Episodes
-
Spindelfobi. HöjdrÀdsla. Fobi för gamla bestick. Det finns en massa saker och fenomen som mÀnniskor Àr rÀdda för, utan att veta varför. Hur uppkommer en fobi och gÄr den att bli av med?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Fobi Ă€r egentligen bara en extrem version av rĂ€dsla, det Ă€r som att kroppen tar över, sĂ€ger Jeremy Ray, psykolog och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet.
En fobiker vet ofta att det de Àr rÀdda för Àr ofarligt.
â Jag Ă€r inte rĂ€dd för att spindel ska bita mig, och jag tror inte att den Ă€r giftig, det Ă€r inte det jag Ă€r rĂ€dd för, sĂ€ger Rebecca, som lider av spindelfobi.RĂ€dslan som uppkommer Ă€r Ă€ndĂ„ en högst verklig kĂ€nsla som pĂ„verkar mĂ€nniskor fysiskt och psykiskt pĂ„ flera olika sĂ€tt.
â Det skulle krĂ€vas pistolhot om jag ska Ă€ta med ett par gamla bestick, sĂ€ger Gustav, som har fobi för gamla saker av metall.Psykolog Jeremy Ray berĂ€ttar att kroppens flykt- och kamprespons gĂ„r igĂ„ng nĂ€r vi blir rĂ€dda.
â Kroppen dumpar ut koldioxid vĂ€ldigt snabbt, och det gör den för du ska förbereda dig för att springa för ditt liv. Det Ă€r ju inget vi Ă€r medvetna om, men det som hĂ€nder dĂ„ Ă€r att man kan kĂ€nna vĂ€ldigt stark yrsel, overklighetskĂ€nslor, tryck för bröstet. -
Att ha lite pengar fÄr de flesta att mÄ dÄligt. Men varför Àr det sÄ? Vad har pengar att göra med psykisk ohÀlsa?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Den viktigaste slutsatsen Ă€r att vi pĂ„verkas vĂ€ldigt mycket av pengar, och mycket mer Ă€n vi tror, sĂ€ger Micael DahlĂ©n, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han menar att pengar skapar en distans mellan mÀnniskor, bÄde fysiskt och mentalt. Han sÀger ocksÄ att pengar sÀtter ett vÀrde pÄ mÀnniskor, som strÀcker sig lÀngre Àn vÀrdet pÄ pengarna i sig.
â Pengarna blir ett facit för hur bra det gĂ„r för dig, hur bra du har presterat, hur bra du Ă€r, sĂ€ger han.
Flera tidigare gÀster i Psyket som Pannie Kianzad, Jonatan Unge och Beatrice Eli har alla haft problem med sin ekonomi samtidigt som de har mÄtt psykiskt dÄligt.
â Antingen sĂ„ Ă€r det att jag projicerar alla mina problem pĂ„ att jag inte har pengar, eller sĂ„ Ă€r det att pengar Ă€r orsaken till att jag har alla de hĂ€r problemen, sĂ€ger Beatrice Eli.
Enligt Micael Dahlén Àr det en kombination.
â Har du det sĂ€mre stĂ€llt sĂ„ har du ett större behov av pengar, och det gör ocksĂ„ att du kommer tĂ€nka mer pĂ„ pengar, sĂ€ger han.I det hĂ€r avsnittet pratar Emmy Rasper Ă€ven med psykologen Alain Topor som har undersökt hur pengar kan pĂ„verka mĂ€nniskor med allvarliga psykiska störningar.
-
Episodes manquant?
-
Ilska, sorg, humörsvÀngningar och sjÀlvmordstankar Àr Äterkommande problem vid PMS och PMDS. Men hur kan man mÄ sÄ dÄligt av sin egen menscykel?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Jag fĂ„r mycket Ă„ngest, blir ganska deprimerad, arg och ledsen, sĂ€ger Kerstin som har PMS.
Hon sÀger ocksÄ att det kan vara svÄrt att berÀtta för omgivningen om hur hon mÄr en gÄng i mÄnaden.
â Generellt kĂ€nns det som att det finns en ganska liten förstĂ„else för att man mĂ„r sĂ„ nĂ€r man har PMS. I jobbsammanhang Ă€r det nĂ€sta som att jag inte kan sĂ€ga det, inte för att det Ă€r pinsamt utan för att det kĂ€nns som att det Ă€r hittepĂ„.
10 procent av fertila kvinnor har PMS, och 3-5 procent har PMDS. Sverige Àr ett av fÄ lÀnder dÀr det sker forskning pÄ omrÄdet. Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi vid UmeÄ universitet Àr en av de som forskar pÄ orsaker till PMS och PMDS.
Emmy Rasper trÀffar Marie Bixo som bland annat berÀttar om nedbrytningsprodukten allopregnanolon och GABA-systemet i hjÀrnan.
-
Att bli för arg och fÄ ilskeutbrott kan vara ett problem för dig sjÀlv och mÀnniskor i din nÀrhet. Men varför blir du sÄ fruktansvÀrt arg?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Det kĂ€nns som att man exploderar, som att man vill ha sönder hela vĂ€rlden, sĂ€ger Albin LoĂĄn, om hur det kĂ€ndes nĂ€r han som barn ofta blev vĂ€ldigt arg.
Som vuxen har han lÀrt sig att hantera sin ilska och idag vet han att aggression ofta kan handla om andra kÀnslor.
â Det var mycket fokus pĂ„ att jag var arg och att jag slogs i onödan, man tittade pĂ„ det istĂ€llet för att ta reda pĂ„ varför jag var arg.
I det hÀr avsnittet pratar Emmy Rasper Àven med kuratorerna Tomas Stacewicz Dahlheim och Eva Friberg frÄn Kriscentrum för mÀn i Göteborg. De berÀttar vad ilska har för syfte, varför vissa personer verkar bli argare Àn de flesta andra och vad man kan göra för att hantera sin ilska pÄ ett sÀtt som inte blir skrÀmmande för andra mÀnniskor.
-
En efterlysning och en uppdatering frÄn Psyketredaktionen.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Lyssna, vÄga frÄga och sök hjÀlp. Det Àr viktiga steg för att bemöta nÄgon med suicidtankar. Men hur gör man egentligen det dÀr?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Om nĂ„gon berĂ€ttar att den funderar pĂ„ att ta sitt liv ska man alltid ta det pĂ„ allvar, sĂ€ger Martin Letell frĂ„n Suicidprevention i VĂ€st.
Martin jobbar med att utbilda personer i att förebygga sjÀlvmord och sÀger det Àr viktigt att lyssna och visa att man bryr sig.
â Det kan vara svĂ„rt att berĂ€tta om sjĂ€lvmordstankar. SĂ„ om nĂ„gon berĂ€ttar för en sĂ„ Ă€r det ett förtroende man fĂ„r. Att lyssna och ta personens tankar pĂ„ allvar kan vara en hjĂ€lp i sig.
Om man misstÀnker att en person tÀnker pÄ suicid, men inte sjÀlv berÀttar om det, dÄ tycker Martin att man ska frÄga om personen har sjÀlvmordstankar.
â Det finns inget annat sĂ€tt att fĂ„ reda pĂ„ det. En del Ă€r rĂ€dda för att frĂ„ga, men de flesta vi trĂ€ffar som har haft sjĂ€lvmordstankar sĂ€ger att de uppskattade att nĂ„gon frĂ„gade.
Lyssna pÄ podden för fler rÄd och tankar om hur man kan bemöta nÄgon som tÀnker pÄ att ta sitt liv.
Behöver du hjÀlp eller Àr orolig för nÄgon i din nÀrhet?I akuta lÀgen - ring alltid 112
Nationella hjÀlplinjen: 0771-22 00 60
Har öppet alla dagar 13-22SjÀlvmordslinjen: 90101
Har öppet alla dagar: 06-24Föreningen Mind har ocksÄ en chatt som du hittar hÀr
Fler stödnummer finns hÀr
-
Julen kan vara en högtid fylld med presenter, familj och mys. Men julen kan ocksÄ kÀnnas psykiskt pÄfrestande. Varför dÄ? Och vad kan man göra Ät det?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Det Ă€r ju den mest laddade högtiden pĂ„ Ă„ret, sĂ€ger Eva Norrman Brandt, socionom och legitimerad psykoterapeut, i Psyket.
Julen Àr en högtid som, för mÄnga, kommer med höga krav och förvÀntningar. Vi frÄgade er lyssnare vad ni tycker Àr jobbigast med jul, och fick mÄnga svar.
Det vÀrsta med julen Àr att jag stÀndigt kÀnner mig otillrÀcklig frÄn första advent till trettonhelgen, sa en av er anonymt.
Vi tog upp flera av era erfarenheter i podden, och Eva Norrman Brandt har konkreta tips pÄ hur man kan hantera julen om den kÀnns jobbig.
â Man mĂ„ste, som i alla situationer, frĂ„ga sig: Vad vill jag egentligen? Vad Ă€r min bild av en bra jul?
-
EXTRA: Att mÀta personlighet i olika tester Àr populÀrt. Men vad Àr egentligen definitionen av en personlighet?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
NÀr man söker jobb Àr det vanligt att fÄ göra ett personlighetstest, och det pratade vi om i förra avsnittet av Psyket. Men vad sÀger en psykolog om begreppet personlighet?
â En sak som kan definiera vĂ„r personlighet Ă€r hur vi automatiskt reagerar med vĂ„ra kĂ€nslor inför situationer, men ocksĂ„ hur vi organisera vĂ„ra tankar, sĂ€ger Mattias Lundberg, legitimerad psykolog.
-
Personlighetstester sÀger sig kunna berÀtta vem du Àr. Men hur fungerar de och vad Àr det man mÀter egentligen?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Du kan inte ha fel personlighet, men vi vill förutse ditt framtida arbetsbeteende. Saker som faller utanför det mĂ€ter vi inte och bryr oss inte om, sĂ€ger Rebecca Hallberg, rekryterare vid TNG i Göteborg.
Att göra personlighetstester i samband med att man söker jobb har blivit vanligare. Det finns ocksÄ massor av mer eller mindre seriösa tester pÄ nÀtet som sÀger sig kunna berÀtta nÄgot om din personlighet. I Psyket tar vi reda pÄ vad som gÄr att mÀta och fÄ fram i personlighetstester som görs vid rekrytering.
Rebecca Hallberg berÀttar att hon som rekryterare ofta försöker fÄ fram i vilka situationer en person fÄr energi eller töms pÄ energi.
â Man brukar sĂ€ga att personligheter Ă€r töjbara, det vill sĂ€ga du kan anpassa dig. Till exempel om du Ă€r introvert sĂ„ kan du vara i sammanhang med mycket folk, och uppfattas som trevlig och social, men sen kommer du antagligen kĂ€nna dig drĂ€nerad pĂ„ energi. Det Ă€r sĂ„nt som vi försöker ta reda pĂ„.
-
Vara rÀdd för smuts och tvÀtta hÀnderna flera gÄnger. Tankar om att skada folk i sin nÀrhet. Det Àr exempel pÄ tvÄngstankar och tvÄngshandlingar. Men vad Àr tvÄng egentligen?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â TvĂ„ngstankar Ă€r tankar, bilder och impulser som Ă€r obehagliga, och som kommer in i ditt huvud och vĂ€cker Ă„ngest, sĂ€ger Erik Andersson, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.
Att kontrollera om dörren Àr lÄst flera gÄnger, eller vara överdrivet rÀdd för smuts, Àr tvÄngshandlingar som mÄnga kÀnner till. Men tvÄng kan Àven ta sig andra uttryck, som att vilja ha det perfekta livet, att vara överdrivet rÀdd för att ha plast och kemikaler i hemmet eller att ha tvÄng i sina relationer.
â Det finns mĂ€nniskor som kĂ€nner tvĂ„ng kring att maximera livet och njuta i varje stund. Man kan bli sĂ„ upptagen av att planera att man faktiskt inte gör de sakerna som man vill, sĂ€ger Mia Asplund, psykolog och psykoterapeut vid Ă ngestenheten, psykiatrin nordvĂ€st i Stockholm.
Psyket reder ut vad tvÄng Àr, beror pÄ och hur man kan fÄ hjÀlp att bli av med sina tvÄngsbeteenden.
Om du kÀnner att du har problem med tvÄngstankar eller tvÄngshandlingar - sök hjÀlp hos din vÄrdcentral. Mer info om tvÄng finns att fÄ via stödföreningen OCD-förbundet och pÄ VÄrdguiden.
-
EXTRA: PĂ„verkas vi mest av vĂ„ra mammor eller pappor? Ăr de första levnadsĂ„ren de viktigaste? Psyket reder ut fem vanliga missuppfattningar om förĂ€ldrars roll i vĂ„r utveckling.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra avsnittet av Psyket: "Blir man som sina förÀldrar?" pratade vi en del om anknytningsteori. Men vad Àr det egentligen? Varför tycker vissa att teorin Àr kontroversiell? Och vad Àr det som spelar roll för hur vi knyter an till vÄra förÀldrar?
Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms universitet, reder ut fem vanliga missuppfattningar om anknytningsteori.
-
Vem Àr jag? Varför Àr jag som jag Àr? Hur har mina förÀldrar pÄverkat mig? Psyket ger svar pÄ hur relationen till ens förÀldrar kan spela roll för hur man blir, mÄr och hanterar relationer som vuxen.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Under de Ă„ren nĂ€r vi hade det tufft kĂ€nde jag att du prioriterade bort mig ibland, och prioriterade saker som du behövde för att hantera din sorg, men som inte jag behövde som ditt barn, sĂ„ sĂ€ger 24-Ă„riga Fia, till sin mamma i en film som finns pĂ„ Psykets sociala medier.
I Psyket har Emmy Rasper trÀffat Anna Sylvén Björnör, psykolog och familjeterapeut, för att prata om varför relationen till förÀldrar kan var kÀnslig men Àven varför ens förÀldrar kan pÄverka hur vi blir som vuxna.
â NĂ€r vi Ă€r smĂ„ Ă€r vi ju helt beroende av vĂ„ra förĂ€ldrar, vi Ă€r inte som Ă€lgar som kan springa dĂ€rifrĂ„n om det blir jobbigt, utan vi dör ju om inte nĂ„n tar hand om oss, sĂ€ger Anna SylvĂ©n Björnör.
Hur vi knyter an till de som tar hand om oss som barn kan, enligt det som kallas anknytningsteori, pÄverka hur vi som vuxna skapar relationer. Hör mer om det i podden! -
Varför dricker jag för mycket? Har sex fast jag inte vill? SvÀlter mig sjÀlv? SkÀr mig? Varför försöker vissa dÀmpa sin psykiska smÀrta med fysisk smÀrta?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Det kan lindrar outhĂ€rdlig psykisk smĂ€rta och dĂ€rför blir det sĂ„ lĂ€tt en vana och det Ă€r enormt skadligt pĂ„ sikt, sĂ€ger Ulrica Bonde, legitimerad psykolog och psykoterapeut och projektledare pĂ„ Nationella sjĂ€lvskadeprojektet.
Att förstÄ varför man skadar sig sjÀlv Àr en viktig grej för att kunna sluta. Ulrica Bonde lÀr sina patienter om "medveten nÀrvaro", att stanna upp och styra sitt eget agerande och kÀnna in.
â Det handlar om att inte trycka ner kĂ€nslor eller stĂ€nga av utan att istĂ€llet ha acceptans för vad du kĂ€nner och tĂ€nker och inte döma dig sjĂ€lv.
Personer med sjĂ€lvskadebeteende har historiskt inte fĂ„tt den vĂ„rd de behöver och inte alltid blivit bemötta pĂ„ ett bra sĂ€tt. Det har till exempel SBU â Statens beredning för medicinsk och social utvĂ€rdering konstaterat, lĂ€s mer hĂ€r.
Inom Norra Stockholms psykiatri pÄgÄr ett projekt dÀr man lÄter personer med sjÀlvskadebeteende sjÀlva bestÀmma om och nÀr de ska lÀggas in. Den som har lett projektet Àr Joachim Eckerström specialistsjuksköterska i psykiatrisk vÄrd och högskoleadjunkt vid Röda korsets högskola.
â Man vill bli respekterad och sedd för den man Ă€r och ha möjlighet att vara en del av sitt tillfrisknande och att vĂ„rden inte tar över
Har du nÄgra rÄd för hur man kan bemöta nÄgon som har sjÀlvskadebeteende?
â Ja, att man tĂ€nker pĂ„ att personen gör det hĂ€r för att den inte har nĂ„gra andra strategier för att reglera sina kĂ€nslor. Personen gör sĂ„ gott den kan för att hantera sin Ă„ngest. StĂ€lla öppna frĂ„gor och visa att du har tid.Fler rĂ„d och info finns i podden!
MÄr du dÄligt psykiskt och behöver hjÀlp lÀs mer hÀr. -
Kapten Röd Àr för mÄnga kÀnd som en konstant glad person. Men perioderna av Ängest, sjÀlvhat och meningslöshet Äterkommer. SjÀlv försöker han förstÄ varför.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Jag har svĂ„rt att förstĂ„ hur jag kan mĂ„ sĂ„ dĂ„ligt och ha sĂ„ mycket Ă„ngest. Det Ă€r som att vara nykter och onykter och som att jag har varit i ett rus av depression, sĂ€ger Kapten Röd.
Nu för tiden försöker han att inte fly frÄn Ängesten utan istÀllet acceptera den och vara i nuet.
â Jag vet att folk kan tycka att det lĂ„ter som sjĂ€lvhjĂ€lpsMcDonalds, men för mig handlar det om att fĂ„ syn pĂ„ sina egna tankar, att formulera sig och ta ett steg ifrĂ„n sig sjĂ€lv för att inte behöva vara en slav under sina egna kĂ€nslor.
I Psyket pratar vi Àven om högkÀnslighet, att vara förÀlder och samtidigt ha Ängest och om att vÄga prata om sitt eget mÄende.
â Vissa saker jag sĂ€ger hĂ€r har jag nog inte sagt till mina nĂ€rmsta vĂ€nner.
Kapten Röd Àr artist och producent, heter Björn Nilsson, Àr 34 Är och bor i Göteborg.
-
Att vara i Stockholmsbubblan har varit Daniel Redgerts mÄl sen tonÄren. Nu lever han i sin egen dröm. Eller?
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Jag sitter i min egen dröm om vad livet ska vara, men nu dĂ„? Vem Ă€r jag utan min karriĂ€r och prestation? sĂ€ger Daniel Redgert i Psyket.
PÄ nÄgra Är har Daniel gjort en karriÀr inom PR och samtidigt jobbat pÄ sitt eget varumÀrke. I dag har han uppnÄtt mÄnga av sina egna uppsatta mÄl. Men samtidigt har han en kÀnsla av likgiltighet inför det.
â Jag kĂ€nner mig ganska tillfreds med saker, vilket jag aldrig tidigare har gjort och det gör mig obekvĂ€m.
Revansch och upprÀttelse Àr viktiga drivkrafter för Daniel. Som tonÄring kÀnde han sig inte accepterad, varken för sin personlighet eller lÀggning, och det fick honom att vilja ta sig nÄgon annanstans.
â Men nu har jag börjat fundera pĂ„ vad det Ă€r jag egentligen flyr ifrĂ„n? Kanske handlar det om komma ut-grejen och om att bli respekterad av alla mĂ€nniskor trots att det Ă€r en sak som folk hatar pĂ„. Det Ă€r nog det jag har sprungit ifrĂ„n och som jag i dag vill ha upprĂ€ttelse för.
Daniel Redgert Àr 26 Är, driver sin egen podd Tankar med... I höst Àr han aktuell som sidekick i tv-programmet Idol Extra, och har nyligen slÀppt sin sjÀlvbiografi Vem fan Àr han?? Tills nyligen var han PR-chef pÄ Perfect Day Media.
-
DÄ: DödsÄngest och stressÀtande. Idag: LöptrÀning. SkÄdespelaren Happy Jankell har hittat nya sÀtt att hantera sin Ängest och oro pÄ. Men rÀdslan för att fastna i destruktiva beroenden finns kvar.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon har haft perioder i livet dÄ hon varit vÀldigt rÀdd, men att visa sig sÄrbar har inte riktigt varit ett alternativ.
â Under min uppvĂ€xt tog jag rollen som den "lilla och starka", sĂ€ger Happy Jankell.Som vuxen har hon upplevt dödsĂ„ngest och oro men bilden av sig sjĂ€lv som den som ska vara stark finns kvar.
â Jag Ă€r sĂ„rbar, men samtidigt duktig pĂ„ att trampa ner mina kĂ€nslor. Jag kĂ€nner ansvar för mina kĂ€nslor, och dĂ€rför kan jag tycka att det Ă€r pinsamt att jag ena dagen kan mĂ„ sĂ„ dĂ„ligt och sen nĂ€sta dag mĂ„ bra.Vad gör du för att mĂ„ bĂ€ttre psykiskt?
â Jag springer mycket. NĂ€r kroppen Ă€r trött orkar inte psyket gĂ„ upp pĂ„ högvarv, och det hjĂ€lper mig mycket.
Happy Jankell Àr 23 Är och bor i Stockholm. Hösten 2017 Àr hon aktuell i SVT:s dramaserie "Jordskott", "Familjen Rysberg" pÄ Barnkanalen och senare i Är i filmen "Ted - För kÀrlekens skull."
-
Vissa kan vara med om hemska saker och knappt pÄverkas alls medan andra Àr mer sÄrbara för jobbiga situationer. I den hÀr extrapodden pratar psykiater Johan Lundberg om sÄrbarhet och depression.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
NÀr jag satt och pratade med docent Johan Lundberg, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri, i avsnittet Psyket frÄgar: Vad hÀnder i hjÀrnan nÀr man Àter antidepressiv medicin? sÄ kom vi in pÄ ett annat spÄr. NÀmligen "Varför blir vissa deprimerade och andra inte?" Jag tycker att det Àr intressant och tror att du som lyssnare ocksÄ tycker det. SÄ hÀr Àr en extrapodd om sÄrbarhet och depression. /Emmy
-
Flera tidigare gÀster i Psyket har Àtit antidepressiv medicin, med varierande resultat. Men vad Àr det som faktiskt hÀnder i hjÀrnan nÀr man Àter antidepressiva? Psykiater Johan Lundberg svarar.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arvida Byström, Underbara Clara, Pannie Kianzad, Therese Lindgren, Kristian Anttila och Cissi Wallin Àr nÄgra gÀster i podden som har berÀttat om att de har Àtit eller Àter nÄgon form av antidepressiv medicin, och det Àr de inte ensamma om.
Förra Äret var det 10 procent av hela befolkningen som nÄgon gÄng under Äret hÀmtade ut receptbelagd antidepressiv medicin frÄn ett apotek (kÀlla Socialstyrelsen), och den vanligaste typen att fÄ utskrivet Àr SSRI, Àven kallat selektiva serotoninÄterupptagshÀmmare.
Alla som Àter den hÀr typen av medicin blir inte hjÀlpta av det, och det finns andra metoder för att bota depression, som exempelvis terapi.
I det hÀr avsnittet av Psyket frÄgar vill vi ta reda pÄ vad man faktiskt vet om antidepressiv medicins effekter och framförallt hur SSRI fungerar i hjÀrnan.
Emmy Rasper frÄgar och svarar gör Johan Lundberg, docent, psykiater och chef för affektiva sektionen vid norra Stockholms psykiatri.
-
Sedan tonÄren har Arvida Byström varit deprimerad och haft problem med social fobi och trötthet. Först nu har hon har tagit tag i sitt psyke och sökt hjÀlp.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Arvida Byström Àr 25 Är, bor i Los Angeles och jobbar som konstnÀr, fotograf och modell. I nÀstan hela sitt liv har hon varit deprimerad.
â Jag har varit vĂ€ldigt sjĂ€lvkritisk och nĂ€stintill haft social fobi. Och jag stressade kring allt och alla saker var skitjobbiga.
Arvida beskriver sin depression som funktionell snarare Àn destruktiv. Hon har alltid tagit hand om sin kropp och sett till att sova mycket. Men Àven valt bort sociala sammanhang och anpassat livet efter sitt mÄende.
â Jag har levt ett liv som har möjliggjort min depression.
Det var först nÀr Arvidas flickvÀn började ta tag i sitt mÄende som hon sjÀlv insÄg att hon behövde göra nÄgot. Nu gÄr hon i terapi och Àter antidepressiv medicin och mÄr bÀttre Àn nÄgonsin.
â Jag mĂ„r jĂ€ttebra, det Ă€r oförskĂ€mt. Men jag har lĂ€rt mig mycket av att vara deprimerad. Det Ă€r en kĂ€nslomĂ€ssig erfarenhet att ha varit deprimerad. Man tĂ€nker ju mycket pĂ„ andra mĂ€nniskor och livet nĂ€r man mĂ„r dĂ„ligt. Att mĂ„ bra Ă€r att tĂ€nka lite mindre.
Arvida Byström finns pÄ instagram och mer av hennes konst och foton finns hÀr. -
Utmattning och depression har varit en del av Clara Lidströms liv. Nu Àter hon antidepressiv medicin, och försöker kombinera viljan att stÀndigt utmana sig sjÀlv med vila och ÄterhÀmtning.
Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
â Det kĂ€nns som att man har tagit hjĂ€rnan och skakat om, som att alla bitar har möblerats om och att inget funkar som det ska, sĂ€ger Clara Lidström om hur det kĂ€nns att vara utmattad.
Idag Àter hon antidepressiv medicin och i Psyket berÀttar hon om sin första reaktion nÀr lÀkaren föreslog medicinering.
â Jag vill inte ta nĂ„n jĂ€vla tablett, sĂ„ kĂ€nde jag. Sen bestĂ€mde jag mig för att lita pĂ„ min lĂ€kare. Men jag blev lite rĂ€dd och tĂ€nkte "hĂ„ller jag pĂ„ att bli tokig nu?" En massa tankar och fördomar om antidepressiv medicin, som jag inte trodde att jag hade, kom upp.
Nu tycker Clara att medicinen funkar bra. Den har hjÀlpt henne att oroa sig mindre och att inte kÀnna sÄ mycket Ängest.
â Nu kan jag tĂ€nka klart igen. Medicinen har tagit bort oron och en tyngd i kroppen. Jag kan notera det som Ă€r dĂ„ligt utan att tĂ€nka att det Ă€r en katastrof och nĂ€r jag inte behöver hamna i tvĂ€rĂ„ngest flera gĂ„nger i veckan sĂ„ blir jag ju piggare.
ă
Clara Lidström Àr 31 Är, driver en av Sveriges största bloggar, och bor med sin man och tvÄ barn i en by i VÀsterbotten.
- Montre plus
