Episodes
-
Frågor som rör lag och ordning och kamp mot brottsligheten har blivit en av de viktigaste frågorna i den svenska debatten. Samtidigt har brottsligheten minskat inom flera områden.
– Fler poliser är inte en universallösning för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare på stiftelsen Tryggare Sverige. Han lyfter också att antalet brott inom vissa områden faktiskt minskar. Så frågan är mycket mer komplex än att bara titta på antalet polisanmälda brott.
– Det är väldigt mycket bröd och skådespel inom det här området. Där det är de här lättköpta lösningarna. Och ofta handlar det om fler poliser, hårdare tag och ny lagstiftning och gärna lite mer samverkan. Det här är förstås lättköpt ur ett politiskt perspektiv säger Magnus.
– Problemet är ju att vi har att göra med svårlösta samhällsproblem som inte låter sig lösas med sådana här kvick fix. Utan det handlar många gånger om helt andra och mer komplicerade lösningar, säger i Magnus, som i Seniorpodden också ger sin syn på varför landets ordningsvakter är så viktiga, samt hur äldre kvinnor kan bidra till att bostadsområden upplevs som tryggare.
-
Hälsoeffekterna av att spela golf visar bland att att golfspelare lever i genomsnitt fem år längre än jämförbara grupper som inte spelare golf. På Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, i Stockholm har man gått igenom befintlig forskning i ämnet.
- Jag kan faktiskt inte komma på någon annan aktivitet som när man ska slå ut första slaget så har man mellan två och en halv till fyra timmars promenad framför sig, säger Elin Ekblom Bak, docent på GIH och ansvarig för studien. Att få gemene man att regelbundet ta så långa promenader är inte lika lätt.
Under en golfrunda går man i snitt mellan 11 000 och 15 000 steg. Men att regelbundet spela golf två till tre gånger i veckan är inte bara en promenad. Vid de längre golfslagen aktiveras musklerna i hela kroppen, samtidigt som man tränar såväl balans som koncentration.
- Det mest anmärkningsvärda är ju att de flesta golfare går ju inte ut för att motionera. Man går ju ut för att man tycker det är kul.
Och det tror hon också är nyckeln till att få fler att motionera, oavsett om det sker på golfbanan eller någon annanstans.
- Gör det du tycker är kul för det kommer du att fortsätta göra varje vecka, varje månad i resten av ditt liv. Det där gymkortet och löpbandet - nej! Det spelar ingen roll om det är lite mer intensivt, lite mer belastning på hjärtat eller lite mer hög energiomsättning, för det där kommer inte vara bestående. Du måste hitta din grej, säger Elin Ekblom Bak.
-
Episodes manquant?
-
I Seniorpodden möter vi den här gången Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan på Lunds universitet.
I ett samtal om ålderism får vi bland att höra hur 70 plötsligt blev den nya 90 och varför Sverige inte alls är mer ålderistiskt än andra länder.
– Ålderism är en komplicerad fråga och egentligen den svåraste typen av diskriminering och fördomar att attackera, eftersom samhället är så väldigt ordnat utifrån ålder, säger Håkan Jönsson som också betonar att ålderism finns i alla åldrar.
-
Att sluta arbeta vid 65 har länge varit något av en regel när det är lämpligt att lämna arbetslivet. Under senare år, i takt med att pensionssystemet har förändrats, har allt fler 65-plussare fortsatt arbeta. Idag har de som vill fortsätta arbeta efter 65 också möjligheten att göra det. Och det gör man. Aldrig tidigare har så många i åldersgruppen 65 till 74 år fortsatt att arbeta.
Under de senaste två åren har förmodligen inte vaccinationerna mot covid-19 fungerat om inte pensionerade sjuksköterskor och läkare fortsatt arbeta, eller hoppat in trots att man redan pensionerat sig.
I det här avsnittet av Seniorpodden möter vi Mikael Stattin, sociolog och professor vid Umeå universitet, som studerat vilka faktorer som påverkar ett långt arbetsliv. Att fler äldre behövs i arbetslivet är också något som allt fler inser.
– Att förlänga arbetslivet för fler, är den enskilda faktor som skulle kunna göra mest nytta i relation till den demografiska obalans som vi har, säger Mikael Stattin. Men för att nå dit krävs det stora förändringar i hur arbetsplatser organiseras, anser han.
Så har till exempel synen på äldre i arbetslivet stor betydelse. Saker som uppskattning, att bli sedd och lyssnad till har visat sig vara avgörande för om man vill fortsätta arbeta efter 65.
– Ska man optimera möjligheten för fler än väldigt priviligerade grupper då behöver man olika typer av åtgärder på individnivå, säger han.
Ett nyckelord för att få till en sådan är förändring är att större flexibilitet när det gäller hur man organiserar arbetsplatserna.
-
I det här avsnittet informerar Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polismyndigheten, om vad man ska tänka på för att skydda sig mot bedrägerier. Antalet anmälda bedrägerier riktade mot äldre personer ökade under förra året, samtidigt som övriga bedrägerier minskade. Hur många försök som görs för att lura till sig pengar från äldre är det ingen som vet. Där är troligen mörkertalet stort eftersom den som inte låter sig luras oftast inte anmäler bedrägeriförsöket till polisen.
– Under förra året ökade anmälningarna med 24 procent, säger Lotta. Hon konstaterar också att bedrägerier riktade mot äldre ofta är kopplade till den organiserade brottsligheten och har kopplingar till andra länder.
Att många av bedrägeriförsöken är riktade mot just äldre har man även kunnat fastslå vid husrannsakningar.
- Vi har vid husrannsakningar hittat sådana utskrivna listor, berättar Lotta.Det har också varit lätt för bedragarna att hitta sina offer eftersom många uppgifter om till exempel ålder och adress bara är några datorklick bort. Efter påtryckningar från bland annat SPF Seniorerna har några av de större sajterna tagit bort en del uppgifter som gör det svårare att spåra upp just var de äldsta invånarna bor.
Ett sätt att stoppa bedrägeriförsöken, när man till exempel blir uppringd, är att ringa tillbaka till den som ringt. Genom olika telefonbedrägerier kom bedragarna under förra året över 340 miljoner kronor. Genom att oftare motringa skulle den siffran kunna vara betydligt lägre.
– Du ska alltid motringa. Får du den minsta oroskänsla i magen då ska du avsluta det samtalet och motringa, säger Lotta.
-
Det här avsnittet handlar om konsumentfrågor och vad man bör tänka på om man vill undvika de fallgropar man kan hamna i.
Antalet konsumentvägledare har under senare blivit allt färre. Eftersom kommunerna inte är tvingade att ha den servicen saknar idag cirka 100 kommuner konsumentvägledare. Och i flera andra kommuner har man av besparingsskäl dragit ner på verksamheten. Det är ett kortsiktigt tänkande tycker Daniel Kjellberg, chefredaktör på tidningen Råd & Rön.
– Ett generellt råd, nästan oavsett vad det gäller, är att handla på eget initiativ. Unna dig lite extra tid innan du bestämmer dig, säger Daniel Kjellberg.
– Problem som till en början verkar små riskerar i förlängningen att bli väldigt dyra. Och det är ju ännu dyrare att behöva hantera någon som hamnat i en skuldfälla säger han.
SPF Seniorerna har tillsammans med Råd & Rön och Sveriges Konsumenter inlett ett samarbete där man som medlem kan få kostnadsfri konsumentvägledning.
-
Går det verkligen att till exempel lära sig ett nytt språk fastän det kan vara många decennier sedan man gick i skolan?
– Det går alldeles utmärkt, säger Lars Nyberg. Han är professor i neurovetenskap vid Umeå universitet och har sedan 1990-talet forskat om hjärnans utveckling, inte minst när det gäller minnesfunktioner. Att som äldre lära sig nya saker, vare sig det handlar om språk eller andra nya färdigheter, är inte omöjligt.
– Det kan ta lite längre tid och det kan krävas lite mer ansträngning, men hjärnan fortsätter att vara formbar livet ut.
Att lär sig nytt och koppla ihop den nya kunskapen inom ett område som man redan kan är givetvis lättare. Forskningen visar också att 80-åringar kan ha lika bra testresultat som 30-, 40-åringar.
Genom att vara aktiv och fortsätta vara nyfiken håller man hjärnan igång. Det är ett av tipsen som tas upp i det senaste avsnittet av Seniorpodden.
-
När de politiska partierna nu börjar planera för sina nomineringar inför nästa års val kommer inte Barbro Westerholms namn att finnas med. Efter 27 år riksdagen kommer den årsrikaste att tacka för sig. Men riksdagen främste kämpe mot ålderismen hoppas att någon annan tar vid.
– WHO säger att ålderismen är den svåraste av diskrimineringsformerna att göra något åt, trots att den kommer att drabba alla! Så det här borde egentligen vara en viktig fråga för ungdomsförbunden. För om dom gör rätt saker nu så kanske dom slipper att bli ålderristiskt behandlade när de blir 70, 80 år gamla, säger Barbro Westerholm och betonar vikten av att ta tillvara de årsrikas kunskaper och erfarenheter.
– Idag skulle jag vara en mycket kunnigare och bättre generaldirektör för Socialstyrelsen än vad jag var när jag blev det för 40 år sedan. Mycket kan man läsa i bok, papper och så men man måste leva sig till olika skeenden och problemlösningar
-
I detta avsnitt av Seniorpodden utvecklar Fredrik von Platen, sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, hur vi skulle kunna få en bostadspolitik som bättre anpassas till seniorers behov och hur man kan få igång en flyttkedja.
De allra flesta av landets seniorer bor idag i eget ägt boende. Av de som är 65 år eller äldre, bor varannan i villa och var femte i bostadsrätt. Att flytta till ett nytt boende på äldre dar har också visat sig vara lättare sagt än gjort. Skattereglerna vid bostadsförsäljning är en anledning till att många väljer att bo kvar i en alldeles för stor bostad. Utformningen av till exempel ett seniorboende kan vara en annan. Att förlora sin snickarbod kan också vara en anledning till att man väljer att bo kvar och som hindrar att en flyttkedja startar.
– Vi seniorer är verkligen jätteproppen Orvar i det avseendet, säger Fredrik von Platen. För att få en ändring på det krävs det såväl ändrade skatteregler som bättre planerade bostäder.
-
Aldrig tidigare har så många valt att handla sin varor via internet. E-handeln har formligen exploderat under pandemin. Och mest har handeln av dagligvaror ökat, som nära nog fördubblats under 2020. Apoteksvaror har den enskilt största ökningen av de olika varugrupperna och Sveriges seniorer är den åldersgrupp med största procentuella ökningen.
I det här avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Catrin Folkesson som är ansvarig för e-handeln på Apoteket Hjärtat. Hon tror att e-handeln kommer att fortsätta locka fler köpare, även om ökningen kanske inte blir lika stor den dagen som under 2020.
– Pandemin har egentligen bara skyndat på den utveckling som vi såg innan. Den störst ökning under det här året har vi sett i åldersgruppen 65 plus, säger Catrin Folkesson
-
I spåren av pandemin har det i många hem aktualiserats frågor som hur man ska förbereda sig för det värsta. Ett ökat intresse för att upprätta framtidsfullmakter är en sådan fråga. I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det bland annat om vad man ska tänka på när det gäller att upprätta en framtidsfullmakt eller testamente. Även frågor som handlar om nya samboförhållanden på äldre dagar är något som diskuteras. Och då finns det en hel del att tänka på, särskilt om man på äldre dagar väljer att gifta sig.
– Det finns nästa ingenting som kan ställa till så himla mycket oro i barnleden. Och då talar vi om vuxna barn i 50-, 60-årsåldern säger Carola Erixon Gyllenmyr, jurist på Familjens Jurist.
– En framtidsfullmakt är en eventualitet. Det är inte säkert att den kommer till användning. Det är ju en fullmakt som träder i kraft den dag man eventuellt blir satt ur spel, men fortfarande är livet, säger hon.
Det är till exempel för sent att upprätta en framtidsfullmakt om man redan är dement. Det finns också andra aspekter att tänka på när den ska upprättas. Om den bara ska gälla vid vanliga bankärenden eller om man vill ha en mer generell framtidsfullmakt, som även gäller försäljning bostäder och fastigheter.
– Du måste vara vid fullt och sunt förstånd när den upprättas, men sedan får man inte börja använda den förrän man inte längre är det, säger Carola Erixon Gyllenmyr som i Seniorpodden ger råd om vad man bör tänka på när det gäller framtidsfullmakter, testamenten och samboförhållanden på äldre dagar.
-
Hur har pandemin påverkat oss? Vad har vi lärt oss? Hur ser framtiden ut efter covid-19? Det är några frågor som tas upp i det här avsnittet av Seniorpodden.
– Närheten till politikerna har vi aldrig upplevt så starkt som under det här året, säger SPFs generalsekreterare Peter Sikström, som under året haft flera möten med såväl statsministern som socialministern och ännu fler med Folkhälsomyndigheten.
Det är särskilt två frågor som han tror kommer att kunna förändras i framtiden när det gäller landets seniorer.
– Ensamhet och frågor som handlar om åldersdiskriminering tror jag är något som politikerna nu har fått upp ögonen, säger Peter Sikström. -
Det här avsnittet av Seniorpodden handlar om våra matvanor och hur viktigt det är som äldre att tänka på hur man äter. Det är till exempel en vanlig kommentar från äldre att man inte behöver äta lika mycket som tidigare och att man inte längre har samma aptit.
Att som överviktigt börja gå ner i vikt när man blir äldre är inte alltid ett bra tecken. Det kan nämligen betyda att det är musklerna som är på väg att försvinna. Med en stillasittande tillvaro, där inte musklerna utmanas, riskerar hälsan snabbt att försämras. Därför är det inte alltid bra när man som äldre börjar gå ned i vikt, särskilt om det är något som man tidigare har haft svårt med.
- Det är en utmaning att ta till sig bara det. För det troliga är att det är musklerna man blivit av med. Om jag inte utmanar mina muskler kommer jag att bryta ner dom i stället för att bryta ner fettet. Det säger Inger Stevén, dietist på Livsmedelsverket, som nyligen kommit med särskilda rekommendationer när gäller äldres matvanor.
- Vi hör jätteofta äldre personer som säger att de inte behöver lika mycket mat längre. Men det är fel, säger Inger Stevén som rekommenderar, att om man inte är lika hungrig längre när det är middag, kan man i stället äta mindre måltider vid flera tillfällen under dagen.
-
I detta avsnitt av Seniorpodden får vi möta Mare Löhmus Sundström, docent i miljömedicin, som inom kort räknar med att kunna redovisa ett forskningsprojekt där man studerat om de som vistats mer i naturen än andra har klarat sig bättre under coronapandemin.
Att vi även mår fysiskt bättre av att vistas i naturen tycker hon inte är så konstigt. Att vistas i natur och grönska är bra för både kropp och själ. Men det är inte alltid som våra stadsmiljöer ger den möjligheten.
- Man bör inte ha längre än 200 meter till ett grönområde, säger Mare. Särskilt skog och träd tycks har stor betydelse för såväl vår mentala som vår fysiska hälsa. Träd gör att våra hjärnor slappnar av och verkar ha mycket större effekt än gräsmattor.
-
Coronapandemin, Covid-19, har den här våren ändrat allas vår vardag. Det som vi tidigare inte ens reflekterade över har på några veckor förvandlat vardagen. Men vad kommer att hända sedan, när den är över?
I det här avsnittet av Seniorpodden handlar det om vår psykiska hälsa i spåret av Covid-19. I ett samtal med Susanne Rolfner Suvanto från Omvårdnadsinstitutet diskuteras vad pandemin kan komma att innebära för vår psykiska hälsa.
– Jag hoppas att vi redan, innan det här är över, kan minimera det jag är rädd för; en ökad psykisk ohälsa, säger hon. Hur länge man kan klara en distansering från andra är det egentligen ingen som vet, men en sak är ju säker.
– Ingen människa mår bra av att inte ha kontakt med andra och att vara för sig själv med sina tankar.
-
Det här avsnittet handlar om coronapandemin. Du får bland annat höra hur några av SPF Seniorernas medlemmar har hanterat situationen, och om initiativ för att underlätta vardagen för andra.
– Jag tror att den stora lärdomen av coronautbrottet är att vi börjar ifrågasätta vad som är viktigt i våra liv säger Peter Sikström, SPF Seniorernas generalsekreterare.
-
Seniorpodden gästas i det här avsnittet av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som bland annat vill se en höjning av pensionsavgiften i skattesystemet. Han vill också ha en öppnare debatt om pensionerna, men vill inte lägga ner den nuvarande pensionsgruppens arbete. Kritiken mot pensionsgruppens arbete har bland annat handlat om att pensionsfrågorna inte lyfts fram i debatten, men det vill Ardalan Shekarabi ändra på.
-
I det är avsnittet av Seniorpodden får vi träffa Madelein Månsson som inte bara berättar om vad man kan göra för att må bra. Vi får också höra hennes historia om hur hon som 62-åring för första gången besökte ett gym och hur den upplevelsen blev starten för henne som motionsledare.
-
Det är många, inte minst bland landets seniorer, som går i författardrömmar. Ofta handlar det om att skriva ner sin egen livsberättelse, men det handlar nästan lika ofta om att skriva deckare, romaner och barnböcker.
I slutet av förra året genomförde SPF Seniorerna sin första skrivarkurs. Marie-Louise Lindqvist och Jonas Abrahamsson var två av deltagarna på kursen. Deras planer med skrivandet var lite olika. Medan Jonas funderingar handlar om att fortsätta skriva reseberättelser, är Marie-Louises planer att skriva sin livsberättelse för sina barn.
I det här avsnittet av Seniorpodden berättar de mer om sina skrivarplaner.
-
Att skriva och ge ut en alldeles egen bok är en dröm för många. Det märks inte minst på intresset att gå skrivarkurser. Och det gäller inte minst för seniorer. När SPF Seniorerna arrangerade sin första skrivarkurs kom det ett 40-tal skrivsugna som under tre dagar fick ta del av redan utgivna seniorers tankar och råd inför en eventuell författardebut. Men man fick framförallt träna sig på att skriva texter av olika slag.
I Seniorpodden får vi träffa författaren Christina Gustavson, som höll i kursen. Debuten som deckarförfattare gjorde hon efter att ha gått i pension.
– Många skriver för sig själv hemma i sin kammare men jag tror att många uppskattar att det man har skrivit och kämpat med också blir läst och kanske omtyckt av någon annan, säger Christina, som i Seniorpodden berättar om sina tankar kring skrivandet.
- Montre plus
