Episodes
-
Back at Chalmers!
RadioScience was invited once again to Chalmers University of Technology to help PhD students to present short stories about their research. Flavia Ferrera, Godsije Sapur, Luis Gonzalez and Mengqiao Di distilled their research into a short story for our listeners and also let us know what they learned during this process.
In this episode you hear more about what triazoles are and how they can be used in medicine and healthcare, the control of emission of laughing gas, how to increase safety of nuclear power plants and how platinum can save the planet. A brilliant mix of things that you have always wanted to know or just didn't know that you wanted to learn more about.
Raffaella Negretti, associate professor in academic and scientific writing at Chalmers, talks about some of her research on science communication. Spoiler: the rights tools and training are the key.
-
à rets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna anvÀnder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi mÀnniskor kan utnyttja för att göra precisa Àndringar i generna hos i stort sett vilken art som helst.
I det hÀr avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna fÄr ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi fÄr veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att nÄgonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare.
Varför vill man klippa i gener? Det finns anvÀndningsomrÄden bÄde inom det medicinska omrÄdet, inom vÀxtförÀdling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tÀnkbara tillÀmpningar av CRISPR/Cas9, i boken MÀnniskan i provröret, och frÄgar vad hon tycker om Ärets val av Nobelpristagare i kemi.
-
Episodes manquant?
-
Kommer ni ihÄg att det fanns en tid dÄ det var ganska lÀtt att resa? En affÀrsresa över dagen, en lÄnghelg i en stad i Europa, en semesterresa lÄngt bort pÄ sommaren eller över julledigheten. För att inte tala om det dagliga resandet till och frÄn jobbet, inte hade man en tanke pÄ att undvika bussen eller pendeltÄget? Allt detta Àndrades drastiskt nÀr coronapandemin spred sig över vÀrlden och tog ett grepp om oss och vÄra liv.
Innan coronapandemin hann vi prata med nÄgra forskare om hÄllbarhetsaspekten kring mÀnniskors resande. Vi pratade om vikten av det mÀnskliga mötet, hur det gÄr för pendlarna som mÄste resa varje dag och socioekonomiska aspekter av resande.
Med i programmet Àr Paul Agnidakis (forskare i etnologi vid Uppsala universitet), Karin à gren (forskare i ekonomi vid Uppsala universitet) och Frances Sprei (forskare i hÄllbar mobilitet vid Chalmers tekniska högskola).
-
Om vi ser mĂ€nniskor som resurser, hur kan vi undvika att dessa resurser âförbrukasâ? VĂ€lkommen till ett nytt avsnitt i serien Ăver GrĂ€nserna, dĂ€r vi pratar om hĂ„llbarhet i arbetslivet.
PÄ jobbet förvÀntas man som arbetstagare att utföra ett jobb, men vad kan arbetstagaren förvÀnta sig av arbetsplatsen? Att inte skada sig fysiskt? Att inte fara illa psykiskt? Att mÄ bra och trivas?
I Sverige finns det regler och föreskrifter för hur arbetsplatser ska vara, men det kan vara svÄrt att hitta instrument för att det som stÄr i regelverket ska bli verklighet.
Vi trĂ€ffar tre forskare och pratat med dem om vilka problem som finns och hur vi kan fylla begreppet âhĂ„llbarhetâ med innehĂ„ll sĂ„ att det inte bara blir ett buzzword. Medverkar gör Anneli HĂ€yrĂ©n doktor i företagsekonomi och forskare och utredare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet, Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning vid Högskolan i GĂ€vle och Susanna Toivanen, professor i sociologi vid MĂ€lardalens högskola.
-
Klimatet Àr kanske det första man tÀnker pÄ nÀr man hör ordet hÄllbarhet. I det hÀr avsnittet har vi bjudit in en meteorolog, en etiker och en historiker för ett klimatsnack. Vi tittar bÄde framÄt och bakÄt och pratar bland annat om att frÄgan om mÀnniskans klimatpÄverkan egentligen borde vara enkel att lösa, samtidigt som den Àr sÄ oerhört svÄr och komplex. Och vi diskuterar att en enskild individ inte kan Ästadkomma sÄ mycket ensam, men att man ÀndÄ kan vara med och pÄverka sÄ att det blir en positiv förÀndring.
Kanske Ă€r det just för att klimatförĂ€ndringar ĂR en sĂ„ svĂ„r utmaning, som vi SKA ta oss an detta.
Vi pratar ocksÄ om ordet klimatkatastrof och om det Àr just en katastrof det handlar om.
HÀng med till studion dÀr vi trÀffar Michael Tjernström, Olle Torpman, och Fredrik Charpentier Ljungqvist frÄn Stockholms universitet.
-
WhatÂŽs the science behind cocaine addiction or 3D printing in personalized medicine? In this episode we meet nine PhD students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology.
Two of the PhD students, Anton Axelsson and Axel Olesund also discuss the importance of communicating chemistry science in a way that non chemists can understand. Come along with RadioScience to a workshop on science communication taking place in Gothenburg in Sweden two cold and sunny days in November 2019.
This episode is the result of a collaboration between RadioScience and the students and teachers at a workshop on popular science communication at Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
-
NĂ€r mĂ€nniskor flyttar frĂ„n en plats till en annan, för det med sig direkta och indirekta konsekvenser, bĂ„de för individerna och samhĂ€llet. Det gĂ€ller förstĂ„s vare sig det handlar om att flytta till nĂ„gonting, till exempel ett jobb, eller ifrĂ„n nĂ„gonting, exempelvis ett inbördeskrig. Hur snabbt kan man förvĂ€nta sig att en mĂ€nniska ska integreras i en ny kultur? Ăr en forskare som flyttat till Sverige ingen riktig invandrare? I det hĂ€r avsnittet av Ăver GrĂ€nserna pratar vi om hĂ„llbarhet, tvĂ€rvetenskap, migration och integration med forskarna Christian Fernandez som Ă€r doktor i statsvetenskap och Sayaka Osanami Törngren som forskar om etniska relationer. HĂ€ng med oss till det tvĂ€rvetenskapliga centret Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare i Niagarahuset vid Malmö universitet.
-
I det hĂ€r avsnittet i serien Ăver GrĂ€nserna trĂ€ffar vi Diarmaid Hughes, Christian Munthe, Carl-Fredrik Flach och Astrid von Mentzer för att prata om antibiotikaresistens. Det Ă€r lĂ€tt att fĂ„ en domedagskĂ€nsla nĂ€r man kollar upp fakta - varje Ă„r dör uppskattningsvis 700 000 mĂ€nniskor pĂ„ grund av antibiotikaresistens enligt en kĂ€nd rapport som kallas OâNeill-rapporten. Ă r 2050 kan denna siffra vara 10 miljoner om vi inte hittar nĂ„gra lösningar. Utvecklingen av nya antibiotika gĂ„r lĂ„ngsamt och frĂ„gan Ă€r vem som ska betala för ett lĂ€kemedel som helst ska ligga pĂ„ hyllan. Det gĂ€ller att tĂ€nka till sĂ„ att antibiotika inte anvĂ€nds i onödan, samtidigt som de som behöver antibiotika fĂ„r det.
Det finns hopp. Forskare i hela vÀrlden jobbar pÄ att hitta lösningar, ifrÄn olika hÄll. HÀr behövs verkligen samarbeten mellan olika discipliner och det ska vi fÄ höra mer om i det hÀr poddavsnittet.
-
RadioScience Ă€r tillbaka! Den hĂ€r gĂ„ngen med en serie avsnitt som vi kallar Ăver GrĂ€nserna.
I Ăver GrĂ€nserna provar vi nĂ„gonting nytt, det blir en serie dĂ€r forskare frĂ„n olika discipliner samtalar om hĂ„llbarhetsaspekter kring olika samhĂ€llsutmaningar.
Men vad betyder hÄllbarhet? Hur fyller vi begreppet med innehÄll?
I det hÀr avsnittet har vi bjudit in vÄrt redaktionsrÄd för att prata lite mer om den kommande serien. Vi diskuterar hÄllbarhet och tvÀrvetenskapens möjligheter och svÄrigheter.
-
RadioScience har fÄtt fnatt! I det hÀr avsnittet Àgnar vi oss Ät magi, knappast nÄgonting för en vetenskapspodd, eller?
NÀr sprÄkhistorikern Jenny Larsson lÀste Harry Potter med dottern Frida upptÀckte hon att böckerna vimlar av urgamla mytologier och namn och trollformler pÄ latin. Hon började hobbyforska och berÀttar nu mer om var orden, varelserna och myterna kommer ifrÄn. Visst vill du veta vad Voldemort betyder? Och varför heter Remus Lupin som han gör? Du fÄr ocksÄ reda pÄ hur man kan försvara sig om nÄgon drar fram en trollstav och nÀr det Àr extra bra att Àta choklad. Lyssna pÄ samtalet dÀr magi blir till vetenskap med hjÀlp av en sprÄkforskare och en Harry Potter-fantast.
-
WhatÂŽs the science behind self driving cars, hospital entry architecture and faster computers? In this episode we meet eight PhD-students presenting five minutes stories about their research projects at Chalmers University of Technology. We also talk to Dr. Raychelle Burks from St. Edwards University in Texas and Professor Lars Ăhrström from Chalmers, about how they work to get science out to the society. Come along with RadioScience to a workshop on science communication, a warm and sunny day in June. We went to Gothenburg to give tips and tricks on recording and editing a podcast. In return we got eight really interesting short stories within the field of technology.
In addition, Raychelle Burks reads the post "Because she didn't die" from her blog thirty-seven and Lars Ăhrström gives us a taste from his latest book "The rhubarb connection - the everyday world of metal ions".
-
Virus Àr en mÀrklig livsform - eller Àr det ens liv? De innehÄller den minsta möjliga informationen för sin egen överlevnad och behöver vÀrdceller för att föröka sig. Men inte nog med att vi drabbas av förkylningar, influensor eller mer allvarliga sjukdomar som HIV och Ebola, virus har dessutom förmÄgan att snabbt förÀndra sig sÄ pass mycket att de hela tiden ligger ett steg före. Det betyder bland annat att det Àr svÄrt att utveckla nya mediciner och vacciner mot virussjukdomar.
I det hĂ€r avsnittet i serien âForskarsnackâ berĂ€ttar Gerald McInerney, forskare i virologi och cellbiologi vid Karolinska Institutet, mer om sin forskning.
Vi lovar att du kommer att kÀnna dig extra allmÀnbildad nÀsta gÄng du ligger dÀckad i en elak förkylning eller influensa.
-
RadioScience fyller 3 Ă„r! VĂ„ra lyssnare har fĂ„tt önska lĂ„tar och vi önskar oss presenter. Vi kanske fĂ„r nĂ„gra ocksĂ„? I det hĂ€r avsnittet pratar vi om Ă„ret som har gĂ„tt och vad som ska hĂ€nda hĂ€rnĂ€st. Vi berĂ€ttar om vĂ„r kommande serie Ăver GrĂ€nserna som vi hoppas att du kommer att gilla. 2017 fick vi en RadioScience-hund och tvĂ„ RadioScience-katter, och vi gjorde bland annat tre avsnitt om kĂ€rlek. Hipp hipp hurra!
-
Mjukvara och hÄrdvara i en enda spaghetti-arkitektur - sÄ ser IT-sÀkerheten för mÄnga företag ut idag. Nu gÀller det att reda ut detta virrvarr för att kartlÀgga sÄrbarheter och för att kunna förebygga cyberattacker. Robert Lagerström, docent i systemarkitektur och IT-sÀkerhet vid Kungliga tekniska högskolan, berÀttar mer om sin forskning kring IT-sÀkerhet.
-
Brukar du lÀsa kÀrleksromaner? Det gör forskaren och litteraturvetaren Carin Franzén vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för den sprÄkliga och litterÀra förvandlingen inom kÀrlekslitteraturen och menar att Àven vÄr tids kÀrleksuttryck kan kopplas till Äterkommande teman i historien. Carin Franzén har speciellt studerat den höviska kÀrleken i litteraturen, det fÄr vi höra om i det hÀr avsnittet!
-
Det Àr mycket vi fortfarande inte vet om vÄra förfÀder, men vi pÄ RadioScience har just lÀrt oss lite mer. VÄr praktikant Margarita Bartish har pratat med Thijs Ettema, en evolutionsforskare vid Uppsala universitet som Àgnat sig Ät slÀktforskning bland de allra allra minsta. Han har hittat en tills nyligen okÀnd kusin. En slÀkting till oss, vÀxter, svampar och alla andra organismer som har cellkÀrnor. Denna lilla kusin har svar att ge. Svar pÄ vilka vi Àr och varifrÄn vi kommer. SlÀktforskning Àr nog nÄgot mÄnga av oss har funderat pÄ nÄgon gÄng. StrÀvan att förstÄ vilka vi Àr och varifrÄn vi kommer Àr universiellt för mÀnniskan. Visste du till exempel att vi Àr nÀrmare slÀkt med svampar Àn med vÀxter?
-
The winter holiday season is often spent with family. Well, in this episode of RadioScience, we will do just that. Our intern Margarita Bartish has talked to Thijs Ettema, an evolutionary biologist from Uppsala University who did some searching in our family tree to dig up (literally) a tiny cousin we didnât know we had. A cousin not just to you and me but to your cat and your house plant and in fact to everything you see around you that moves or grows or just has a nucleus in its cells. This cousin has a fascinating story to tell. Not only is he named after a god, but he also has answers about the very origins of life. Answers that can explain how you and me, your cat and your houseplant, came to exist. How our big, loud, diverse and messy family with the surname Eukaryota got started and who our parents could have been. Itâs time we invited our cousin to our family reunion and listened to his story.
-
VĂ„r praktikant i höst, Margarita Bartish, har rotat runt i sina hyllor pĂ„ jakt efter skönlitterĂ€ra verk som pĂ„ ett eller annat sĂ€tt kan vara intressanta för forskare och andra som gillar vetenskap. Böckerna innehĂ„ller inspirerande personligheter, nyttiga navigationstips och de Ă€r spĂ€nnande och underhĂ„llande. Margarita Ă€r doktorand vid Karolinska Institutet. SjĂ€lv lĂ€ser hon mycket, men inte alltid det som hennes handledare ordinerat. I det hĂ€r avsnittet av RadioScience presenterar hon sig sjĂ€lv med ledorden âen persons bokhylla kan avslöja allt du behöver veta om personenâ.
-
I det hĂ€r avsnittet handlar det om val, vikten av att verkligen vilja, och den lĂ„nga vĂ€gen till att hitta rĂ€tt i livet. GĂ€st i vĂ„r serie Sommarforskarna Ă€r Sara Rosenquist, studievĂ€gledare vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vi fĂ„r följa Sara frĂ„n uppvĂ€xten i "Bullerbynâ, genom det glada livet som student, det lite mer Ă„ngestladdade livet som doktorand, Ă„ret som laboratorieassistent vid Harvard Medical School i Boston och tiden som gymnasielĂ€rare, till att hitta det hon sjĂ€lv beskriver som vĂ€rldens bĂ€sta jobb. Det har varit en slingrig vĂ€g, men det fĂ„r ta den tid det tar att ta reda pĂ„ vad man vill göra med sitt liv. NĂ€r man vĂ€l vill - dĂ„ Ă€r Sara övertygad om att man ocksĂ„ kan.
-
Vad gör en filosof om dagarna? Löser problem? Skapar problem? I det hÀr avsnittet fÄr du lÀra kÀnna Anne Runehov, en internationellt uppskattad neurofilosof. Hon har författat flera böcker och under sin tid som forskare i Danmark ledde hon Köpenhamns universitets nÀtverk för vetenskap och tro. Enligt Anne Àr den viktigaste uppgiften för en filosof att granska, att analysera och att lÀra ut kunskaper om filosofi. Hon berÀttar för oss om sin vÀg till forskningen och varför det blev just neurofilosofi. Hon undersöker relevansen av neurologisk forskning för att kunna förklara det mentala, och vi fÄr veta hur en argumentationsanalys av en neuropsykologisk studie av religiösa upplevelser gÄr till.
- Montre plus
