Episodios
-
Skådespelaren Liv Mjönes såg Todd Solondz film Happiness i tjugoårsåldern och golvades av Philip Seymour Hoffmans rollprestation : Det är ett otroligt skådespeleri, han har ett absolut gehör.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt talar skådespelaren Liv Mjönes om en favorit, den amerikanska skådespelaren Philip Seymour Hoffman. Hon fascineras av hur han använder hela sitt väsen när han agerar och hur han vågar ta vara på dramatiken som finns i en scens mellanrum. Philips Seymour Hoffmans skådespelarkonst förenar fysisk närvaro med psykologisk skärpa och Liv Mjönes inspireras inte bara av hans briljans, utan också av modet att inte alltid göra det förväntade.
Skådespelaren Liv Mjönes arbetar med teater, film och tv . Efter utbildningen på Teaterhögskolan, anställdes hon på Stockholms stadsteater där hon bland annat medverkade i ”Hamlet” och ”American hotel”. Hon slog igenom med långfilmsdebuten ”Miffo” av Daniel Lind Lagerlöf 2003 och har sedan dess varit med i ett stort antal filmer, på senare år bland annat i ”All inclusive”, ”Den allvarsamma leken”, skräckfilmen ”Midsommar” och i ”Tigrar”. Hon har också gjort mycket tv, där hon haft roller i serier som ”Bibliotekstjuven”, ”Torpederna” och ”Händelser vid vatten”, där hon spelar textilkonstnären Barbro Torbjörnsson – en hyllad rollprestation som nominerades till tv-priset Kristallen för årets biroll. Det har även blivit flera barn & familje-serier som till exempel ”Familjen Andersson” på SVT.
Philip Seymour Hoffman (1967-2014) föddes i Fairport, New York, USA. Han utbildade sig till skådespelare i New York och började vid teatern, men fick under 90-talet alltfler filmroller. Han blev känd för sina många biroller, som till exempel i ”Magnolia”, och prisades för de mångbottnade porträtten av oftast missanpassade eller excentriska, obehagliga karaktärer. Han gjorde både indiefilm och stora Hollywood-produktioner som till exempel ”Mission Impossible” och Oscarsnominerades flera gånger – 2006 tog han hem statyetten för huvudrollen i ”Capote”. Trots arbetet med de många filmrollerna, fortsatte han att spela och regissera teater på Broadway och ansågs vara en av sin generations främsta skådespelare. Philips Seymour Hoffman hade varit drogfri i över tjugo år när han började missbruka igen och dog av en överdos, endast 46 år gammal.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Disneyfigurerna var Lasse Åbergs barndomsfavoriter, men med popkonsten blev de också en del av hans skapande: Det var roligt med en imperialistisk mus mitt under värsta müsli- och Mahjongperioden
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! Den här veckan har den grafiska formgivaren, filmregissören och manusförfattaren Lasse Åberg valt Walt Disney, som varit med honom med honom sedan han köpte sin första Kalle Anka-tidning på 40-talet. Förutom att Musse Pigg, Kalle Anka, Pluto och flera andra av Disneys figurer har varit motiv i hans bilder, har han också skapat en av världens främsta Disney-samlingar, som visas på det egna museet i Bålsta. Där finns också delar av hans unika konstsamling och rekvisita från filmerna om Stig-Helmer Olsson. Följ med Kulturlivet dit!
Lasse Åberg är grafisk formgivare, skådespelare, filmregissör och manusförfattare. Hans film ”Sällskapsresan” från 1980 toppar listan över de mest sedda svenska filmerna och flera av hans andra alster placerar sig också högt, bland annat debuten ”Repmånad” och ”Den ofrivillige golfaren”. Han utbildades till grafisk formgivare på Konstfack 1960-1964, men gjorde också bland annat mycket tv med konstnären Ardy Strüwer och succén ”Trazan Apansson” med Klasse Möllberg, då också framgångsrika Electric Banana band med gitarristen Janne Schaffer bildades. Lasse Åberg har bland annat formgett stolstyg till Stockholms tunnelbana, gett ut böcker och den senaste kom 2023 - ”Samlade fragment ur ett spretigt liv” - samt tilldelats en mängd priser, bland annat en Hedersguldbagge 2020.
Walter Elias ”Walt” Disney (1901-1966) föddes i Chicago, USA. Han visade tidigt intresse för att rita och teckna serier och fick redan som 18-åring jobb som reklamillustratör. Under 20-talet flyttade han och brodern Roy till Los Angeles och började producera tecknade kortfilmer. Tillsammans med vännen, animatören Ub Iwerks, skapade Disney figuren Musse Pigg och filmen ”Steamboat Willie” från 1928 - den första animerade ljudfilmen - blev en sensation. 1937 kom den första tecknade långfilmen, Snövit, som följdes av Pinocchio, Dumbo men också den experimentella Fantasia. Disneyimperiet växte med nöjesparkerna Disneyland och bolaget började också att göra vanliga underhållningsfilmer. Höjdpunkten blev filmen Mary Poppins från 1964 som vann fem Oscars.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Fotografen Elisabeth Ohlson är djupt fascinerad av 1600-talet och barockkonstnären Caravaggio har satt tydliga spår i hennes konst: Jag vallfärdar för att se hans bilder så fort det finns en chans
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska prata om! I det här avsnittet har fotografen Elisabeth Ohlson valt barockkonstnären Michelangelo Merisi da Caravaggio. Hon har inspirerats av hans sätt att skildra ljus och mörker, men känner också igen sig i mycket, bland annat i hans ovilja att använda professionella modeller och hur han arrangerade sina motiv. Några gånger har hon även använt hans målningar som förlagor, till exempel i utställningen id:TRANS där bilden ”Tvivlaren” är ett slags kopia av Caravaggios ”Tomas Tvivlaren”.
Elisabeth Ohlsson är fotograf, konstnär och regissör. Hon började arbeta som dagstidningsfotograf 1980, men med fotoutställningen ”Ecce Homo” 1998 fick hon sitt konstnärliga genombrott. Bilderna som skildrar Jesus tillsammans med hbtq-personer i bibliska motiv, väckte starka reaktioner och det förekom till och med bombhot och att bilder förstördes. Flera av hennes andra bildsviter som till exempel ”Jerusalem” och ”In hate we trust” – som inspirerats av barockkonstnären Caravaggio – har väckt mycket uppmärksamhet och hon hör till de mest kända fotograferna i Sverige. Hon har också gjort teater och debuterade som regissör med uppsättningen ”Kung Kristina Alexander”. 2023 regisserade hon sin egen pjäs ”Ulla & Zarah” på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.
Michelangelo Merisi da Caravaggio (1571-1610) föddes i Milano, men flyttade som 21-åring till Rom efter att ha gått i lära hos en framstående målare. Han blev snabbt känd för sitt realistiska, dramatiska måleri som bröt med traditionerna med sina skarpa kontraster mellan ljus och mörker och val av modeller som ofta var vanligt folk från gatan, även i hans religiösa måleri. De flesta av uppdragsgivarna var från katolska kyrkan som behövde kraftfulla verk som väckte känslor i kampen mot protestantismen. Caravaggio hade ett hetsigt temperament och hamnade ofta i bråk. Efter att ha mördat en man 1606, var han på flykt i flera år, bland annat i Neapel och på Malta. Till sist benådades han av påven, men på vägen tillbaka till Rom dog Caravaggio, endast 38 år gammal.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
En längtan efter att avtäcka musikens grundbultar får musikern Emil Svanängen känd som artisten Loney Dear att öva på Bach flera timmar varje dag: Jag förstod att här kan man dopa sig på kunskap
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har multiinstrumentalisten Emil Svanängen, också känd under artistnamnet Loney Dear, valt Johann Sebastian Bach som han på senare år har ägnat mycket tid åt. För honom handlar det om att försöka förstå musiken, att bryta ner den i absoluta beståndsdelar, och det är framför allt verken Das wohltemperierte Klavier och Goldbergvariationerna som han gett sig in i. Vad har det dagliga tragglandet vid pianot hittills gett honom för upptäckter och insikter?
Emil Svanängen, känd under artistnmanet Loney Dear, är multiinstrumentalist, sångare och kompositör. Han har 20 år bakom sig som artist och i januari släpptes hans nionde album, ”All things go”. Han har gett ut sin musik på egen hand, men också på etiketter som Sub Pop och Peter Gabriels Real World – Gabriel har för övrigt kallat honom för ”Europas Brian Wilson” och Loney Dears album har hyllats av kritiker såväl här hemma som internationellt. Han har studerat på Kungliga musikhögskolan i Stockholm, pryade hos jazzpianisten Esbjörn Svensson i tonåren och har samarbetat med allt från artister som Andrew Bird och Helena Sjöholm, till Blåsarsymfonikerna, Kronobergarnas Musikkår och Svenska kammarorkestern.
Johann Sebastian Bach (1685-1750) föddes i Eisenach, Tyskland. Han kom från en musikersläkt, började arbeta som kyrkoorganist som mycket ung och skrev sin första komposition när han var 20 år. Bach var självlärd som kompositör, men inspirerades av samtida barockkompositörer att modernisera kyrkomusiken. Hans nydanande sätt att fläta samman olika stämmor har gett honom epitetet kontrapunktens mästare och han räknas än idag som en av dom främsta inom orgelmusiken. Han skrev mängder av verk för kyrkans alla högtider som till exempel Matteuspassionen, men även profan musik som till exempel Goldbergvariationerna. I 27 år var Johann Sebastian Bach kantor i Leipzig och det var där han dog efter ett slaganfall 65 år gammal.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Skådespelaren Helena af Sandeberg läser helst av allt poesi och för henne är författaren Bodil Malmsten i en klass för sig: Hon är så otroligt koncis och sann, rolig och drastiskt!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har skådespelaren Helena af Sandeberg valt att tala om författaren Bodil Malmsten, vars språk hon avgudar. Hon läste romanen ”Nästa som rör mig” på 90-talet och efter det var hon fast! Numera är det framför allt diktsamlingarna hon återvänder till och tycker att Malmstens sista diktbok, ”Det här är hjärtat”, är något av det bästa som skrivits om kärlek och död.
Skådespelaren Helena af Sandeberg studerade vid Actors studio i New York på 90-talet, återvände till Sverige och slog igenom med tv-serierna ”Nudlar och 08:or” och ”Rederiet”. Därefter har hon gjort ett femtiotal film- och tv-roller, som till exempel Eva Kaludis i filmatiseringen av Håkan Nessers ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”, polisen Jeanette Eriksson i tv-serien som bygger på Leif GW Perssons trilogi ”Välfärdsstatens fall” och Malou i Levan Akins ”Deg” och Jana i ”Vi i villa”. Hon har också medverkat i ett stort antal scenuppsättningar och hon tillhör den fasta ensemblen på Kulturhuset Stockholm stadsteater. Där har hon bland annat gjort Hedda i ”Hedda Gabler”, Maja i ”Tre systrar”, Laura i ”Fadren”, Bella i ”Gasljus” och Anna i ”Tiden är vårt hem”. Vårvintern 2024 har hon huvudrollen som fru Alving i den kritkerrosade uppsättningen av Ibsens ”Gengångare” i regi av Kjersti Horn.
Bodil Malmsten (1944-2016) föddes i Bjärme i Jämtland. Hon debuterade som författare med barnboken ”Ludvig åker” 1970, men fick sitt stora genombrott med diktsamlingen ”Damen, det brinner” 1984. Hennes första roman ”Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån” kom 1994 och nominerades till Augustpriset. Malmsten skrev dikter, romaner, noveller, dramatik, mängder av krönikor och kåserier och blev älskad av både publiken och kritikerna för sitt rytmiska, lekfulla språk, svarta humor och teman om människans ensamhet och sökande efter mening i konsumtionssamhället. 1999 gick flyttlasset till Frankrike och där hon skrev några mer självbiografiska, men samtidigt starkt samhällskritiska böcker, bland annat ”Priset på vatten i Finistère”. Efter drygt tio år återvände hon till Sverige och även till lyriken, sista diktsamlingen ”Det här är hjärtat” gavs ut 2015.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Konstnären Jens Fänge var 18 när han såg en målning av Dick Bengtsson i ett fanzine och blev djupt fascinerad: Det var något oroande som drog mig till bilderna, jag hade aldrig sett något liknande
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I det här avsnittet har konstnären Jens Fänge valt att prata om konstnären Dick Bengtsson och hans egenartade konst som gjorde starkt intryck på den unge Jens. Han tycker själv att hans första målning han gjorde som konststudent på Valand tydligt förhåller sig till Dick Bengtsson och att det än i dag finns beröringspunkter mellan de två – inte minst gåtfullheten.
Konstnären Jens Fänge är utbildad vid konsthögskolan Valand och Hovedskous målarskola i Göteborg. Han debuterade i mitten av 90-talet och har sedan dess ställt ut både i Sverige och utomlands. Han har bland annat haft separatutställningar på Bonniers Konsthall, Eskilstuna Konstmuseum och Göteborgs Konstmuseum. Våren 2024 visas ”Ett annat land” på Galleri Magnus Karlsson och det är den femte separatutställningen i ordningen på galleriet. Han har också medverkat i många grupputställningar och finns representerad på exempelvis Moderna Museet och Nationalmuseet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum och Museet for samtidskunst i Oslo. Sedan 2017 är han medlem av Konstakademien.
Dick Bengtsson (1936-1989) föddes i Stockholm och växte upp i ett arbetarhem på Söder. Förutom några konstkurser var han självlärd och blandade genrer och stilar på ett egensinnigt sätt. Oljemålningarna, lätt surrealistiska med hus och skugglika figurer. Han kunde lackera dem för att sedan gå över målningarna med ett hett strykjärn, allt för att få dem både solkiga och tidlösa. Han blev också känd för att använda symboler, som bland annat hakkors, på flera verk. Bengtsson gjorde också collage, konstfilm och var en föregångare inom installationskonsten i Sverige. Dick Bengtssons betydelse för svensk 1900-talskonst är odiskutabel – han har influerat många konstnärer som kommit efter honom och kallas ofta för ”konstnärernas konstnär”.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman glömmer aldrig när hon såg Ingeborg Lundins glas för första gången 1962: Det var en sådan skönhetsupplevelse, jag har nog inte kommit över den än
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det glasformgivaren och krukmakaren Ingegerd Råman som valt Orrefors första kvinnliga formgivare, Ingeborg Lundin. Sedan unga år beundrar hon hennes glas – och är till och med lite avundsjuk på vasen ”Timglas” – men det är egentligen först nu som hon också ser att de två är mer lika än hon anat tidigare.
Ingegerd Råman är glasformgivare och krukmakare. Efter utbildning på Konstfack började hon på Johansfors glasbruk, men startade också eget krukmakeri 1967. På 80-talet anställdes hon som formgivare på Skrufs glasbruk, dryga tio år senare på Orrefors. Hon hör till de mest tongivande formgivarna i Sverige och hennes funktionella, rena design har också nått internationella framgångar. Hon har arbetat med IKEA, Efva Attling, Kimura Glass Co Ltd och Arita i Japan – för att nämna några få av alla. Hon har även samarbetat med arkitekten Gert Wingårdh i flera projekt som till exempel Liljevalchs+ och de svenska ambassaderna i Berlin och i Washington.
Ingeborg Lundin (1921-1992) föddes i Växjö. Hon studerade vid Konstfack och arbetade sedan som teckningslärare under en tid. 1947 kom hon till Orrefors Glasbruk som den första kvinnliga formgivaren. Hon experimenterade med de traditionella metoderna, stilen var utmanande och lekfull, lätt och elegant. Mest känd är hon för den stora, luftiga, klotformade vasen Äpplet som belönades med guldmedaljen på glastriennalen i Milano 1957. Vid sidan om konstglaset formgav hon även lampor, glasväggar och serviser som till exempel Silvia-glasen. 1971 sa Orrefors upp sina fast anställda formgivare och Lundin var borta från glaset i 20 år innan hon återvände och då till Målerås glasbruk.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
1973 arbetade skådespelaren Sten Ljunggren med Lennart Hjulström för första gången och det blev många samarbeten genom åren: Han var en av de märkligaste och främsta regissörerna som funnits
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sten Ljunggren som valt regissören och skådespelaren Lennart Hjulström. Det var framför allt på 70- och 80-talen som de arbetade ihop på Stadsteatern och Folkteatern i Göteborg, uppsättningarna var många och ofta hyllade. För Sten Ljunggren, som snart varit skådespelare i 60 år, är han en av de regissörer som betytt mest för honom.
Skådespelaren Sten Ljunggren anställdes på Norrbottensteatern 1967 efter examen från scenskolan i Malmö. På 70-talet flyttade han till Göteborg och var omväxlande på Folkteatern och på Stadsteatern, där han träffade regissören Lennart Hjulström. 1989 började han på Stockholms stadsteater där han fortfarande arbetar. Han har medverkat i en mängd scenuppsättningar och bara för att nämna några få, Roland Janssons ”Bänken”, Strindbergs ”Dödsdansen”, Lars Noréns ”Stillheten” och Arthur Millers ”En handelsresandes död”. Våren 2024 spelar han regementsläkare Tjebutykin i Tjechovs ”Tre systrar”. Sten Ljunggren filmdebuterade 1971 och har sedan dess gjort ett 80-tal film- och tv-roller. Några exempel är ”Jönssonligan får guldfeber”, ”Gräns” och ”Bränn alla mina brev” och nu nyligen ”Tillsammans -99”. Han har medverkat i älskade tv-serier som ”Tre kärlekar”, ”Skärgårdsdoktorn” och ”Pistvakt”. 23 februari 2024 är det premiär för ”Tre systrar”på Kulturhuset Stadsteatern, där han spelar rollen som regementsläkare Tjebutykin.
Lennart Hjulström (1938-2022) studerade sociologi i Uppsala och var aktiv i studentteatern. 1961 kom han in på elevskolan vid Göteborgs stadsteater och fortsatte sen arbeta där som skådespelare och regissör. Tillsammans med Kent Andersson och Bengt Bratt låg han bakom dom banbrytande och radikala pjäserna som sattes upp under 60-talet ”Flotten”, ”Hemmet” och ”Sandlådan”. 1976 gick han vidare till Folkteatern i Göteborg, där han bland annat satsade på dramatik skriven av arbetarförfattare. I stora uppsättningar som till exempel ”En varvsdröm” deltog amatörer vid sidan om professionella på scenen.I slutet av 80-talet flyttade Hjulström till Stockholm och Dramaten och blev Sveriges första professor i regi. Han regisserade också mycket film och TV och blev en känd skådespelare för den breda publiken.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Ernest Hemingway har hängt med Ina Lundström, komiker och journalist, sedan hon som tonåring läste Den gamle och havet i skolan: Jag tog den kortaste romanen och förvånades över hur tagen jag blev
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som väljer vem vi ska prata om! I veckans avsnitt är det komikern och journalisten Ina Lundström som valt författaren Ernest Hemingway. Hans sparsmakade stil har påverkat hennes egna skrivande, men böckerna har också fått henne att delta i en tjurrusning i Pamplona, sova under bar himmel och göra en tatuering med romanen ”Klockan klämtar för dig” i tankarna.
Ina Lundström är komiker och journalist. Tillsammans med Emma Knyckare och Scroll-Mia gör hon podden Flashback forever, som ligger högt upp på den svenska podd-toppen. Våren 2024 turnerar hon och komikern Petrina Solange med ”PetrINA”. Hon har skrivit och arbetat som redaktör för tidskrifter som Offside, Filter och Faktum, samt varit programledare för Ring P1, Karlavagnen och Sommarvärd på Sveriges Radio. Hon har bland annat även tävlat i På spåret i SVT och i Alla mot alla i 5:an och gjort SVT-dokumentärserien ”Ina hjärta Bruce” om Bruce Springsteen.
Ernest Hemingway (1899-1961) föddes i Illinois, USA, och började arbeta som reporter redan som sjuttonåring. Under första världskriget var han ambulansförare vid den italienska fronten, något han senare skildrade i romanen ”Farväl till vapnen”. På 20-talet var han en del av den stora gruppen exilförfattare som verkade i Paris och under den perioden skrev han flera stora verk som till exempel ”Och solen har sin gång” och novellsamlingen ”I vår tid”. Han blev redan då känd för sin korthuggna stil och teman om rotlöshet, kärlek, förlust och sårbarhet. På 40-talet bosatte sig Hemingway på Kuba, men vistades mycket i Europa och skrev journalistik, bland annat som krigskorrespondent. Hans sista stora roman ”Den gamle och havet” gavs ut 1952 och bidrog till att han tilldelades Nobelpriset 1954.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Även om musikern Martin Hederos är uppväxt med historierna om Mumindalen, är det ändå i vuxen ålder som de verkligen fått grepp om honom: Man kan hämta jättemånga livsråd i hennes berättelser
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! Den här gången är det musikern Martin Hederos som valt Tove Jansson, vars texter han ofta har citerat i turnébussen. ”Skurken i muminhuset” till exempel, som han läst otaliga gånger för sin son, har gjort djupt intryck på honom. Varför identifierar han sig med Muminpappan i den berättelsen? Och hur hänger det ihop med tiden som rockmusiker i Soundtrack of Our Lives?
Musikern och kompositören Martin Hederos spelar fiol, piano och klaviatur. Han var en av originalmedlemmarna i det oerhört framgångsrika rockbandet Soundtrack of Our Lives som bildades på 90-talet. Sedan 2010 spelar han med Tonbruket, men 2018 startade han också Hederosgruppen, som tilldelades ”årets jazz” på Grammisgalan 2023. Han samarbetar och ger ut album med andra svenska musiker och band i olika konstellationer, till exempel Ane Brun, Nino Ramsby, Mattias Hellberg, Nina Persson, Sofia Karlsson och Stefan Sundström. Han har också gett ut soloalbum, till exempel det uppmärksammade ”Hederos c/o Satie” från 2022. Tillsammans med Irya Gmeyner har han komponerat tv- och filmmusik, bland annat till ”Tunna blå linjen”. 2024 är ett år fyllt av turnéer bland annat med det återförenade Soundtrack of Our Lives.
Tove Jansson (1914-2001) föddes i Helsingfors. Föräldrarna var konstnärer och hon började teckna tidigt och fick en serie publicerad redan som 14-åring. Hon utbildade sig till bildkonstnär, men var också en skicklig illustratör. Under 30- och 40-talen blev hon känd för sina vassa satirteckningar i bland annat tidskriften Garm. Jansson riktade udden mot både Hitlertyskland och Stalins Sovjet och det var också krigsåren som ledde till att hon började skriva böckerna om Mumintrollen, som hela tiden hotas av faror i sin trygga Mumindal. Hon blev världsberömd för seriestripparna i The Evening Standard och med böcker som ”Kometen kommer”, ”Trollkarlens hatt” och ”Vem ska trösta Knyttet?”. Efter muminböckerna skrev hon även dramatik, noveller och romaner som till exempel ”Sommarboken”. Hon arbetade också som bildkonstnär livet ut.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Almqvists texter har följt författaren Anna-Karin Palm sedan ungdomen, framför allt Drottningens juvelsmycke: Den är en av de mest inspirerande, vilda och fria romanerna som skrivits på svenska
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Anna-Karin Palm som valt att tala om Carl Jonas Love Almqvist, en författare hon gärna återvänder till och som mer än en gång tagit plats i hennes egna texter. Dessutom har hon ett motto från hans brevroman ”Araminta May” som hon gärna tar till emellanåt: Pourquoi hänga läpp!
Anna-Karin Palm, författare och kulturskribent, romandebuterade 1991 med ”Faunen” och fick sitt genombrott med ”Målarens döttrar 1997”, som översattes till flera språk. Förutom romaner, som till exempel ”Snöängel”, har hon också skrivit novellsamlingar, essäer och barnböcker. 2019 kom hennes stora Selma Lagerlöf-biografi ”Jag vill sätta världen i rörelse” som bland annat nominerades till Augustpriset i fackboksklassen. I den självbiografiska ”Jag skriver över ditt ansikte” 2021, skriver hon om sin mamma som drabbades av Alzheimers sjukdom. 2023 valdes hon in i Svenska Akademien på stol nr 16.
Carl Jonas Love Almqvist (1793-1866) skrev romaner, drama, lyrik, musik, satir, journalistik och samhällskritik och rörde sig fritt mellan tidens litterära stilar. Under 1830-talet gav han ut ett gigantiskt verk i flera band som han kallade Törnrosens bok, där ett av hans mest omtyckta verk, ”Drottningens Juvelsmycke” ingick. Mest känd är han kanske för kortromanen ”Det går an” från 1839, där romanfiguren Sara Videbeck motsätter sig äktenskap och förespråkar jämställdhet mellan kvinna och man. Boken ledde till en av de största litterära fejderna i Sverige. Almqvist förlorade sina inkomster, skuldsatte sig och 1851 gick han i landsflykt efter att han – sannolikt – försökt att förgifta sin långivare. Efter femton år i Amerika avled Carl Jonas Love Almqvist i Bremen på väg hem till Sverige.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Författaren Niklas Rådström fascineras av integriteten och ironin hos den ryske tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj: Det där med integritet, det tar ett liv att bygga, men tre sekunder att bli av med.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren Niklas Rådström som valt den ryska tonsättaren Dmitrij Sjostakovitj, en av 1900-talets stora kompositörer som hela livet försökte skapa den musik han ville, samtidigt som han försökte överleva – som konstnär, men också rent bokstavligen – i det totalitära Sovjetunionen. Vad är det i den balansgången som griper Niklas Rådström?
Niklas Rådström är författare, poet och dramatiker. Hans mångfacetterade författarskap omfattar romaner, diktsamlingar, pjäser, filmmanus och essäer. Han har även skrivit operalibretton och samarbetat med framstående musiker och tonsättare som Sven-David Sandström och Daniel Börtz. Han har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland annat Aniara-priset, Övralidspriset och Augustpriset för romanen ”Medan tiden tänker på annat”. För scen och film har han exempelvis skrivit ”Hitlers barndom” och ”Bröderna Mozart”. 2020 kom diktsamlingen ”Då, när jag var poet” och ”Som har inget redan hänt”, som kretsar kring det akuta cancerbesked han fick 2017. Våren 2024 ger han ut romanen ”Drömmarna vi tillsammans drömmer”. Niklas Rådström är ledamot av Samfundet De nio och professor i kreativt skrivande vid Linneuniversitetet.
Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975) var en rysk kompositör. Han studerade han piano och komposition och var bara 19 år när han skrev sin första symfoni. Under 1920-talet tillhörde han avantgardisterna innan den fria konsten helt kvävdes runt 1930. Trots det blev hans vågade opera ”Lady Macbeth från Mtsensk” 1934 en publiksuccé, tills att Stalin såg den två år senare. Operan stämplades att vara ”kaos i stället för musik” och Sjostakovitj hamnade i kylan. Han levde därefter i ständig skräck för att fängslas och balanserade hela sitt liv mellan att vara makten till lags och ändå skriva det han ville. Sjostakovitj är en av de stora kompositörerna på 1900-talet och skrev bland annat femton symfonier och lika många stråkkvartetter.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Bob Fosses enastående och lekfulla koreografi har haft stor betydelse för koreografen Anna Vnuk: Det är otroligt mycket liv och smärta i det han gör, men också det som är farligt i showbiz
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det koreografen, regissören och dansaren Anna Vnuk som valt en av sin stora förebilder, Bob Fosse. Hon såg sina första Fosse-filmer när hon gick på Balettakademien på 90-talet och drabbades av hans utsökta koreografi – en beundran som bestått och som idag också handlar om hans skicklighet som filmregissör.
Anna Vnuk är koreograf, dansare, regissör och dramatiker. Hon gick på Balettakademien i Stockholm och slog igenom med den egna föreställningen ”Solofestival med mig själv” på Riksteatern i början av 2000-talet. Därefter blev det flera uppsättningar för Riksteatern, Backa Teater och på Stadsteatern i Stockholm där hon bland annat satte upp en egen musikal ”Skaka galler” och gjorde koreografin till föreställningen ”Karl Gerhard” med Rikard Wolff. På Dramaten har hon exempelvis regisserat musikalen ”Får jag vara med” och på SVT flera produktioner för barn. 2015 regisserade hon Grotescos ”näradödenrevyn” på Scala-teatern och har sedan dess arbetat med humorgruppen som skådespelare, regissör och koreograf.2024 sätter hon upp ”Anna Vnuk är Bastarden” – som hon skrivit, regisserat och koreograferat själv – på Unga Klara, i samarbete med Göteborgs Stadsteater.
Bob Fosse (1927-1987) föddes i Chicago, USA. Han började dansa som liten och redan i tonåren uppträdde han och gjorde egna koreografier. Han slog igenom på Broadway i början av 50-talet både som dansare och koreograf. Bob Fosse anses ha revolutionerat musikalen med sin dansstil, side shuffles, spretande jazzhänder och attribut som hattar och käppar. 1954 prisades han med en Tony för koreografin i ”The Pajama Game” och det skulle bli många priser genom åren. Han skapade flera musikaler, bland annat ”Chicago”, men regisserade även fem filmer. Mest känd är ”Cabaret” från1972, som fick åtta Oscars, bland annat för bästa regi. Filmen ”All That Jazz” (1979) som baserades på hans eget liv som självdestruktiv kvinnotjusare och drogmissbrukare i showbiz, vann Guldpalmen i Cannes 1980.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
På 60-talet såg Reine Brynolfsson Ernst-Hugo Järegård på tv och påverkades starkt : Jag blev exalterad av känslotrycket! Han rörde något inom mig, jag som själv hade lite svårt att få ut mina känslor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ERNST-HUGO JÄREGÅRD – EN BRILJANT OCH ORIGINELL SKÅDESPELAREErnst-Hugo Järegård föddes i Ystad 1928. Skolåren var svåra och han längtade till scenen, vilket hans far motsatte sig. Fadern ska ha varit Järegårds förebild i många av hans ondsinta rollkaraktärer. Efter teaterskolor i Paris och Malmö och arbete på flera stadsteatrar kom Järegård till Dramaten 1962. Här gjorde han flera av dom stora roller som han blev känd och älskad för, i bland annat I väntan på Godot med Jan-Olof Strandberg. Järegård är en av våra mest originella aktörer med sin utåtriktade spelstil. Han gillade det absurda och groteska och spelade både fars och tragedi. Dessutom var han ofta med i TV, gjorde krogshower, reklamfilm och reste runt i skolor. Under 1990-talet fick Järegård en ny, yngre publik i och med rollen som läkaren Stig "danskjävlar " Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Det ledde till att Järegård uppträdde med popband och läste dikter, bland annat inför 32 000 fans på en Gyllene Tider konsert. Ernst-Hugo Järegård dog av cancer 1998. Han blev 69 år.
ERNST-HUGO JÄREGÅRD VAR EN TÄNDANDE GNISTA FÖR REINE BRYNOLFSSONSkådespelaren Reine Brynolfsson började på Teaterhögskolan i Malmö 1976 och arbetade sedan på Stadsteatern i Göteborg, där han bland annat var med i Björn Melanders uppsättningar av Lars Noréns "Natten är dagens mor" och "Kaos är granne med Gud". När båda pjäserna gjordes året efter för SVT, blev han känd för den stora publiken och är en av de främsta skådespelarna i Sverige. I början av 90-talet kom han till Dramaten där han spelat i uppsättningar som "Och ge oss skuggorna" och "Oidipus/Antigone". Han har också gjort ett stor antal tv- och filmproduktioner, till exempel var han med i Bo Widerbergs film "Ormens väg på hälleberget" 1986, Colin Nutleys "Black Jack" 1990, Jens Assurs "Korparna" 2017 och Lisa Langseths "Kärlek och anarki" 2020. Reine Brynolfsson läser också in ljudböcker. Han har tilldelats många priser, bland annat Gunn Wållgren-stipendiet 2018 med motiveringen: "Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare"
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
Folkmusikern Sara Parkman älskar vallåtsmusik och en av hennes stora inspirationskällor är den särpräglade sångaren Dansar Edvard Jonsson: Det slår an någonting i mig av absolut skönhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sara Parkman om Dansar Edvard Jonsson!I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det folkmusikern Sara Parkman som valt att prata om vallåtsmusik. Dansar Edvard Jonsson räknas till de främsta, men varför väcker hans lockrop och kulning så starka känslor i henne? Och hur inspirerar han hennes musik, som till exempel i låten E4 N från solodebuten "Sara Parkmans skog"?
Sara Parkman är folkmusiker och kompositör. Hennes unika blandning av folk- och popmusik har nått en stor publik och hittills har hon gett ut tre soloalbum, "Eros agape philia" är den senaste. Hon samarbetar ofta med musikerna Hampus Norén och Samantha Ohlanders. Tillsammans skrev de "Fäboland" för RIksteatern och Ohlanders och Parkman turnerade 2017 med "Matriarkerna", som också blev ett album. Sommaren 2023 sätter Teater Västernorrland upp "Ronja Rövardotter" med musik av Parkman och Norén.
Dansar Edvard Jonsson (1893-1976) föddes i Malung. Som ung vistades han på familjens fäbod där han lärde sig att locka på djuren, kula, men också gamla visor. Med tiden blev han känd för sin personliga sångstil som präglades av mycket känsla och att han sjöng i ett högt tonläge. Han har inspirerat många folksångare och är än idag en stor förebild.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent Maria Götselius
-
Trombonisten Nils Landgren träffade musikern Bengt-Arne Wallin första gången 1978 och det blev ett drabbande möte: Han var en speciell person som skrev speciell musik, det lät inte som något annat
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har trombonisten och sångaren Nils Landgren valt att tala om Bengt-Arne Wallin, den legendariska jazztrumpetaren som även var kompositör, arrangör och pedagog. Som ung studerade Nils Landgren klassisk trombon, men efter att ha varit med på en storbands-workshop med Bengt-Arne Wallin, blev det allt tydligare att det inte var en symfoniorkester som var målet. Vad var som gjorde så djupt intryck på honom?
Trombonisten och sångaren Nils Landgren spelade trummor som barn, men började med trombon som trettonåring. Han har samarbetat med en mängd framstående musiker, både i Sverige och internationellt, till exempel Esbjörn Svensson, Thad Jones, Pat Metheny, Herbie Hancock, ABBA, Björn Skifs, Rigmor Gustafsson – bara för att nämna några! Han spelar allt från storbandsjazz till funk, pop & rock, skivdebuterade 1983 och har sedan dess gjort flera egna album och i samarbete med andra. Han har bland annat också varit konstnärlig ledare för Bohuslän Big Band, Nordtyska Radions Big Band och Jazzfest Berlin. 2023 blev han konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, Sveriges Radio. 1992 bildade han det hyllade bandet Nils Landgren Funk Unit.
Bengt-Arne Wallin (1926-2015) föddes i Linköping. Han började spela trumpet som ung och var under 50-talet med i flera stora jazzorkestrar, bland annat i Arne Domnérus band. På 60-talet la han trumpeten på hyllan för att i stället komponera och arrangera. Han var tidig med att göra jazzarrangemang av svensk folkmusik och LPn ”Old Folklore in Swedish Modern” 1962 är en milstolpe. Bengt-Arne Wallin skrev musik för film, radio, TV och teater, men också barnmusik och låtar till Melodifestivalen, bland annat ”Nygammal vals” med Svante Thuresson och Lill Lindfors 1966. 1972 blev han en av de första som undervisade i jazz på Musikhögskolan i Stockholm, något han gjorde i tjugo år. På 90-talet återupptog han trumpetspelandet, bland annat med sitt eget band Five to five.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Komikern Claes Eriksson har haft med sig Povel Ramel sedan barnsben, framför allt ordglädjen och den lekfulla musikaliteten: Han är mästerlig!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har komikern, regissören, manusförfattaren, skådespelaren och kompositören Claes Eriksson valt Povel Ramel, som han hörde redan som liten pojke på radion. Under åren med humorgruppen Galenskaparna komponerade Claes Eriksson hundratals sångnummer och inspirerades av den Ramelska konsten att skapa svängiga nummer, där det råder en symbios mellan musik och komik – en förmåga han beundrat och eftersträvat.
Claes Eriksson är regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Efter studentspex och humorgruppen Utan lots, bildade han tillsammans med Kerstin Granlund och brodern Anders Eriksson Galenskaparna i slutet av 70-talet. 1982 slog de ihop sig med sånggruppen After shave och fick sitt stora publikgenombrott med ”Macken” på SVT 1986. Därefter följde succé på succé. Revyer som ”Stinsen brinner” och ”Grisen i säcken”, filmer som ”Hajen som visst för mycket” och ”Monopol” samt tv-serien ”En himla många program” är några få exempel på allt som Claes Eriksson skrivit och medverkat i. Han har också gett ut boken ”Alster”, gjort monologföreställningar, översatt och regisserat Donizettiopera på Göteborgsoperan 2022. Han har belönats med många priser, bland annat Povel Ramels Karamelodiktstipendiet 1987.
Povel Ramel (1922-2007) föddes i Stockholm 1922. Redan innan han fyllt 20 år hade Povel Ramel satt upp sin första revy och debuterat på scen i tävlingen Vi som vill opp. Genombrottet som låtskrivare och pianist kom 1944 med ”Johanssons Boogie Woogie vals”, som spelades flitigt på radion. Under mer än 60 år var han en av Sveriges främsta och inflytelserika underhållare – en pianist och sångare som skrev revyer, krogshower och låtar i rasande fart med en stil inspirerad av jazz och crazyhumor. Vid sidan om det lekfulla och knasiga som ”Köp inte en zebra” blev Povel Ramel också folkkär med sånger som ”Underbart är kort” och ”Ta av dig skorna”. De populära Knäppupprevyerna spelades runt om i landet från 1952 till 1968 och sen fortsatte han med krogshower, medverkan i TV och radio och var aktiv in i det sista. Hans betydelse för efterkommande humorgenerationer går inte att överskatta.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
John Hughes filmer Födelsedagen och Pretty in pink var regissören Maria Bloms tonårsfavoriter, som senare satte spår i det egna arbetet: Jag är slagen och tagen av hur mycket han betytt för mig
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har regissören och dramatikern Maria Blom valt att prata om filmskaparen John Hughes, tonårsfilmernas okrönte konungen på 80-talet. Hennes tonårshjärta klappade mycket hårt för filmer som ”Födelsedagen”, ”Pretty in pink” och ”The Breakfast club” och för henne var hans namn synonymt med kvalité. Idag kan hon själv se hur hon influerats av John Hughes, framför allt i de första 90-talspjäserna, men känner också igen mycket i hans sätt att arbeta med manus och rollkaraktärerna. Vad var hans storhet?
Maria Blom är regissör, dramatiker och manusförfattare. Hon började att arbeta med teater på 90-talet och satte bland annat upp ”Dr Kokos kärlekslaboratorium” och ”Sårskorpor” på Stockholms stadsteater och ”Under hallonbusken” på Dramaten. Hennes debutfilm ”Masjävlar” 2004 blev en publiksuccé och tilldelades tre Guldbaggar i kategorierna Bästa film, Bästa manus och Bästa kvinnliga biroll. Därefter har hon gjort långfilmer som exempelvis ”Nina Frisk”, ”Hallåhallå” och ”Monky”. Hon regisserade också den animerade ”Bamse och Häxans dotter” 2016, men jämte filmskapandet har hon fortsatt med att både regissera och skriva för teater. Senast har hon gjort tv-serien ”Hålla samman” för SVT.
John Hughes (1950-2009) föddes i Michigan, USA. Redan i unga år skrev han skämt till kända komiker och jobbade med reklam. Under 70-talet var han en av de mest kreativa skribenterna på humortidningen National Lampoon. Karriären sköt fart när tidningen började med filmprojekt och Hughes skrev manuset till succén ”Ett päron till farsa” 1983. Han började att regissera och kallades ”tonårskomedins kung” med filmer som ”Födelsedagen”, ”The Breakfast Club” och ”Fira med Ferris”. Efter några år slutade han med regi för att istället enbart skriva och producera. ”Ensam hemma” 1990 blev hans i särklass främsta publiksuccé. Han köpte samtidigt en stor lantgård i Illinois och slutade så småningom helt i filmindustrin för ägna sig åt lantbruk och familjen. John Hughes dog oväntat i en hjärtattack, endast 59 år gammal.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Jan Dranger slog igenom som möbeldesigner på 60-talet och Joanna Rubin Dranger, illustratör och författare, inspireras av sin pappa: Han hade den maniska kreativiteten som jag också har känt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det författaren och illustratören Joanna Rubin Dranger som valt sin pappa, inredningsarkitekten och möbeldesignern Jan Dranger. I slutet av 60-talet skapade han tillsammans med designerkollegan Johan Huldt möbler i knalliga färger och billiga material för den unga generationen – de skulle vara resurssnåla, enkla att flytta och komma i platta paket. Kreativiteten präglade Joanna Rubin Drangers uppväxt, men kraven var också höga, hur har det påverkat hennes eget arbete?
Joanna Rubin Dranger är illustratör och författare. Hon har bland annat studerat på Konstfack i Stockholm och debuterade 1990 med barnboken ”Arg!” som hon skrev tillsammans med Anna Karin Cullberg. Hon har gett ut flera tecknade romaner, den första var ”Fröken livrädd & kärleken” 1999 och boken ”Fröken Märkvärdig & karriären” från 2001 blev också en animerad film 2010. Hon har skrivit barnböcker, bland annat om flickan Nell, varit professor på Konstfack och 2023 belönades den självbiografiska, tecknade dokumentärromanen ”Ihågkom oss till liv”, med Nordiska rådets litteraturpris.
Jan Dranger (1941-2016) föddes i Stockholm och på 60-talet studerade han inredningsarkitektur och möbelformgivning vid Konstfack. Där ingick han i en grupp formgivare som ville skapa billiga, men bra och miljövänliga möbler för den nya så kallade jeansgenerationen, bland annat möbler i wellpapp. 1968 startade han och designkollegan Johan Huldt Innovator och blev oerhört framgångsrika och nyskapande med sina lätta, flyttbara och resurssnåla möbler med avtagbara tyger i starka färger. I slutet av 70-talet gick Jan Dranger vidare på egen hand och blev känd för bland annat fåtöljen ”Media chair” och de uppblåsbara möblerna i serien SoftAir.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Musikern Jojje Wadenius var i 14 års-åldern när han lyssnade om och om igen på Miles Davis Kind of blue på familjens grammofonspelare: Jag kunde alla solon utantill i mitt huvud.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om och i veckans avsnitt har musikern och kompositören Georg ”Jojje” Wadenius valt trumpetaren Miles Davis. Georgs mamma, Eva Engdahl, var pianist och Sveriges första kvinnliga kapellmästare och hemmet var fyllt av jazzskivor. I samlingen fanns det mesta av dåtidens stora jazzmusiker, däribland Miles Davis som gjorde djupt intryck på den unga Georg – intryck som sedan influerat hans egen musik.
Georg ”Jojje” Wadenius är gitarrist, sångare, kompositör, arrangör och producent. Han blev känd i slutet av 60-talet då han spelade med grupperna Made in Sweden och Solar Plexus, men också för sin medverkan på Pugh Rogefeltds debut ”Ja dä ä dä” och succén med barnskivan ”Goda' goda'” med texter av Barbro Lindgren. I USA har han bland annat spelat med Blood, sweat and tears och husbandet i tv-humorshowen Saturday night live. Han har även samarbetat med en mängd framstående musiker, bladn annat Monica Zetterlund, Diana Ross, Steely Dan, Paul Simon och Aretha Franklin. Idag spelar han med bandet Cleo.
Miles Davis (1926-1991) föddes i Illinois, USA. I tonåren spelade han trumpet med lokala jazzband, studerade sedan vid musikskolan Juilliard i New York, men hoppade av för att spela med saxofonisten Charlie Parkers bebop-grupp i mitten av 1940-talet. Det blev starten på en enastående karriär som trumpetare, bandledare och kompositör. Miles Davis är en av de mest inflytelserika och framstående jazzmusikerna under 1900-talet och albumet ”Kind of blue” från 1959 är den mest sålda jazzskivan genom tiderna. Han prövade hela tiden nytt, från bebop och cool jazz, till afrikanska rytmer, funk, rock och jazz fusion. På åttiotalet fick han sina största kommersiella framgångar med mer popinfluerad musik, som till exempel en cover på Cyndi Laupers ”Time after time” och albumet ”Tutu” som han gjorde tillsammans med med Marcus Miller.
Kulturlivets Gunnar BolinProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
- Mostrar más
