Anna Ölander Podcasts
-
En god vän i själens vinterdagar är Ps 205, Vila i din väntan. När livet är ovisst och grått kan vi ibland tänka att det alltid kommer att förbli så. Vare sig det nu är sjukdom, arbetslöshet, andra kriser eller allmän tomhet som gör livet svårt. Men de flesta av oss har också erfarenhet av hur mörka tider kan följas av ljusare dagar.
Psalmen skrevs 1845 av den tyske köpmannen J. F. Räder när han stod inför en ekonomisk kris. Den översattes till svenska av Anna Ölander och kom med i den gamla psalmboken från 1937. Den följsamma melodin skrevs av tonsättaren och kyrkomusikern Otto Olsson, mest känd för sin pampiga körsång Advent.
Till vår nuvarande psalmbok gjorde Per Harling en ny och friare tolkning av texten. Psalmen använder två bilder ur naturens rytm. Först dygnets: »Våga vänta tryggt, snart har dagen grytt«. Sedan årstidernas: »Våren visar vägen, Gud gör allting nytt«. Vår stora rönn på tomten står alldeles kal just nu. Men om jag inte i besvikelse sågar ner den, så ska den på nytt glädja oss med grönska, blommor och bär i sommar.
Jag har fäst mig speciellt vid den första raden, »Vila i din väntan…« Vad ville Per Harling säga oss med den? Det måste väl vara att det finns något gott i det han kallar vilan – att kunna vara lugn och behålla ett hopp också i den svåra stunden; att tänka att med tiden kommer en lösning, även om jag inte kan se den just nu.
I våra liv dyker det upp problem och svårigheter. Somligt kan vi reda ut direkt. Annat är mycket svårare och man ser inte lösningen. Ibland krävs det ändå handling. Men andra gånger kan det rätta vara att se tiden an. Att vila i att vissa saker faktiskt löser upp sig själva. Det som idag verkar vara ett berg kan krympa ihop till en liten kulle om en tid, eller rentav försvinna helt, Ibland går det nästan omärkligt; stilla undret sker. Därför att medan vi följer psalmens råd och vilar i vår väntan, så är det en annan, starkare kraft som är verksam.
