Episodes
-
Vad är det som gör en plats levande, älskad – eller kanske rent av avvisande för oss människor?
Kan vi förstå de krafter som styr våra relationer till platser?
I detta avsnitt av Beyond Our Places tar Diana Uppman hjälp av urbanisten Josef Conning för att dyka djupt in i fysikens fundamentala krafter och utforska hur dessa kan fungera som analogi och ingång för att förstå platsers attraherande eller repellerande krafter.
Josef Conning driver företaget A Spatial Story och är en kreativ platsutvecklare som rör sig mellan olika tekniker och metoder från framtidsstudier, placemaking och strategi.
Samtalet börjar med Jane Jacobs poetiska skildring av stadens trottoarer som en oändlig balett där människorna skapar rörelse och liv. Därifrån går vi in i fysikens värld, där gravitation och magnetism får stå som metaforer för mänskliga behov, identitet och relationer.
Vad kan vi lära oss av de krafter som binder samman – eller sliter isär – våra fysiska miljöer?
Hur kan vi använda denna förståelse för att bygga framtidens magnetiska platser? Följ med på en utforskande resa om platsens krafter.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad är intelligens? Har intelligens en påverkan på hur vi formar våra städer och platser? I detta avsnitt utforskar Diana Uppman begreppet intelligens tillsammans med Petra Jenning, arkitekt, utvecklingschef på FOJAB och temaledare för innovationer inom programmet Smart Built Environment. Samtalet tar oss med på en resa genom olika dimensioner av intelligens med nya insikter om hur vi kan utveckla våra urbana miljöer.
Avsnitten inleds med en mayansk skapelseberättelse, en vacker och uråldrig historia, som öppnar dörrar till nya tolkningar av vad intelligens kan vara. Genom att vidga intelligensbegreppet kan vi skärpa vår förståelse för växternas och djurens intelligens och upptäcka fler ömsesidiga beroenden i ekosystemen. Det inspirerar till nya skapandeprocesser som levande fasader eller organiska stadsstrukturer. Kanske har artificiell intelligens potential att förfina vår förmåga att lyssna till naturens mer subtila signaler. Är det möjligt att framtiden kan finnas i en symbios där alla dessa former av intelligens flätas samman och skapar något större än var och en för sig.
Följ med på en tankeexpedition som breddar perspektivet på intelligens och dess roll på våra framtida platser.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Episodes manquant?
-
Hur påverkar vårt användande av teknik vårt sätt att bygga och forma samhällen? Hur kan vi säkerställa att teknologiska lösningar inom plats- och stadsutveckling alltid tjänar mänskliga behov, snarare än att människor och processer anpassar sig till tekniken?
I detta avsnitt av Beyond Our Places möter vi Kristina Gabrielii, som är passionerad ämnet teknik och samtidigt prioriterar människan. Hon har under många år arbetat med teknisk innovation och utveckling inom byggsektorn i företag som NCC och Peab. Idag är Kristina programchef för Smart Built Environment, ett strategiskt innovationsprogram för samhällsbyggnadssektorn finansierat från Formas, Vinnova och Energimyndigheten.
Vårt samtal tar ett avstamp i en scen där tänkare som Le Corbusier, Jane Jacobs och Nick Bostrom möts och utforskar hur olika synsätt på teknik och stadsutveckling formar framtidens samhällen.
Diana är lite trevande och frågande kring vad teknik är och gör. Kristina Gabrielii lotsar oss lugnt och tydligt genom detta svårgripbara ämne och delar sina tankar kring teknikens potential. Följ med på ett tankeväckande samtal om hur vi kan forma framtidens samhällen genom att använda tekniken som ett verktyg – utan att förlora vår mänsklighet på vägen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Martin Rörby ger en kort arkitekturhistorisk guidetur i stadsdelens olika kvarter.
Välkommen till stadsdelen där ett medborgarnätverk utvecklar de innovativa framtidsfrågorna.
I stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm finns det ett medborgarengagemang som saknar motstycke. Ca 90 procent av de boende är anslutna till en förening, Sjöstadsföreningen, som driver såväl omfattande klimatprojekt som sociala hållbarhetsprojekt. Utöver de nämnda projekten samordnar de en rad aktiviteter och evenemang under sommar- och vinterhalvåret. För att lyckas uppnå sina visioner samarbetar Sjöstadsföreningen med skolor, fastighetsutvecklare, polis, kommun och näringslivet. Inte nog med dagens engagemang, föreningen har verkat i 20 år. En enastående bedrift.
I detta avsnitt samtalar Diana Uppman med Poul Heie och Ulf Andersson samt Martin Rörby. Poul Heie bor i Hammarby Sjöstad och är ordförande i Sjöstadsföreningen. Poul driver också lokaltidningen Sjöstadsbladet, är grundare till Sjöstadsportalen, grundare till företagarnätverket i Hammarby Sjöstad och mycket mer. Ulf Andersson har sin verksamhet längs en av kajerna i stadsdelen. Med kanalen som utsikt arbetar Ulf med platsutveckling i sitt familjeföretag Kompanjon partner. Kompanjons fokus är att koppla samman medborgarna med varandra och genom evenemang och dialog möjliggöra engagemang och attraktionskraft. Beyond our Places har tagit hjälp av Arkitekturhistorikern och tv-profilen Martin Rörby som guidar oss genom Hammarby Sjöstads kvarter och historia.
Medborgardrivna projekt är ingen nyhet i sig och i en tidigare podcast om Göteborg 2021 så kunde vi lyssna till hur kommun och näringsliv initierade ett omfattande medborgarengagemang. Det som gör Hammarby sjöstad unikt är att där initieras medborgarinflytande av medborgarna själva. Lyssna till en helt unik stadsdel med djupt engagerade boende som vågar välja nya vägar för att uppnå sina framtida visioner.
https://sjostadsforeningen.se.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Ett jubileum är inte bara ett firande; det är ett målsnöre och en spegel för historien. Det är också en blick mot framtiden och ett avstamp för att förverkliga visioner. Göteborgs 400-årsjubileum, ett firande som sträckte sig över ett decennium, är nu avslutat. Tusentals människor har involverats och bidragit med idéer, initiativ och projekt som formar stadens framtid. Men vi bromsar här. Vanligen är ett stadsjubileum ett firande under några dagar. Ibland har staden byggt vackra monument och byggnader, institutioner och stadsdelar för att visa upp stadens framtida skrud under dess jubileumsdagar. Göteborg stack ut hakan och valde en helt annan väg.
I detta avsnitt samtalar Diana Uppman med Therese Brusberg, Chef för destinationsutveckling och Göteborgs 400-årsjubileum på Göteborg & Co. Therese har levt med 400-årsjubileet i snart 15 år. I samtalet startar vi i historien 100 år bakåt för att sedan snubbla in i ett idélandskap under 2011/2012 där visioner mejslades fram av hundratals experter och flera tusen medborgare. Vilka drömmar hade de? Jo, att få bada mitt i stan. Att få mer konst och kultur till stadens platser. Att hylla regnet och göra staden till världens bästa stad när det regnar. Att få smart trafik. Att hylla historier och berättelser. Att staden Göteborg är mer än dess gator och byggnader, det är dess människor och drömmar. Att Göteborg bygger broar, öppnar rum, och lever nära sitt vatten – nu teman för en stad som aldrig slutar växa och förbättras.
Under tio år har Göteborg fått se tusentals evenemang och projekt genomföras på dess olika platser, många burna på idéer från medborgarna. Det finns kritik. Varför byggdes det inte mer spännande arkitektur? Vilka avtryck gjorde ”egentligen” jubileet för framtiden? Lyssna till ett samtal om hur ett jubileum växer fram, förverkligas och nu reflekterar exempelvis dessa invändningar. Lyssna till en jubilar som vågade ta en annorlunda väg!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kyrkoherde Kristin Molander, Arkitekt Björn Ekelund och Diana Uppman i samtal.
Vad kan hända om du stannar upp, vänder ryggen åt negativa mediaflöden och katastroftankar, bara för en stund? Att stänga örat till samtalen om korkade kollegor eller inkompetenta politiker. Låta blicken söka andra landskap. Tänk om du då skulle skymta det stora antal människor som ler i mötet längs trottoarkanten. Kanske kan du ana alla dem som bygger vår värld och stöttar varandra. Står du stilla fler stunder ser du möjligen att detta sker dagligen på våra fysiska platser. Men är det tillräckligt? Inom stads- och platsutveckling pratas det ofta om målet att levandegöra platser med gemenskaper, men varför upplevs detta så svårt?
I en poddstudio, mitt bland 100-tals ”swifites” som samlas runt den moderna lägerelden i sångerskan Taylor Swift, möter Diana Uppman, Kyrkoherde Kristin Molander samt Arkitekt och planerare Björn Ekelund för ett samtal om just gemenskap. Kontrasten är stor mellan den tysta studion och ljudet utanför. Kristin Molander är Kyrkoherde i Danderyds församling i Stockholm som arbetar efter en underbart utmanande vision, För att världen ska räddas. En vision med både glimten i ögat och med en stor portion allvar.
Jag, Diana, lyssnade till ett av alla samtal i Danderyds församling och slogs av de många möjliga gemenskaper som ryms i kalendariet. Tänk om det är så att demokrati vilar på konsten att öva sig i sammanslutning. Att vi förlorat just detta i vår nuvarande stora övning till självständiga individer. Jag undrar, vad kan kyrkans engagemang kring gemenskap lära stadsutvecklingens olika aktörer? Kristin berättar om just det viktiga att öva gemenskap och att kyrkan kan vara en plats för det. Hon reflekterar vidare att det händer något i balansen att vara rotad till platser och känna gemenskap. ”Du måste vara rotad för att vara rörlig”, säger Kristin.
Björn Ekelund, en av grundarna till arkitektbyrån Warm in the Winter samt VD för Arkitekturinstitutet lyfter fram vikten av mänskliga möten i sina diskussioner och arbeten. Han beskriver hur fysiska strukturer leder människor till platser där möten uppstår. Men frågan kvarstår, varför bär vi på känslan av ett misslyckande att vi inte kan skapa levande platser med gemenskaper? Vi vet att det är så viktig för vår hälsa, vårt välmående och för social resiliens vid katastrofer. Björn lyfter hur viktiga våra platser är för att vi ska kunna bygga vidare på vårt demokratiska projekt och ger en hel rad infallsvinklar hur det kan ske.
Lyssna till de böljande samtalen om hemhörighet, rätten till att vara olika, om anonymitet och mångfald, om vikten av kultur och traditioner och om att vara rotad till våra platser. När vinden viskar gemenskap är dess ansikten många.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Genom historien och i vår samtid produceras mängder med visionära planer för våra städer och platser. I detta avsnitt gräver vi oss ned i de många lager av idéer som gömts och glöms. De är, såklart, svåra att helt förstå då nya tidsåldrars idéfilter och sammanhang omtolkar dem. Med detta sagt kan materiella lagren ändå läsas och beskrivas, ges antaganden och tolkningar. En gäst som är välrenommerad uppgiften är författaren och tv-profilen Martin Rörby. Ett kärt återseende i podden. Diana lyssnar och funderar medan Martin gräver i glömskans stora låda och försöker finna idéerna bakom det som inte blev.
Samtalets resa börjar med en passage ur den italienske filosofen och författaren Italo Calvino och hans bok Invisible Cities. En underbar skrift där vi möter unge upptäcksresande Marco Polo och hans samtal med Kublai Khan, en tartarhärskare med ett vidsträckt rike. Vi har ingen aning om var samtalet ska ta vägen. Det finns en fantastisk låda med bortglömda visioner och planer. Det finns en tes om allt som skapas har en drivkraft med ett ursprung ur mänsklighetens begär som makt, rikedom och någon form av status. Det finns en trollbindande bok. Det finns ett slut som borde fortsätta tolka. Följ med på en resa genom den vidunderliga idéernas bortglömda historia.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur vet vi, att det vi ser, är det vi ser? Det kan tyckas vara en enkel fråga, men svaret är vid eftertanke snårigt. Det verkar som, trots vår syn, att våra kollektiva minnen lägger sig och styr vad vi tror oss se. Vad har, exempelvis, flera hundra år av tro på att antikens skulpturer och palats, perfekt stoltserade i sin vita marmorhud, gjort med vårt sätt att se världen? Jo, vi har idealiserat det vita som det rena och det klara, det som upplyser oss människor. Vi har det i språket, i arkitekturen, i konsten, i tron. Den vita antiken formade renässansen, nyklassicism, nationalromantiken, Le Corbusier och modernism. Inte bara i dess byggnader och efterlämnade föremål, utan hur vi tänker och tolkar vår värld. Nu vet vi att de vita marmorstatyerna och byggnadsverken i själva verket var färgsprakande, men det går inte längre att färgsätta vårt vita kollektiva minne, för även det vita är numer ett kollektivt minne. Med denna öppning, inspirerad av professor och författaren Peter Cornells Vit marmor, dyker vi in i poddens tema.
I detta avsnitt möter Diana Uppman en riktigt van minnesresenär, Sophie Nyman. Hon är idag avdelningschef på den statliga museimyndigheten för Statens maritima och transporthistoriska museer. Vi har tidigare hittat henne i flera ledningsroller på Historiska museet och på Tekniska museet. Hennes myndighet, som omfattar Vasamuseet, Vrak, Järnvägsmuseet, Sjöhistoriska museet och Marinmuseet, fick nyligen utmärkelsen Sveriges modernaste myndighet. Med alla sin olika roller i bagaget har Sophie erfarenheter hur komplexa våra berättelser och minnen är och vad de betyder för oss människor.
Sophie minns hur objekten och berättelsen förändrar karaktär med att en besökare olovligt kysser en vit marmorstaty med rött läppstift. Eller hur rum och byggnader utgör en scen för föremålens olika repertoarer. Tidsandan gör sig påmind i risker för historiebruk. Nationalism och gemensamma minnen kan raderas av dominant politik, katastrofer och krig. Diana ser plötsligt en trängsel av människor från 1100-talet fram till idag i Danderyds kyrka. Hur kunde hon se det utan dess fysiska närvaro? Följ med på en resa där våra minnen väver ihop tid, rum och upplevelser. Vi ser, det vi ser, men alla ser inte, det vi ser.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Gentrifiering innebär en statushöjning av ett område, ofta med negativa konsekvenser för människorna som lever och verkar i dessa områden innan statushöjningen. Det är ett ord som rör upp starka negativa känslor, samtidigt som vi idag ser område efter område förändras med attraktivitet och statushöjning som följd. Många gånger förpackad under begreppet social hållbarhet. Klarar vi att bygga den goda staden som möjliggör för de många utan gentrifiering som konsekvens? Innebär en områdesförändring med ökad status alltid negativa konsekvenser för de som bor och verkar där? Och hur förvandlas landsbygden när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där? Följ med på en värderingsmässigt snårig resa in i gentrifieringens mångsidiga ansikten i podcast Beyond Our Places med bebyggelseantikvarie och platsdebattören Torbjörn Lindstedt.
Samtalets resa börjar i Kjell Johanssons fantastiska bok Huset vid Flon, som utspelar sig i Midsommarkransen under 40-50-talet. Därefter dyker Torbjörn och Diana ned i känsliga ämnen som politik, makt, identitet, utanförskap, den goda blandstaden och förändringskraft - med en rad exempel från Sverige och internationellt. Torbjörn arbetar med en modell kallad Business Improvement District, BID, och berättar hur den, tvärtemot gängse synsätt, faktisk kan fördröja en gentrifieringsprocess. Diana testar tesen att alla områden som uppnår en form av attraktion också uppnår en statushöjning och därmed förflyttas in i en snabb eller långsam gentrifieringsprocess. Med det sagt har gentrifieringen många fler ansikten än något som är bra eller dåligt, gott eller ont.
Torbjörn Lindstedt är bebyggelseantikvarie och driver tillsammans med Hans Johnsson byrån Platsutveckling samt en tankesmedja under samma namn. De har både Sverige och Norge som arbetsfält. En torsdag i månaden samlas tankesmedjan digitalt för att höra om och diskutera olika ämnen kopplade till platsers utveckling. Torbjörn är också en flitig debattör i media och nästan dagligen lägger han ut inlägg för debatt på LinkedIn.
Länkar till er som vill veta mer om byrån och tankesmedjan Platsutveckling.
Platsutveckling
www.platsutveckling.se
Platsutveckling Think Tank
https://www.platsutveckling.se/?page_id=608
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Att visa upp en arkitekturidé är inte enkelt. Just representation, dvs hur vi visualiserar en arkitektonisk idé, är en självklar del av arkitektens kärnkompetens och verktygslåda. Hur viktig är representation i skapandeprocessen? Vad händer mellan representation av en plats eller ett rum och dess betraktare? Ska en representation visa en realistisk bild av en blivande verklighet eller är det drömmar som visas?
I detta avsnitt möter Diana Uppman arkitekten Ethem Erdogan. Han delar sin tid mellan att vara lärare på KTH för blivande arkitekter samt som verksam arkitekt, delägare och certifierad sakkunnig kulturvärden på Draken Arkitekter. Senast kunde vi möta Ethem Erdogan i juryn för Fastighetsverkets Helgopris. Som lärare på KTH Arkitektur är just representationer en central del i undervisning. Hur idéer formas och översätts är direkt avgörande för hur en betraktare ska tolka och förstå.
Samtalets resa börjar med en passage ur den franske filosofen Paul Virilios Försvinnandets estetik. Direkt landade tankarna in i Peter Celsings Kulturhuset i Stockholm. I svindlande fart far vi sedan in till elevernas tankeväckande arbeten på KTH för att sedan hamna i en etisk diskussion kring hur överensstämmande en representation ska vara med verkligheten. Kan en skiss eller modell visa någon form av sanning i hur det blir eller hur det var? Erdogan berättar att de redan på 1700-talet fanns en diskussion om representation som illusion eller verklighet. Än mer spännande blir representationen när den används som historiska källor för att återställa historiska rum.
Diana sticker ut hakan och tycker de flesta av dagens representationer är fattiga. Hur kan representationer bli mer levande och intressanta? Om de är det kanske även våra miljöer blir mer levande? Det är lätt att tro att representationer genom skisser och planer är något självklart och givet, men samtalet visar att representationer har en enorm makt på både skaparen, skapelsen, betraktaren och för historiska minnen. Följ med på en resa genom den vidunderliga representationens mysterier.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad är sanning i det vi ser och beskriver? När vi berättar om eller arbetar med platser – hur förhåller vi oss till sanning? Vad kan konst ge oss för verktyg när vi arbetar med en plats? Om sanningens dunkla kvaliteter diskuterar konstnären och filosofen Jorun Burman Berg tillsammans med Diana Uppman i detta podavsnitt.
Jorun Burman Berg är konstnär med magisterexamen i fri konst från Konsthögskolan i Malmö samt Masterexamen i filosofi vid Södertörn högskola. I hennes utställning New Rosettas visar Jorun hur ett antal fragment tillsammans berättar en historia tolkad av betraktaren. Jorun för fram tesen att sanningen finns i objektet och den sanningen kan inte nås fullt ut av ett subjekt. Detsamma gäller platser. Jorun vill låta platser och objekt ha sin sanning. När vi beskriver exempelvis platser försvinner alltid en del av kunskapen och sanningen som platsen berättar.
Länk till Joruns New Rosettas: https://jorunburmanberg.se/new-rosettas-2016/
Länk till Carl Sagan about 4th dimension: Ca 5.10 börjar det sända inslaget om https://www.youtube.com/watch?v=UnURElCzGc0
Följ med på en upptäcksfärd om kunskap och sanning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad menar vi människor när vi säger ordet natur? Kan vi säga att människor påverkas av natur? Om så, vad händer när vi tappat kontakten med naturen? Hur påverkar språket vår kontakt med plats och natur? Vad blir skillnaden mellan en havsvik som substantiv och en havsvik som verb? Stigfinnaren Göran Gennvi från Nature Academy Learning Lab och Diana Uppman tar olika stigar för att resa in i ordens och upplevelsernas värld och utforska vad vi menar med natur.
Göran Gennvi tillbringar mycket tid i skog, skärgård och fjäll där han erbjuder, inte minst ledare från samhällets många hörn, det som kallas för Nature Quest. Inspirerad av visdomen, inte mins från sina många år tillsammans med olika ursprungsbefolkningar ger Göran oss chansen att se in i oss själva, kalibrera den inre kompassen och återupptäcka att vi är natur i ständigt samspel med allt omkring oss. Att vi människor har en potential och roll att spela för mer biologisk mångfald och positiv förändring på vår planet. För att lyckas behöver vi återuppväcka våra sinnen, att se, dofta, känna och lyssna. Diana väcker tankar om ordens och berättelsernas betydelse för att vi ska kunna se och lyssna mer klart. Vad behöver vi människor för ord och berättelser för att kunna leva i vår sanna natur? Som vanligt i denna pod hittar vi fler frågor än svar.
Välkommen till en stig för att upptäcka vår roll i en föränderlig natur.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta avsnitt söker vi genius loci. Vad är genius loci? Vem är Genius Loci? Hur hittar vi genius loci? Behöver vi människor genius loci? Ylva Björnberg resonerar tillsammans med Diana Uppman om fenomenet genius loci. Duon börjar i ett snårigt amerikanskt poem för att sedan leta sig tillbaka till romarnas möjliga tolkning av genius loci. Romarna såg genius loci som platsens skyddande ande eller andar. Arkitekturteoriker och professorn Christian Norberg Schultz sökte åter efter genius loci då han ansåg att nya platser förlorat sin identitet när den moderna arkitekturen fjärmat sig från platsers natur och omgivning. Idag försöker de kommersiella krafterna återinföra genius loci på platser för att öka dess attraktivitet. Ylva och Diana har experimenterat både tillsammans och var för sig för att finna genius loci. Det blir en upptäcktsresa mellan den rationella världen, naturens värld och den andliga världen. Språket är ivägen och sökande behöver fortsätta långt utanför podens ramar. Välkommen till ett avsnitt som söker efter genius loci.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vad är egentligen en verklig plats? Hur mycket verklighet ryms i våra beskrivningar av platser? Arkitekt Björn Ekelund, en av grundarna till arkitektbyrån Warm in The Winter och Partner Director Eva Kindlundh från VR/AR byrån Warpin Reality resonerar tillsammans med Diana Uppman kring hur vår digitala värld tar fram nya frågor såväl som väcker liv i urtida frågor. Trion återbesöker filmen Matrix och Björn konstaterar att Matrix är fattig med sin två världar. Han väcker frågan om varför vi måste ha så få världar. Eva tar oss på den filosofiska resa till en virtuell värld där inga naturlagar gäller. Diana undrar vilka som skapar de olika världarna och vilka konsekvenser världarna har på oss människor. En ny upptäcksresa in i virtuella världar som spiller över i våra fysiska miljöer. Så Eva och Björn, vad är en verklig plats….egentligen?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vilken roll spelar tiden för en plats? Arkitekturhistoriker Martin Rörby funderar tillsammans med Diana Uppman om tidens betydelse för människans relation till en plats. I avsnittet möter ni många tidsbegrepp som parallelltid, minnestid, klocktid och relativ. Ser vi platser på olika sätt relaterat till tiden? Martin och Diana upptäcker i samtalet att tiden är hal och ständigt flyr undan. Martin tar en tidsmaskin till sina anfäders platser och funderar kring slott och torg. Diana undrar om vi människor skapar oss illusioner att förstå platser med hjälp av just tiden. De söker hjälp hos Alice i Underlandet för att fånga tiden, men även Alice växlar i storlek och hastar vidare. Ändå är tid så fundamental för både människorna och platserna. Den är effektivitet och pengar. Den är historia och framtid. Den är glömska och minnen. Så, vad gör tiden med platser och oss människor?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
