Episodes
-
Spotify, Fortnite och Pricerunner är en handfull av en växande samling företag som med juridiska medel blåst till strid om nätjättarnas växande inflytande, och på båda sidor av Atlanten arbetar politiker och myndigheter med framtidens lagstiftning. Men hur hamnade vi här? Vi har träffat Sten Nyberg, ekonomen, konkurrensexperten tillika en av deltagarna i SNS konjunkturråd, som 2021 tar upp ett brinnande aktuellt ämne.
-
När Gustav Martinsson och Per Strömberg letade efter studier av koldioxidskattens effekter så hittade de nästan ingenting. I stället var de tvungna att göra en egen. Tre år senare sitter de med svaret.
-
Episodes manquant?
-
Det finns två motstridiga teorier om hur en kvinnas ekonomi påverkar sannolikheten att hon kommer misshandlas av sin partner. Sanna Ericsson ville veta hur det ser ut i Sverige.
-
Ekonomen Anders Åkerman minns fortfarande hur modemet sprakade när han för första gången använde internet. Även om intuitionen säger oss att nätet fick stora ekonomiska konsekvenser, så har det varit notoriskt svårt att faktiskt mäta dem. Anders, å andra sidan, hittade en snillrik ingång i problemet när han fick upp ögonen för en reform... i Norge.
-
Fastighetsskatten är "back in vogue", men hur borde den se ut i praktiken? Problemet, menar ekonomen Peter Englund, är inte bara fastighetsskatten, utan bostadsbeskattningen som helhet, vilken fördelar landets resurser på ett dåligt sätt. I det här avsnittet berättar han hur det borde se ut – men det är en besk medicin för medelklassen att svälja.
-
Förbrukningsflexibilitet har blivit ett hett ord i den svenska energidebatten. Bakom begreppet döljer sig en förhoppning om att hushållen kan dra ned på förbrukningen i ansträngda lägen, och på så sätt ersätta ny produktion och tjockare ledningar. Men hur mycket ska vi våga hoppas på tekniken? Nationalekonomen Mattias Vesterberg höjer ett varningens finger.
-
Sjukvårdens lapptäcke av ansvariga och utförare gör systemet svårt att förstå även för den invigde. Anders Anell har studerat vården i över 30 år, och en del tankar om hur systemet kan förbättras. Vi har träffat honom.
-
När grundskolan förlängdes på 1930-talet blev de långsiktiga effekterna för eleverna knappt märkbara. Men tänk om det viktiga är när undervisningstimmar sätts in, och inte hur lång utbildningen är? Nationalekonomen Therese Nilsson och hennes kollegor besökte nästan varenda svenskt kommunarkiv innan de satt med svaret på den frågan.
-
Sveriges integrationspolitik bygger på idén att blivande svenskar snabbast möjligt ska få fäste på arbetsmarknaden. Men hur går det till i praktiken, och vad händer när konjunkturen viker? Vi har träffat ekonomen Pernilla Andersson Joona, som har studerat de här frågorna i nästan tjugo år.
-
Våren 2020 dök de upp från ingenstans: epidemiologerna. Men vad gör yrkeskåren när det inte finns något virus att bekämpa? Hur blir man epidemiolog, och vilka metoder använder de? Vi har träffat Tove Fall, professor i epidemiologi vid Uppsala universitet.
-
Under lång tid var svensk politik okomplicerad: Ett block till höger, och ett till vänster. Sedan blev det 2010, och spelplanen ställdes på huvudet. Vi har träffat statsvetaren Johannes Lindvall, som försöker förstå vad det här betyder för den svenska demokratin.
-
Elever födda i Sverige klarar sig bättre i skolan än klasskompisar från andra länder. Men hur stor är skillnaden? Forskarna Hans Grönqvist och Susan Niknami har dök ned i Skolverkets statistik, och hittade en oroande tendens.
-
Breda parlamentariska kommittéer var länge ett självklart verktyg när svåra politiska frågor skulle benas ut. I dag, å andra sidan, är de närmast borta helt. Statsvetaren Carl Dahlström har kartlagt vad som hände med det svenska kommittéväsendet.
-
Ekonomiprofessorn John Hassler fick ett besvärligt uppdrag på bordet: hur utformar man svensk klimatpolitik för att hejda den den globala uppvärmningen? I januari publicerade han sitt och sina forskarkollegors förslag.
-
Företagsledares beslut påverkar såväl ägare, anställda och konkurrenter som samhället i vidare bemärkelse. I ekonomisk teori antas företagsledare vara rationella och sträva efter maximal vinst, men forskare har haft svårt att vetenskapligt testa om den bilden stämmer. Hur tänker vd:ar när de fattar beslut?
Jerker Holm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet har studerat detta.
Det här reportaget är producerat av ekonomipodden Kapitalet för SNS.
-
Den medicinska utbildningen släpar efter den snabba tekniska utbildningen, men Professor Li Felländer-Tsai ser en lösning: lär av flygindustrin och öka kraven.
-
I åratal sökte Harvard-professorn Edward Glaeser efter nya sätt att studera världens städer. Sedan slogs han av en möjligen oväntad idé.
-
Hyresregleringen var tänkt att omfördela resurser från ekonomiskt starka hushåll till de ekonomiskt svaga. Men tänk om det blev precis tvärtom? Nationalekonomen Fredrik Kopsch har hittat tecken på att regleringen inte fungerar som det kanske var tänkt. Vi har träffat honom.
-
Varför mår vissa människor bättre än andra? Tur är möjligen en förklaring, men tänk om vårt välmående också kan kopplas till ekonomin? När forskaren Eva Mörk undersökte det här, hittade hon ett iögonfallande samband mellan barns hälsa och föräldrarnas privatekonomi.
Det här reportaget är producerat av ekonomipodden Kapitalet för SNS.
-
Världens högsta skatter, eller ett veritabelt skatteparadis? Åsikterna om Sveriges skattenivåer täcker hela spektrat. Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz reder ut begreppen och sätter Sverige i ett internationellt perspektiv.
- Montre plus
