene Alm, [email protected]
-
¿Faltan episodios?
-
Möt konstväverskan Petra Elström när hon är inne på sluttampen med den största matta hon nånsin vävt. Den är 22 kvadratmeter och har tagit henne och kollegerna över ett halvår att väva.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Petra Elström tycker om färgerna och formerna, att skapa med händerna och se något växa fram.
I 20 år har hon arbetat som konstväverska vid Märta Måås Fjetterströms verkstad, MMF, Sveriges mest kända vävstudio som startades i Båstad 1919 av textilkonstnären Märta Måås Fjetterström.
Här väver man och lagar mattor och draperier på beställning från främst privatpersoner och mönstren är både de äldre från studions konstnärliga ledare eller också verk av samtida konstnärer som Ernst Billgren, Karin Mamma Andersson med flera.
Petra Elström och två kolleger är snart i mål med den klassiska mattan Tånga av Barbro Nilsson som de väver i krävande gobelängteknik och som beställts av en privatperson i New York.
Reporter Helene Alm.
-
De två tapetmakarna Sara Lundström och Mats Qwarfordt arbetar med att rekonstruera gamla tapeter utifrån små och stora pappersfragment. I verkstaden på Långholmen i Stockholm återskapar de mönsterskatter från både slott och koja.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I snart fyrtio år har Sara Lundström och Mats Qwarfordt arbetat med att återskapa historiska tapeter. Ibland handmålar de vackra bladmönster på tjockt papper, ibland tar de till schabloner - men allra oftast handlar det om handtryckta tapeter i två olika tekniker - blocktryck eller screentryck.
Till den röda fångvaktarbostaden "Lilla Knapersta" på Långholmen i Stockholm, där "Handtryckta Tapeter" ligger, vallfärdar tapetintresserade människor från hela världen. Ibland är det bara själva tapetfragmenten som kommer dit i en papplåda, för att de båda tapetmakarna ska kunna skapa en kopia av någons gamla 1800-talstapet. Men bland är det vuxna barnbarn som vill återskapa mormors grälla 70-talsmönster från ett älskat sommarställe.
"Vi arbetar helst med har-lim när vi klistrar ihop tapetarken", säger Sara Lundström och Mats Qwarfordt, "då luktar det gott av köttsoppa i hela verkstaden när vi värmer det".
Producent och reporter: Nina Asarnoj
-
Glasblåsaren Peter Kuchinke på The Glass Factory i Boda Glasbruk, Småland, mår dåligt om han inte får blåsa glas varje dag och svettas i hyttan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-Flowet är allt, säger Peter Kuchinke när han blåser och formar en stor tjock, slingrande ljusstake på The Glass Factory. Rörelserna tillsammans med assistenterna inne i glashyttan är nästan som en dans.
-Om man halvvägs gör ett jävla fel då är det bara att avbryta och slänga skiten och börja på nytt. Pincetten är hans fingerspetsar, skärsaxen händerna och med vått tidningspapper kan han modellera och stryka det heta glasämnet.
I snart 40 år har Peter Kuchinke arbetat som glasblåsare och slutar aldrig fascineras över allt man kan göra med glas.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Jesper Hesslind berättar om biografteknik både förr och nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Innan dagens matiné drar igång på biografen Röda Kvarn i Helsingborg får Hedvig Weibull titta in i maskinrummet prata med teknikchefen. Nere i salongen rullar trailers för filmer och dagens biografmaskinist behöver oftast bara trycka play på en spellista för att en film ska börja visas. På Röda kvarn går det lika bra att göra det från kassan i foajén som i maskinrummet. Yrket har varit under förändring ända sedan det först inrättades, berättar Jesper Hesslind.
-
Richard Damm gjuter en bronsskulptur och vi får vara med om det magiska momentet när den gurglande metallen hälls i gjutformarna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Richard Damm driver Vadstena Konstgjuteri och gjuter skulpturer som ska bli offentlig konst. Originalen som konstnärerna lämnar in kan vara vad som helst:
”Det kan vara papper, köttbullar, allt möjligt, men det viktigaste är att det håller ihop sig själv hyfsat i alla fall.”
Det roligaste är själva gjutningen då flera veckors förarbete står på spel, tycker Richard Damm som vi möter när han gjuter en bronsskulptur åt konstnären Martin Hansson.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Annika Jacobsson är sufflös på Malmö Opera och måste kunna rätt uttal på flera språk, läsa noter och följa dirigentens rörelser.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sufflösen Annika Jacobsson älskar Verdis operor och drömde som liten om att få spela Violetta i La Traviata.
"Men jag hade inte modet eller talangen att stå på scenen, så då tänkte jag att sufflör är det perfekta yrket, för då är man mitt i det, men behöver inte stå där uppe själv."
Vi följer med in i luckan längst fram på scenen på Malmö Opera när Annika Jacobsson sufflerar under en repetition av Romeo och Juliet.
Reporter Hedvig Weibull.
-
Isabel Löfgren Roberts på Norrbottensteatern föredrar extrema peruker framför de vardagliga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Isabel Löfgren Roberts gillar att ta ut svängarna. Till pjäsen Orlando har hon byggt en flera decimeter hög laxrosa peruk.
”Perukmakeri är mycket mer än bara peruker, det kan vara mustascher, skägg, ögonbryn eller nån som ska ha hår på bröstet. Det intressanta är hur man kan förändra en karaktär bara med hjälp av hår.”
Vi träffar Isabel Löfgren Roberts i ateljén på Norrbottensteatern när hon tamburerar, klipper, lockar och ångar peruker.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Det var Emma Gauffins stora intresse för tygerna som öppnade upp en värld av både teater och så småningom film.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Emma Gauffin ateljé, ett gammalt skyddsrum på Östermalm, är allting cirkulärt. Kläder både återanvänds och byggs om och används på nytt.
Men vissa speciella plagg får bestå såsom Jonas Karlsson prasselrock, en herrock i vindtyg, från Emmas allra första film Stockholm Stories: "Den lämnade liksom inte ett knyst av ljud efter sig och den fladdrade liksom perfekt i bild"
Reporter och producent Tove Lindell
-
För attributmakaren Hanna Petterson är attribut som avhuggna kroppsdelar vardagsmat och något som ska vara med i nästan varje uppsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hanna Petterson har en förkärlek för att skulptera, och hur hon än väljer att ta sig an ett attribut så är tillvägagångssättet alltid skulptural.
Hela Hannas verkstad är utsmyckad med attribut från tidigare föreställningar. Små grillade kycklingar, tomater, bröd och bakverk i skumgummi och avhuggna huvuden med förfärade ansiktsuttryck ligger utströsslade i lokalen.
När vi träffar Hanna är hon i fullfart med att måla ett gigantiskt bläckhorn till Dramatens uppsättning av "Brott och straff", målet är att skapa en illusion av glas: "Vissa delar gör man för publiken och vissa delar får man göra för skådespelarna och vissa delar gör man helt enkelt för sig själv för det är så roligt"
Reporter och producent: Tove Lindell -
Jostein Pedersen tillverkar orgelpipor som de gjorde på 1700-talet och fascineras av det gamla hantverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Jostein Pedersen jobbade på stålverket SSAB i Luleå när orgelbyggarna kom på besök och erbjöd plats som lärling.
”Jag har alltid varit hantverkare i själ och hjärta och slöjdat sen barnsben, så just det här hantverket passade mig perfekt,” säger han.
I över 30 år har han tillverkat metallpipor till både moderna orglar och kopior av äldre och i det här reportaget följer vi honom när gör pipor till en orgel som är en kopia från 1730-talet.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Hannah Morrissey blev redan som liten besatt av att ta reda på hur böcker egentligen blir till. Nu är hon bokbindarmästare med egen ateljé och älskar att klä böcker i vackra sidentyger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hannah Morrissey älskade att läsa, men funderade alltid på hur böckerna egentligen var gjorda och varför det var sån skillnad på inbundna böcker och pocket.
Idag är hon fullfjädrad bokbindarmästare och gör helskinnband, halvskinn och pappersband, men allra helst klär hon böckerna i siden, det vill säga klotband, från engelskans ord för tyg, cloth.
”Det jag tycker är så kul med hantverk är att det blir som man vill ha det, man går inte till en affär och väljer mellan någon annans olika visioner, utan man skapar sin egen vision, säger Hannah Morrissey.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Robert Lindberg tycker att det är tråkigt med bara vita ramar och hoppas alltid att folk ska våga ta ut svängarna lite mer när de ramar in sin konst.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Robert Lindberg gillar udda och personliga ramar på konstverk, men viktigast är att man anpassar ramen efter konstverket och då är det först färgerna han tittar på.
Det var intresset för konst och slöjd som gjorde att han blev rammakare och han älskar sitt jobb: ”Tänk att det kan vara så roligt med ramar och inramningar, det är otroligt, det är känslor!”
Följ med ner i snickarboa och in i pappersrummet i Robert Lindbergs ramverkstad.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Målerikonservatorn Pia Lendemar får in en skadad Karl XII och plockar fram skalpellen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pia Lendemar gillar att komma nära porträtt och målningar av konstnärer som levt för flera hundra år sen.
Hon rengör, konserverar och retuscherar smutsiga och trasiga tavlor, men också stora takmålningar och målade väggar i slott och herrgårdar.
"Det känns som att jag är en liten del i den här kedjan av att bevara den och sen om några år kommer nästa generation. Det är nog det jag tycker bäst om, att få jobba med historien för framtiden, säger Pia Lendemar.
Reporter och producent: Helene Alm
-
Nino Bisori går i närkamp med en flygel som ska stämmas inför en liveinspelning
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Jag fick träna om mitt gehör. Idag har jag väl fått det att stanna på 442 svängningar..."
Hur ska tonen A egentligen låta? Och lät den annorlunda förr när 440 svängningar per sekund var internationell standard?
Nino Bisori berättar om tjusningen i att få ett instrument som klingar falskt att låta riktigt fint.
Det är ett finlir att justera pianosträngar och stämnaglar som är utsatta för väldigt krafter.
Järnramen i flygeln som Nino ska stämma inför en liveinspelning hanterar ett tryck på uppemot 20 ton.
Reporter och producent: Helene Alm
