Episodios
-
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 18 juli 2016.
Klyftan blir allt större mellan de skolor i Sverige som presterar bra, och de som presterar dĂ„ligt. ĂndĂ„ mĂ€ts de och rangordnas pĂ„ samma rankningslistor, med syftet att det ska sĂ€tta fokus pĂ„ vilka skolor som behöver mer stöd och kanske ocksĂ„ bĂ€ttre ledning. Kan rankningen hjĂ€lpa de svaga skolorna genom att peka ut dem? Eller Ă€r rankningen en del av problemet? Och vad fĂ„r det för konsekvenser nĂ€r skolorna inte bara anvĂ€nder rankningslistorna som analysredskap, utan som ett led i marknadsföringen?I vĂ„rt andra program om att rangordna skolor, hör vi Ă„terigen HĂ„kan Sörman som 2016 var VD pĂ„ Sveriges Kommuner och Landsting, och ocksĂ„ Jenny Engdahl Westbratt - som 2016 var opinionschef pĂ„ LĂ€rarförbundet. LĂ€rarförbundet publicerar den konkurrerande skolrankningen BĂ€sta skolkommun varje Ă„r. Vi hör ocksĂ„ Emma Leijnse som bevakar skolor och utbildning för Sydsvenskan, och Mats Amnell som Ă€r lokalreporter pĂ„ samma tidning.Producent: Fredrik PĂ„lsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Christian Rosenberg -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 11 juli 2016.
Sedan 2006 har Sveriges Kommuner och Landsting publicerat Ăppna JĂ€mförelser inom en lĂ„ng rad omrĂ„den frĂ„n Ă€ldrevĂ„rd till grundskolan. IdĂ©n Ă€r att anvĂ€nda statistik för att mĂ€ta och jĂ€mföra kvaliteten inom svensk, offentlig verksamhet. Och resultatet redovisas i en rankinglista dĂ€r den fjĂ€rdedel som ligger i topp markeras med grönt, de som ligger i mitten markeras med gult, och de som har sĂ€mst resultat markeras med rött.Vi nĂ€mnde Ăppna JĂ€mförelser redan i den första sĂ€songen av MĂ€nniskans mĂ„tt, och nĂ€r vi tvĂ„ Ă„r senare skulle göra en serie om rankning gick vi vidare. Vi fick trĂ€ffa HĂ„kan Sörman, som dĂ„ var VD pĂ„ Sveriges Kommuner och Landsting, och den som tog initiativet till Ăppna JĂ€mförelser. I det hĂ€r programmet hör du honom. Vi berĂ€ttar ocksĂ„ om en skĂ„nsk kommun som bestĂ€mde sig för att placera sig i topp pĂ„ rankningslistan, men som istĂ€llet föll 140 placeringar. Medverkar gör ocksĂ„ lĂ€raren Cornelia Falkentoft, journalisten Mats Amnell, och betygsforskaren Alli Klapp.Producent: Fredrik PĂ„lsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Christian Rosenberg -
¿Faltan episodios?
-
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 15 juli 2014.
Behovet av att utvÀrdera verksamheter Àr en central anledning till alla mÀtningar som görs inom offentlig verksamhet. I det hÀr avsnittet av MÀnniskans mÄtt, som avslutade den första sÀsongen, tog vi oss an tvÄ vÀldigt grundlÀggande frÄgor. Hur kan en sÄn mÀtning gÄ till? Och hur anvÀnds resultaten?FrÄgorna förde oss till undersökningsföretaget Indikator, som vi gÀrna relaterar till som "enkÀtfabriken i Göteborg". 2014 sÀnde Indikator ut en halv miljon enkÀter varje Är, och vi trÀffade Johan Frisack som dÄ var projektledare. Vi gjorde ocksÄ ett besök pÄ Àldreboendet Danska VÀgen 16 C i Malmö, dÀr Therese Lönnberg var förestÄndare: hon Àr en av alla de som ska ta emot resultatet frÄn de hÀr enkÀterna, och anvÀnda det för att förbÀttra verksamheten. MÀnniskans mÄtt görs av Umami produktion i Malmö. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 23 oktober 2017.
NĂ€r Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 pĂ„ 92. Hur förstĂ„r vi en sĂ„dan risk? Och hur pĂ„verkas vĂ„r förstĂ„else av att vi mĂ€ter risken?Det finns en sjĂ€lvmotsĂ€gelse i idĂ©n att risk ska gĂ„ att mĂ€ta, eftersom risk handlar om nĂ„got som kanske aldrig kommer att intrĂ€ffa. Men sannolikhetsberĂ€kningar Ă€r lika gamla som det moderna samhĂ€llet, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.I det hĂ€r programmet försöker vi förstĂ„ hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar nĂ„gra av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester stĂ€ller oss inför.I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berĂ€ttar om sina reaktioner pĂ„ en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick nĂ€r hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vĂ€gledare och medlem i Svenskt NĂ€tverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Ăstersund.Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PĂ„lsson. Producent och programledare: Fredrik PĂ„lsson. Ljudmix: Johan Chandorkar.MĂ€nniskans mĂ„tt Ă€r ett program frĂ„n Umami Produktion. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 13 november 2017.
Det finns nog inget tillfĂ€lle under modern tid som tilliten till vĂ„ra myndigheter varit sĂ„ hĂ„rt prövad, som nu under Coronakrisen. Det hĂ€r programmet frĂ„n 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vĂ„rdapparaten grundar sig pĂ„ och vilken roll uppmĂ€tta resultat spelar för den hĂ€r tilliten.Programmet gjordes i vĂ„r serie om att mĂ€ta risker, och frĂ„gan som stĂ€lls i programmet Ă€r vad som fĂ„r oss att lita pĂ„ lĂ€kare och myndigheter, nĂ€r de presenterar oss för olika risker? Vad Ă€r det som gör att vi litar pĂ„ vissa riskbedömningar, och inte pĂ„ andra?MĂ€nniskans mĂ„tt nĂ€rmar sig frĂ„gan genom en blandning av personliga berĂ€ttelser och filosofiska resonemang. Varför Ă€r tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet sĂ„ hög? Varför lyssnar vi pĂ„ en lĂ€kares bedömning och inte en annans?I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Ăstersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnlĂ€kare och hĂ€lsovĂ„rdsöverlĂ€kare pĂ„ Region SkĂ„ne. Sten Anttila, projektledare pĂ„ Statens beredning för medicinsk och social utvĂ€rdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare pĂ„ centrum för HĂ€lsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk FörsĂ€kring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.Reportrar: Pernilla StĂ„hl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PĂ„lsson. Producent och programledare: Fredrik PĂ„lsson. Ljudmix: Johan Chandorkar.Programmet kommer frĂ„n Umami Produktion i Malmö. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 24 juni 2014.
NÀr vi började sÀnda MÀnniskans mÄtt för sex Är sen, var det för att den megatrend som mÀtandet innebÀr, hade börjat bli tydligt synlig bÄde inom offentlig sektor, och i privatlivet. Sen dess har mÀtandet verkligen blivit en mer och mer sjÀlvklar del i mÀnniskors vardag. Kanske kan det dÄ vara en poÀng att gÄ tillbaka sex Är titta pÄ det hÀr fenomenet, med de ögon som dÄ fortfarande var frÀscha.Det hÀr Àr det allra första programmet i serien, och det handlar om att mÀta hÀlsa. HÀr hör du Fredrik PÄlsson hÀmta upp sin gamla diabetespÀrm ur kÀllaren med resultat frÄn 30 Är av blodsockermÀtningar. Dessutom trÀffar du allmÀnlÀkaren Mikael BlomgÄrd, IT-forskaren Mimmi Sjöklint och diabeteslÀkaren Anders Frid.MÀnniskans mÄtt produceras av Umami produktion i Malmö för Sveriges Radio. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 6 november 2017.
Att kunna teckna en försÀkring Àr en grundval mycket av vÄr vÀlfÀrd vila pÄ. Vem som kan teckna en försÀkring, styrs av försÀkringslogiken, som i sin tur utgÄr frÄn hur vi mÀter och vÀrderar risker. Idén Àr att mÀnniskor accepterar att dela pÄ en risk, om alla löper ungefÀr lika stor risk att rÄka ut för den. Men vad hÀnder med den som hamnar utanför? Och vad hÀnder med sammanhÄllningen i samhÀllet nÀr risker blir lÀttare att mÀta?Den hÀr veckan försöker MÀnniskans mÄtt trÀnga in i försÀkringarnas psykologi och matematik. Det var tvÄ 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försÀkringsbranschen att vÀxa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela lÀnders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar pÄ oss har riskberÀkningar aldrig varit sÄ enkla att genomföra som nu.I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försÀkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livetReportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PÄlsson Producent och programledare: Fredrik PÄlsson Ljudmix: Johan ChandorkarMÀnniskans mÄtt Àr ett program frÄn Umami Produktion. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 13 juni 2019.
Vad hÀnder nÀr det inte Àr dina resultat som rankar dig som bÀttre eller sÀmre Àn nÄn annan, utan din personlighet? Vad hÀnder nÀr mÀtningar görs för att utvÀrdera din förmÄga att prestera?FöresprÄkarna hÀvdar att personlighetstester Àr det bÀsta sÀttet att avgöra vem som passar för ett jobb. Det finns flera personlighetstester som inte Àr oseriösa, utan som baseras pÄ psykologiforskning och som kan uppvisa högre trÀffsÀkerhet nÀr det gÀller att hitta rÀtt person, Àn traditionella metoder.Det finns tydliga fördelar med att anvÀnda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna vÀcker ocksÄ mÄnga frÄgor. Vilket vÀrde har egentligen ett test som bygger pÄ att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad gÄr det att mÀta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra pÄ en arbetsplats? Och vad hÀnder med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk Àn möjlighet för arbetsgivaren?VÄr reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvÀrderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkÀnslan. Hon trÀffar psykologen som sÀger att anstÀllningsintervjuer Àr slöseri med tid, filosofen som vill Äterta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom mÄnga andra arbetssökande har fÄtt genomföra en rad olika tester.Medverkande:Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks Mika, ingenjör och fd arbetssökande Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omÀtbaras renÀssans"Producent: Fredrik PÄlsson Programledare: Fredrik PÄlsson och Olivia Bons Intervjuer: Olivia Bons Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingÄr ocksÄ Karin Bromander och Lisa Karinsdotter PÄlsson.Programmet görs av Umami Produktion. -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 27 juni 2016.
NÀr vi började göra MÀnniskans mÄtt kom vi omedelbart in pÄ frÄgan om rankning. För allt som gÄr att mÀta, gÄr det att göra rankningslistor av. Och att se sitt resultat pÄ en rankningslista tycks det vara mÄnga som blir triggade av.2016 gjorde vi en serie fyra program om rankning och det hÀr programmet var det första av dem. I programmet undersöker vi om det stÀmmer att rankinglistor Àr motiverande och fÄr mÀnniskor att vilja prestera bÀttre. Vi besöker tvÄ vÀrldar dÀr bedömningar Àr en stor del av vardagen: idrottsvÀrlden och skolvÀrlden.Vi trÀffar konstÄkaren Anne-Line Gjersem, idrottspsykologen Anna Funke, betygsforskaren Alli Klapp, lÀraren Cornelia Falkentoft och tvÄ av hennes elever: Kasper Palm och Linn Tillman.Producent: Fredrik PÄlsson Produktionsassistent: Nora Makander Ljudmix: Jonas Mattsson -
MÀnniskans mÄtt ÄterutsÀnder 12 utvalda program. Större delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 13 juli 2015.
Sedan vi gjorde det hÀr programmet har tvÄ saker hÀnt. Inom offentlig sektor har mÄlinflationen bara fortsatt - det vill sÀga att politiker sÀtter upp fler och fler mÄl som vÄra offentliga verksamheter ska uppfylla, vilket leder till att mÀtandet ökar eftersom det blir fler och fler resultat som behöver bedömas. Och i privatlivet har det - Ätminstone för ett ganska stort antal personer - blivit som teknologijournalisten Lev Grossman förutspÄdde vid tiden dÄ programmet sÀndes: att det om fem Är kommer att vara lika sjÀlvklart att veta hur mÄnga steg man tagit pÄ en dag eller hur mÄnga kalorier man stoppat i sig, som det Àr att veta hur mycket klockan Àr.I det hÀr programmet tar vi oss an frÄgan vad ett mÄl egentligen Àr, utifrÄn iakttagelsen att idén om vad som Àr ett bra mÄl, tycks skilja sig Ät mellan unga mÀnniskor och gamla mÀnniskor.I programmet hör du Àldreforskaren Laura Carstensen berÀtta om sin forskning kring hur mÀnniskors mÄl förÀndras nÀr vi blir Àldre och vÄra tidshorisonter krymper. Vi reflekterar kring hur det hÀnger ihop med den unga generationens upptagenhet med en digital teknik som sÀtter mÄl Ät oss. Vi trÀffar de unga pÄ pÄ mÀtrörelsen Quantified Selfs meet-up i Berlin och pÄ Internet of Things-konferens i Lund, och vi fÄr följa med pÄ hemtjÀnstbesök hemma hos det gamla paret Gilbert och Gullbritt Svensson i Malmö. Vi trÀffar ocksÄ IT-forskaren Mimmi Sjöklint som doktorerat pÄ hur mÀnniskor förhÄller sig till de mÄl som den digitala tekniken sÀtter upp Ät dem och kommit fram till att de flesta inte lyckas leva upp till idén om att mÀtbara mÄl ska leda till förbÀttrade resultat.Laura Carstensen fick vi upp ögonen för genom Atul Gawandes fantastiskt fina bok om att Äldras och dö med vÀrdighet, Being Mortal. HÀr nedan finns en lÀnk till det inslag Fredrik PÄlsson gjorde i Obs om boken, nÀr den kom ut pÄ engelska. Boken finns ocksÄ pÄ svenska, med titeln Att vara dödlig.Fredrik PÄlsson radioessÀ - Being Mortal -
MÀnniskans mÄtt ÄtersÀnder 12 utvalda program. Största delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 30 maj 2019, med titeln "NPM nu och i framtiden".
2013 publicerade Maciej Zaremba sin artikelserie "Den olönsamme patienten" i DN. Debatten som följde, var en av anledningarna till att vi började producera MÀnniskans mÄtt 2014. Programmen har handlat om mÀtningar av bÄde kroppen och samhÀllskroppen, och i vÄra skildringar av det sistnÀmnda har NPM hela tiden funnits i bakgrunden, eftersom den grundlÀggande principen bakom NPM Àr att all offentlig verksamhet ska följas upp med resultat som gÄr att mÀta.Sedan vi började sÀnda serien har den yrkeskategori som vi kan kalla den mÀtande klassen bara vuxit inom offentlig sektor: medarbetare som Àr specialiserade pÄ att styra, planera, mÀta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrÄn de mÄl som politikerna har bestÀmt.I det hÀr programmet reder vi ut vad New Public Management innebÀr, och vi kliver in bakom kulisserna hos de hÀr tjÀnstemÀnnen som har som uppgift att sköta mÀtningarna i offentlig sektor. Vi reflekterar ocksÄ över vilka utmaningarna blir nÀr de som mÀter blir sÄ starka, och sÄ mÄnga.Medverkande: à sa Berling, hÀlso- och sjukvÄrdsstrateg, Region SkÄne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vÄrdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor".Producent: Fredrik PÄlsson. Programledare: Fredrik PÄlsson och Karin Bromander. Intervjuer: Karin Bromander och Fredrik PÄlsson. Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen för det hÀr programmet ingick ocksÄ Olivia Bons och Lisa Karinsdotter PÄlsson.Programmet görs av Umami Produktion. -
MÀnniskans mÄtt ÄtersÀnder 12 utvalda program. Största delen av det hÀr programmet sÀndes första gÄngen 8 juli 2014, med titeln Det omÀtbara.
NÀr MÀnniskans mÄtt började sÀndas hade debatten om mÀtsamhÀllet precis kommit igÄng. Idag har bÄde debatten och mÀtningarna fortsatt. Att vi alla mÀter oss sjÀlva med digitala hjÀlpmedel har blivit en sjÀlvklarhet. Och inom offentlig verksamhet debatteras visserligen det som ibland kallas "mÀthysterin" - samtidigt som en allt större grupp mÀnniskor arbetar med att genomföra och analysera mÀtningar.I det första av vÄra tolv utvalda program följer vi Fredrik PÄlsson nÀr han försöker ringa in var grÀnsen gÄr för det som gÄr att mÀta i offentlig sektor. Han besöker Center för Praktisk Kunskap pÄ Södertörns Högskola, dÀr Lotta Victor Tillberg och Lotte Alsterdal berÀttar om en kunskap som inte gÄr att generalisera. Han trÀffar sjuksköterskan Anna Thulin som talar om vad som hÀnder med den kunskapen, nÀr fokus ökar pÄ sÀkerhet och mÀtbara metoder. Och utvÀrderingsforskaren Lena Lindgren drar linjen mellan det som Àr lÀtt att mÀta, och det som Àr svÄrt.MÀnniskans mÄtt produceras av Umami produktion för Sveriges Radio. -
En stor del av vÄr offentliga verksamhet styrs genom upphandlingar. Upphandlaren ska inte bara följa upp hur det gÄr, utan ocksÄ sÀtta upp regler för hur det ska bli. Hur pÄverkar det kvaliteten?
I Klippans kommun förbereder upphandlingsenheten en ny bestÀllning av fÀrdtjÀnst. Det Àr bara en av mÄnga upphandlingar som de har hand om varje Är. De samordnar det hÀr arbetet för fyra mindre kommuner och summorna det rör sig om Àr svindlande en miljard kronor - hÀlften av vad de hÀr kommunerna fÄr in i skattepengar frÄn sina invÄnare.Sedan 90-talet, dÄ Sverige gick med i EES och EU, har regelverket skÀrpts för hur en upphandling fÄr gÄ till. Syftet Àr att motverka korruption och göra systemet mer transparent - men priset Àr att tjÀnstemÀnnens handlingsutrymme minskar. Inför varje upphandling mÄste kommunerna stÀlla upp krav som sedan inte gÄr att Àndra, och sÀtta upp en modell för hur leverantörerna ska jÀmföras med varandra. Om leverantören gör bort sig pÄ ett sÀtt som inte Àr formulerat och uppföljningsbart, Àr det svÄrt att göra nÄgot Ät.Hur anvÀnds mÀtandet inom upphandlingar? Och vilka risker medför det för kvaliteten pÄ de upphandlade tjÀnsterna? De frÄgorna stÀller vi oss i det hÀr programmet, som Àr den sista delen i MÀnniskans mÄtts serie om offentlig sektor i kölvattnet av New Public Management.Medverkande:Emma RÀvÄs, anvÀndare av fÀrdtjÀnst, Lund Anders Vedin, upphandlingschef, Klippan Anna Fritzheimer, förvaltningsjurist, Klippan Mats Bergman, nationalekonom och upphandlingsforskare, StockholmProducent: Fredrik PÄlsson Programledare: Fredrik PÄlsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingÄr ocksÄ Olivia Bons och Lisa Karinsdotter PÄlsson.Programmet görs av Umami Produktion. -
FöresprÄkarna hÀvdar att personlighetstester Àr det bÀsta sÀttet att avgöra vem som passar för ett jobb. Vilka möjligheter och problem finns det med det?
Personlighetstester anvÀnds flitigt vid rekrytering, men har kommit i dÄligt rykte eftersom mÄnga tester som anvÀnds inte Àr speciellt vetenskapligt underbyggda. Men alla tester Àr inte oseriösa: det finns flera tester som baseras pÄ psykologiforskning som kan visa siffror pÄ att vÀlgjorda personlighetstester har högre trÀffsÀkerhet nÀr det gÀller att hitta rÀtt person, Àn traditionella metoder.Det finns tydliga fördelar med att anvÀnda tester i rekryteringssituationer - som till exempel att saker som utseende, etnicitet och kön förlorar sin betydelse. Men testerna vÀcker ocksÄ mÄnga frÄgor. Vilket vÀrde har egentligen ett test som bygger pÄ att testpersonerna skattar sin egen personlighet? Till vilken grad gÄr det att mÀta huruvida en arbetstagare kommer att fungera och blomstra pÄ en arbetsplats? Och vad hÀnder med alla de som bedöms ha en personlighet som utgör mer risk Àn möjlighet för arbetsgivaren?VÄr reporter Olivia Bons gör ett personlighetstest och blir utvÀrderad av testkonsulten som förklarar krig mot magkÀnslan. Hon trÀffar psykologen som sÀger att anstÀllningsintervjuer Àr slöseri med tid, filosofen som vill Äterta respekten för omdömet, och ingenjören som liksom mÄnga andra arbetssökande har fÄtt genomföra en rad olika tester.Medverkande:Sara Henryson Eidvall, psykolog som konstruerar och granskar personlighetstester Philip Ström, Produktansvarig vid testföretaget Cubiks Mika, ingenjör och fd arbetssökande Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omÀtbaras renÀssans"Producent: Fredrik PÄlsson Programledare: Fredrik PÄlsson och Olivia Bons Intervjuer: Olivia Bons Ljudtekniker: Johan Chandorkar I redaktionen ingÄr ocksÄ Karin Bromander och Lisa Karinsdotter PÄlsson.Programmet görs av Umami Produktion. -
I förskolan finns det en pedagogisk modell som utgÄr frÄn barnens egen nyfikenhet. Vad hÀnder nÀr den modellen omvandlas till juridik? Ett program om det som kallas systematiskt kvalitetsarbete.
Sedan nittiotalet har det funnits en strÀvan att professionalisera den svenska förskolan. Den första lÀroplanen kom pÄ nittiotalet, i samma veva som New Public Management slog igenom med sina idéer om att offentlig verksamhet ska styras med mÄl och resultatuppföljning.Pedagogiken i förskolan bygger pÄ ett brett förhÄllande till lÀrande, som inte Àr sÄ lÀtt att mÀta. Men samtidigt ska kvaliteten sÀkras i mÄl och styrdokument, som ocksÄ pÄ nÄgot sÀtt ska följas upp. Om det handlar det hÀr programmet, dÀr vi cirklar vi runt begreppet "systematiskt kvalitetsarbete": ett lagstadgat begrepp som ska prÀgla arbetet med förskolan, frÄn sandlÄdan och upp till kontoren dÀr de tjÀnstemÀn sitter som ska analysera kvaliteten.Medverkande:Ana-Maria Delliv, kvalitet- och myndighetschef, Malmö Kristina Westlund, förskolelektor, Malmö Anna Harborg, utvecklingsledare och kvalitetsanalytiker, Malmö Erik Stenkula, förskollÀrare, Linköping Louise Bringselius, förvaltningssforskareFör att förstÄ de juridiska kraven pÄ förskolan har vi haft mycket glÀdje av Helene Roslunds nyutkomna bok Förskolan: uppdrag och juridik.Producent och programledare: Fredrik PÄlsson Intervjuer: Fredrik PÄlsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar I redaktionen ingÄr ocksÄ Karin Bromander och Lisa Karinsdotter PÄlsson.Programmet görs av Umami Produktion -
MÄnga vill avskaffa New Public Management. Samtidigt arbetar massor av mÀnniskor idag med de mÀtningar och uppföljningar som infördes nÀr NPM kom pÄ nittiotalet. SÄ vad gÄr egentligen att förÀndra?
NÀr New Public Management infördes pÄ 1990-talet, var det en radikal förÀndring av hur styrningen gick till av vÄrd, skolor och annan offentlig verksamhet. Före NPM fick olika sjukhus en pÄse pengar och direktiv vad de skulle göra. Med NPM kom idén att all offentlig verksamhet mÄste följas upp med resultat som gÄr att mÀta. Som en följd av det har en hel yrkeskategori uppstÄtt som Àr specialiserade pÄ att styra, planera, mÀta, följa upp och fatta strategiska beslut utifrÄn de mÄl som politikerna har bestÀmt.Nu vill mÄnga avskaffa eller i alla fall förÀndra NPM, men till vilken grad Àr det möjligt?Med MÀnniskans mÄtt trÀffar vi bÄde de som styr, och de som styrs. Vi kliver in bakom kulisserna hos nÄgra av de hÀr tjÀnstemÀnnen och i det hÀr programmet fÄr vi höra mer om Region SkÄnes indikatorbibliotek, samt om ekonomi, identitet och mÀtbara mÄl.Medverkande: à sa Berling, hÀlso- och sjukvÄrdsstrateg, Region SkÄne. Karolin Liliengren, sjuksköterska Fosietorps vÄrdcentral. Roland Almqvist, forskare. Louise Bringselius, forskare och författare till boken "Tillit: en ledningsfilosofi för framtidens offentliga sektor". Jonna Bornemark, filosof och författare till boken "Det omÀtbaras renÀssans".Producent: Fredrik PÄlsson Programledare: Fredrik PÄlsson och Karin Bromander Intervjuer: Karin Bromander, Fredrik PÄlsson och Olivia Bons Ljudteknik: Johan Chandorkar. I redaktionen ingÄr ocksÄ Lisa Karinsdotter PÄlssonProgrammet görs av Umami Produktion. -
Tillit Àr nödvÀndigt för att samhÀllet ska fungera. Vad fÄr oss att lita pÄ lÀkare och myndigheter, nÀr de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmÀtta risksiffrorna?
Vi Ă€r utlĂ€mnade till tillit. Eftersom det Ă€r omöjligt för varje enskild mĂ€nniska att skaffa tillrĂ€ckligt med kunskap för att förstĂ„ hur olika riskmĂ€tningar gĂ„r till, Ă€r vi alltid beroende av andra. Men vad Ă€r det som gör att vi litar pĂ„ vissa riskbedömningar, och inte pĂ„ andra?MĂ€nniskans mĂ„tt nĂ€rmar sig frĂ„gan genom en blandning av personliga berĂ€ttelser och filosofiska resonemang. Varför Ă€r tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet sĂ„ hög? Varför lyssnar vi pĂ„ en lĂ€kares bedömning och inte en annans?I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Ăstersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnlĂ€kare och hĂ€lsovĂ„rdsöverlĂ€kare pĂ„ Region SkĂ„ne. Sten Anttila, projektledare pĂ„ Statens beredning för medicinsk och social utvĂ€rdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare pĂ„ centrum för HĂ€lsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk FörsĂ€kring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma.Reportrar: Pernilla StĂ„hl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PĂ„lsson. Producent och programledare: Fredrik PĂ„lsson. Ljudmix: Johan Chandorkar.Programmet kommer frĂ„n Umami Produktion i Malmö. -
Privata försÀkringar och vÀlfÀrdssystemet bygger pÄ samma idé: att vi delar pÄ risken eftersom vi inte vet vem som rÄkar illa ut. Men vad hÀnder med sammanhÄllningen nÀr risker blir lÀttare att mÀta?
Det var tvÄ 1700-talsuppfinningar som gjorde det möjligt för försÀkringsbranschen att vÀxa till en industri som förvaltar lika stora summor som hela lÀnders bnp: sannolikhetskalkylen och befolkningsstatistiken. Med all data vi samlar pÄ oss har riskberÀkningar aldrig varit sÄ enkla att genomföra som nu. Den hÀr veckan försöker MÀnniskans mÄtt trÀnga in i försÀkringarnas psykologi och matematik: tanken att risken ska fördelas pÄ en stor grupp med mÀnniskor som alla löper ungefÀr samma risk att rÄka ut för nÄgot. Vad hÀnder med den som sticker ut?I programmet hör du: Gunnar Andersson, aktuarie (dvs försÀkringsmatematiker) Marie Hosinsky, ekonom Ingvar Nilsson, nationalekonom Christina Wahlström, tf verksamhetschef Idéer för livetReportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PÄlsson Producent och programledare: Fredrik PÄlsson Ljudmix: Johan Chandorkar MÀnniskans mÄtt Àr ett program frÄn Umami Produktion. -
Sofia Hagbrand bor i ett omrÄde som riskerar stora problem med översvÀmningar i framtiden. Dagligen stÀlls vi inför olika riskvÀrden som vi förvÀntas hantera. Men vad fÄr oss att agera pÄ en risk?
"Det var ingenting vi vĂ€gde in i vĂ„rt beslut". SĂ„ sĂ€ger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus pĂ„ FalsterbonĂ€set i SkĂ„ne, om risken för att havsvattennivĂ„n ska stiga pĂ„ grund av klimatförĂ€ndringar.Vi stĂ€lls alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mĂ„tt. Men en siffra Ă€r bara en siffra. Vad Ă€r det som gör att vi motiveras att försöka göra nĂ„got Ă„t vissa siffror, medan vi struntar i andra?Det hĂ€r programmet rör sig frĂ„n att hantera översvĂ€mningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: tvĂ„ sjukdomar som skiljer sig Ă„t nĂ€r det gĂ€ller mĂ€tbarhet.I programmet hör du:Sofia Hagbrand med sonen Morris, husĂ€gare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, pĂ„ LĂ€nsstyrelsen SkĂ„ne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i HĂ€lsoinformatik pĂ„ Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Ăstersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabeteslĂ€kare.Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter PĂ„lsson och Fredrik PĂ„lsson. Programledare och producent: Fredrik PĂ„lsson. Ljudmix: Jonas Mattsson.MĂ€nniskans mĂ„tt Ă€r ett program frĂ„n Umami Produktion. -
NÀr Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 pÄ 92. Hur förstÄr vi en sÄdan risk? Och hur pÄverkas vÄr förstÄelse av att vi mÀter risken?
MĂ€nniskans mĂ„tt Ă€r tillbaka med fyra nya program om att mĂ€ta risk. Det hĂ€r Ă€r det första programmet i serien.Det finns en sjĂ€lvmotsĂ€gelse i idĂ©n att risk ska gĂ„ att mĂ€ta, eftersom risk handlar om nĂ„got som kanske aldrig kommer att intrĂ€ffa. Men sannolikhetsberĂ€kningar Ă€r lika gamla som det moderna samhĂ€llet, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta.I det första programmet försöker vi förstĂ„ hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar nĂ„gra av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester stĂ€ller oss inför.I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berĂ€ttar om sina reaktioner pĂ„ en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick nĂ€r hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vĂ€gledare och medlem i Svenskt NĂ€tverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Ăstersund.Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter PĂ„lsson. Producent och programledare: Fredrik PĂ„lsson. Ljudmix: Johan Chandorkar.MĂ€nniskans mĂ„tt Ă€r ett program frĂ„n Umami Produktion. - Mostrar más
