Herodotos Podcasts
-
Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många.
Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.
I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.
Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?
Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5
Lyssna också på Antikens sju underverk.
Klippning: Aron Schuurman
Producent: Urban Lindstedt
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Cheopspyramiden är omkring 140 meter hög och den har beundrats som ett av världens byggnadsmirakel i fyra och ett halvt millennium. Grekiska, romerska och arabiska skribenter fyllde sidorna med utläggningar om vad monumentet egentligen var för något. En skattkammare? Ett spannmålsmagasin från gammaltestamentlig tid? Eller kanske ett gigantiskt bibliotek som byggdes av sagokungen Surid ibn Salhouk före syndafloden, för att bevara allt mänskligt vetande inför framtiden? Buden var många. Vissa historieskrivare träffade rätt, som när greken Herodotos på 400-talet f.Kr. rapporterade ryktet att det var en grav som kung Cheops låtit bygga för länge sedan. Det dröjde dock ända till 1800-talet innan detta kunde verifieras och den vetenskapliga utforskningen ta fart. Sedan dess har vi lärt oss åtskilligt. Cheopspyramiden har införlivats med global allmänbildning och blivit en av jordens största turistsevärdhet.I femte avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Egyptens pyramider – framför allt Cheopspyramiden – och den roll de har spelat i vår kultur.Egyptens pyramider rymmer fortfarande många gåtor som pockar på lösningar och svar. Var det slavar som byggde monumenten, eller restes de av vanliga bönder som ålagts – och accepterat – hårda dagsverksplikter? Vad finns i de besynnerliga hål- och tomrum i stenmassorna som modern teknik har avslöjat, men som ingen människa hittills har tagit sig fram till?Bild: Cheopspyramiden, Foto: Nina Aldin Thune, Wikipedia, CC BY 2.5Lyssna också på Antikens sju underverk.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.
Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.
Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.
De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.
Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.
Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.
Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.
Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.
Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.
Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Övergrepp och våld mot civilbefolkningen såväl som mot kombattanter är ett väletablerat fenomen i militärhistorien. Övergrepp mot civilbefolkningen och mot krigsfångar finns dokumenterat så länge det finns nedtecknade historia om mänskligheten.
Det finns egentligen inte något bra ord för att beskriva och sammanfatta det som inträffade under våren 2022 i Ukraina. Brutalitet, barbari, skoningslöshet, övergrepp, tortyr, eller bara ren ondska. Efter slaget om Kiev uppdagades det att civilbefolkningen i ett antal ockuperade mindre städer och byar norr hade utsatts för de mest vedervärdiga handlingar av ryska soldater. Frågan är varför?
Vad är det som driver människor in i våldet, och vilken roll spelar krigets lagar i detta sammanhang? I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistoriken Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt barbari och krigsbrott i krigets namn.
I vår tidigaste källor och i de böcker som brukar kännetecknas som världens första historiska skildringar finns det vittnesmål som beskriver barbariska handlingar. Herodotos i sin Herodotos historia är en av de första att sätta ord på ”ociviliserat” beteende, men framförallt är det Thukydides i sin bok om det peloponneiska kriget, skriven under 400-talet före vår tideräkning där vi hittar kusliga likheter med dagens läge. Thukydides i sin tur ägnade utrymme åt att beskriva krigsbrott, plundringståg, och något som vi skulle kunna kalla för utomrättsliga avrättningar.
I modern tid har samtalet om krigsbrott och övergrepp fått allt större utrymme i takt med en allmän demokratisering, och idag finns det krigslagar och domstolar som hanterar krigsbrott på internationell nivå. Samtidigt kan man fråga sig om den teknologiska nivån också driver fram ett allt mer brutalt krig? De antika grekerna hade stora svårigheter att inta städer och genomföra hämningslösa plundringar eftersom försvarsmedlen mot denna typ av aktiviteter var starkare än de erbjudna offensiva medlen. Idag däremot är både civilbefolkningen och städerna i sig öppna för beskjutning och belägring. Våldspotentialen växer med allt effektivare vapen och glappet mellan soldaten och civilbefolkningens förmåga att skydda sig är stor.
Våld och övergrepp tycks också vara universellt i den mening att det verkar vara sociala kontexter som driver fram det. Inte minst verkar det lilla sociala sammanhanget, grupptryck, spela mycket stor roll för den enskilda soldatens våldspotential. Avsaknad av tydliga krigsmål, låg medelålder och logistiska problem, svårigheten att skaffa fram mat och underhålla soldater förvärrar ytterligare. Samtidigt tycks också faktorer på högre nivå påverka, såsom inställningen bland officerare och det politiska ledarskapet. Sammantaget skapas möjligheter för avhumanisering och våld. Är det till och med så att vem som helst skulle kunna bli förövare, bara sammanhanget var rätt?
Lyssna också på Krigets lagar från medeltid till nutid
Bild: Sydvietnamesiska kvinnor och barn i Mỹ Lai innan de dödades i massakern, 16 mars 1968. Enligt domstolsvittnesmål dödades de sekunder efter att bilden togs. Kvinnan till höger justerar sina blusknappar efter ett försök till sexuellt övergrepp som skedde före massakern. Wikipedia, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Simon och Eriks bildningsprojekt fortsätter. Nu har de läst världens första historiabok, Historia av Herodotos. Boken slutar med Perserkrigen och inleds med upprinnelsen. Men även massa härliga anekdoter om tex varför Egpyters dödskallar är så hårda.
