Episodes
-
Den 9 april 1940 tågade tyska trupper in i Norge. Agerade Sverige klandervärt gentemot sitt grannland under den ockupation som följde? Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
-
På 1600-talet skaffade sig Sverige ett fort i Afrika, på 1700-talet en ö i Västindien. Både förvärven satte nationen i kontakt med slavhandel och slaveri. Vad innebar innehaven? Och hur bör man se på dem?
Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson. -
Episodes manquant?
-
Kongofristaten brukar med rätta nämnas som kolonialism när den var som värst. Flera hundra svenska officerare tjänstgjorde på plats. Hur såg de på den verklighet i vilken de damp ner? Och vilken roll spelade de?
Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson -
Någon världskarta förelåg inte fix och färdig i tidernas begynnelse. Vad gjorde att kunskaperna formligen exploderade under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal? Martin Neuding Skoog, fil dr i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson.
-
Drömmen om ett imperium som omsluter den bebodda världen har uråldriga anor. Hur har drömmen motiverats? Är den bara av ondo? Och hur har det gått när försök har gjorts att realisera den?
Bo Eriksson, författare och docent i historia vid Stockholms universitet, samtalar med Åsa Karlsson, fil dr i historia och huvudredaktör för Svenskt biografiskt lexikon, och Peter Luthersson. -
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Erik Hörstadius, Sanna Rayman och Catarina Kärkkäinen regeringens återinförda coronarekommendationer, nyheten om civilminister Ida Karkiainens eventuella Hitlerhälsning som ung och framtiden för Sveriges elförsörjning. Programledare: Erik Thyselius.
-
Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap. I sin senaste bok, Franska flanörer presenterar hon oss för författare som Balzac, Zola, och Hugo när de flanerar i 1800-talets Paris. Flanörerna vandrar ensamma, studerar människor, bilder och ljud. De ser stadens fattigaste delar och de fina boulevarderna. Vad de ser återspeglas i deras dikter och romaner.
-
Lars Vargö är doktor i japanologi och har under sin långa karriär bland annat varit svensk ambassadör i Seoul och Tokyo. I den nya boken Tomhetens filosofi beskriver han zenbuddhismens japanska historia, betydelse och väsen. Han tar upp förhållandet mellan zen och den politiska makten liksom relationen mellan buddhism och den inhemska traditionella religionen shinto. Boken tecknar samtidigt en bild av japansk historia under tusen år och den så kallade Kyotoskolans försök att skapa syntester mellan japanskt och västerländskt tänkande.
-
Monica Braw är japanolog och författare. I sin artonde bok om Japan får vi möta den europeiska fascinationen för Japan under sent 1800-talet som gick under benämningen “Japonismen". Det var en tid då européer entusiastiskt köpte upp konst från det då, för många västerlänningar, helt okända Japan. Vad betydde det här för den europeiska konsten? Och var det verkligen en rättvis bild av Japan som den europeiska allmänheten fick ta del av?
-
Edvard Hollertz är agronom och politisk redaktör på ATL. I sin bok Tågen stannar inte här längre gör han en resa genom södra och mellersta Sveriges landsbygd. Han möter politiker och entreprenörer som berättar hur landsbygden ser ut inifrån. Han besöker gamla bruksorter som fått nytt liv och presenterar den nya trenden att köpa och renovera ödehus.
-
Henrik Brissman är idéhistoriker vid Lunds universitet. I Framtidens historia beskriver Brissman hur framtiden skildrats genom historien. Vare sig det handlat om utopier eller dystopier har bilden av framtiden alltid varit beroende av sin samtid. Sättet vi blickar in i det okända säger oss något om den tid vi lever i.
-
I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius valet av Magdalena Andersson till ny statsminister, hur fria samhällen bör hantera den ökande smittspridningen av covid-19 och om Sverige går mot en permanent elkris. Programledare: Erik Thyselius.
-
Gudrun Nyberg, som är läkare och författare, har skrivit boken Läkarinnor. År 1870 blev det möjligt för kvinnor att studera medicin. Då valde 24 pionjärer att utbilda sig till läkare. Alla blev inte färdiga, men det var målmedvetna kvinnor som stod emot sin tids diskriminering och fördomar, och som fann en nisch som folkbildare i fråga om kvinnors hälsa.
-
När organiserades vikingatidens samhälle? Lotta Gröning samtalar med Kristina Ekero Eriksson som är vetenskapsjournalist och arkeolog. I sin bok Vikingatidens vagga berättar hon om handelsvägar, segelfartyg och utveckling av järnsmide och vapen, och om hur krigarna rustades med raseriet som grund och stridstekniken som vapen.
-
Elektrifieringen av industri och transporter innebär att elbehovet ökar kraftigt. Samtidigt sker ny elproduktion i dag nästan uteslutande genom vindkraft. Kombinationen av större efterfrågan och större beroende av ojämn produktion – vindkraften producerar ingen el när det inte blåser – förvärrar obalanserna i elsystemet. Fortsätter Sverige på denna väg är risken överhängande för allt större problem med kapacitetsbrist och prissvängningar och till och med roterande nedsläckningar av elnätet. Det menar Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och vd för konsultföretaget INBEx. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Jakob Christensson är idéhistoriker. I Vattenvarelser stiftar läsaren bekantskap med hajar, valar och maneter samt andra djur som under stora delar av mänsklighetens historia väckt fascination, skräck och förundran. Trots att vi levt nära haven och dess varelser har många av djuren, in i vår tid, förblivit mystiska väsen vars liv vi vet lite om.
-
Ylva Herholz är författare och journalist. Hennes senaste bok Det där tyska beskriver dels den egna släktens vedermödor i ett efterkrigstida Europa och hur erfarenheterna från kriget än idag präglar den tyska offentligheten, men är också en studie av hur vår svenska självbild har formats i mötet med just Det där tyska. Samtalet leds av Erik Thyselius.
-
Torbjörn Elensky är kritiker, librettist och författare: nu senast till Absolut text, en bok om hur språket i allmänhet och skriften i synnerhet formar vår värld. Framställningen bygger på anteckningar och reflexioner som Elensky gjort under mycket lång tid, jag egentligen hela sitt vuxna liv. Resultatet har också blivit rikt och brett med gott om historiska referenser. Religionens nära samspel med text, översättningarnas problem och möjligheter, vad makten att namnge betyder är bara några av de frågeställningar han tar sig an.
-
Rainer Zittelmann är doktor i historia och sociologi. I sin bok ”Förebilder och syndabockar” (Svensk Tidskrift) undersöker Zittelmann inställningen till rikedom och förmögna människor i sju olika länder (USA, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland och Sverige). Intressant nog visar hans forskning att svenskarnas attityder till rika och rikedom är betydligt mer positiva jämfört med fransmän och tyskar. Vad kan det bero på? Programledare: Erik Thyselius.
-
Svante Nordin är idéhistoriker och professor emeritus. I sin senaste bok, Tanke och dröm - Svensk idéhistoria från 1900 beskriver han ett århundrade av debatter och konflikter i svensk offentlighet, från Strindbergfejden till 1990-talets diskussioner om globalisering.
- Montre plus
