Aram Seddigh Podcasts
-
Synen på kontoret har förändrats. Idag är det bara en av många platser vi kan jobba på. Så hur kommer den hybrida arbetsplatsen att se ut och fungera?
Aram Seddigh är vd och arbetsplatsstrateg på WeOffice som nyligen gjorde en studie om framtidens arbetssätt. 1100 personer i 8 organisationer i både privat och offentlig sektor har deltagit i studien. Resultatet hittar du i en rapport här.
En studie om var man vill jobba och varför Studien tar reda på hur och var medarbetare vill arbeta och varför. Vilka vill mest jobba hemma och vilka vill mest jobba på kontoret? Vilka orsaker ligger bakom? Vad kan arbetsgivare göra för att locka medarbetare till kontoret och hur kan de hjälpa medarbetarna att vara produktiva på distans?
50-50: en ny verklighet Man har bekräftat att många vill arbeta på distans. Ungefär 50% vill ha sin huvudsakliga arbetsplats på ett annat ställe än kontoret. Merparten vill vara på kontoret 2-3 dagar per vecka och cheferna är överens med medarbetarna här.
Vad förklarar sambanden? Det som sticker ut är att balansen mellan arbete och privatliv har förbättras. Därför vill många fortsätta att arbeta på distans i hög utsträckning. Det handlar också om hur man har kunnat utföra sina individuella arbetsuppgifter. Var förutsättningarna goda redan innan pandemin upplever man inte lika hög produktivitetsökning. Det beror också på hur bra hemmamiljön passar för arbete.
Vi har aldrig varit 100% på kontoret Ofta tänker vi att före pandemin var 100% av oss 100% av tiden på kontoret. Men det stämmer inte, säger Aram. En tidigare studie baserad på inpasseringssystem på arbetsplatser visar att en vanlig dag före pandemin var bara 70% på kontoret. Det kan ha varit möten utanför arbetsplatsen, sjukdom eller annat som bidrog till de siffrorna.
Det betyder att när många idag säger att de vill vara 2-3 dagar på kontoret är förändringen inte så stor som vi kanske tror. Vi går från ett snitt på 3,5 till 2,5 dagar i veckan.
Fallgrop att göra kontoret till en stor mötesplats Individuella arbetsuppgifter passar bättre för hemarbete eftersom de kräver mindre interaktion. När vi har möten och när vi samarbetar vill vi i högre utsträckning vara på kontoret. Det här blir lätt knepigt! Om vi bygger om våra kontor så att de mest ska fungera för möten och interaktion med syftet att locka fler till arbetsplatsen finns en risk för motsatt effekt.
Fokusytor är fortfarande viktiga Saknas ytor för individuellt fokusarbete kan det bli svårt att jobba effektivt och ostört under tiden mellan olika möten. Det kan resultera i att man styr sina möten till digitala forum och kommer in till kontoret mera sällan.
En annan aspekt är att alla inte kan jobba hemma. Alla har inte rätt förutsättningar i den fysiska miljön. Andra har emotionellt tunga arbetsuppgifter och behöver kunna få stöd på plats av kollegor.
Tänk till innan du skalar ner För arbetsgivaren innebär den nya, hybrida situationen osäkerheter. Ska man behålla sina kontorslokaler eller finns det anledning att gå ner i yta och spara pengar? Aram tycker att det är klokt att ha lite is i magen och avvakta innan man säger upp sina hyresavtal. Har man minskat kontorsytan för mycket så är man vips ganska inlåst och kan behöva hitta alternativa lösningar. Hans tips är att göra en ordentlig kartläggning för att förstå medarbetarnas behov och önskemål och deras potentiella konsekvenser.
Det är tveklöst så att kontoret som fenomen är ett mer flexibelt koncept efter pandemin, säger Aram. Olika organisationer löser det på olika sätt. Vissa använder sitt kontor som ett nav där man möts ibland medan de flesta jobbar hemma eller i co-working-ytor. Andra fortsätter ungefär som tidigare men med större flexibilitet.
Och även om många trivs på distans finns det många andra som har blivit socialt isolerade. Arbetsgivarna behöver ta ansvar för arbetsmiljön, säger Aram, och se till att medarbetarna både trivs och kan prestera.
Vår partner Twitch Health vet hur ert hälsoarbete blir framgångsrikt. Till att börja med är det viktigt att tydliggöra vad ni vill uppnå. Många organisationer lägger stora summor på hälsorelaterade aktiviteter utan att ha något tydligt och mätbart mål. Det är förstås ett problem. I en artikel delar Twitch Health med sig av både de 5 vanligaste misstagen och de 5 viktigaste nycklarna till ett framgångsrikt hälsoarbete.
Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om distansarbete och framtidens kontor. Den här veckan har vi valt en text om en större studie kring distansarbete som fick förvånande resultat. Trots att produktiviteten och trivseln ökade när människor fick möjlighet att jobba hemma valde de ändå att jobba på kontoret. Varför då? Vissa kände sig socialt isolerade men det handlade också om rädsla att gå miste om karriärmöjligheter.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tillbaka på kontoret igen efter drygt ett år av hemarbete. Se sina kollegor i 3D istället för 2D, gratis kaffe och spontana samtal. Underbart, tycker många. Men vad tycker våra hjärnor? Väl på kontoret kan vi känna oss tröttare, mer konfliktbenägna och lite socialt inkompetenta. Fanns det kanske något bra med det där året i hemmets trygga vrå?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Mest har jag saknat djupet i folks ansikten. Att gå från tvådimensionellt till tredimensionellt var jävligt chockerande första gångerna, säger Per som precis återvänt till arbetsplatsen.
Men att vara tillbaka på kontoret igen kan också leda till bråk, menar Sara Bengtsson, docent i psykologi.
– Antingen är man en person som upplever sig ensam, och då vill man gärna träffa sina kollegor igen, men kan känna sig lite orolig. Eller så gillar man att vara ensam, och då kan man ha en självbild av att man är lite bättre än andra, säger Sara Bengtsson.
Hon fortsätter:
– Båda typerna kan leda till sociala konflikter på arbetsplatsen, säger hon.
Arbetsplatsen där Per jobbar är ett så kallat aktivitetsbaserat kontor, där olika rum är avsedda för olika aktiviteter. En metod som både risats och rosats.
– Aktivitetsbaserade kontor är det bästa om vi utgår från hur människor fungerar, men företag gör det ofta inte på rätt sätt. Intentionen är god, men när man sedan ska koppla det till realiteten så blir det ofta fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.
Gäster i programmet är Aram Seddigh, docent i arbetsorganistationspsykologi vid Stockholms universitet, Isabelle Sjövall, neurodesigner och Sara Bengtsson, docent i psykologi vid University of East Anglia.
-
Aktivitetsbaserade kontor har blivit allt vanligare. Vilka är fallgroparna och hur gör man för att lyckas? Vi frågade experten Aram Seddigh.
Redan på 70-talet började man experimentera med att möblera kontor så att de skulle vara flexibla. Då handlade det mest om att kunna rulla med sig hurtsar mellan olika platser. Det vi idag menar när vi pratar om aktivitetsbaserade lösningar blev populärt på allvar runt 2012.
Aktivitetsbaserade kontor ska inte förväxlas med så kallade flexkontor där olika skyltar och symboler visar var man till exempel får prata högt och var man ska vara tyst.
Det berättar Aram Seddigh, psykolog som doktorerat på sammanhanget mellan kontor, arbetsmiljö och arbetssätt. Till vardags jobbar han med att få arbetsplatser att lyckas med just den fysiska arbetsmiljön, ibland i samband med en flytt och ibland genom att förändra saker och ting i befintliga lokaler.
Cellkontor mest uppskattade - öppna landskap minst När man frågar människor var och hur de helst jobbar föredrar de flesta så kallade cellkontor, alltså att jobba i ett eget rum. Det minskar risken för distraktioner. De största problemen hittar man i öppna landskap där det ofta är svårt att kunna jobba fokuserat.
Där kan den aktivitetsbaserade miljön vara ett bra mellanting eftersom cellkontor många gånger blir kostsamt för arbetsgivaren - och dessutom inte passar alla sorters arbete, som till exempel återkommande samarbeten i team.
- Den fysiska arbetsmiljön är en service till medarbetarna. Det måste helt enkelt lösas och är det inte bra behöver man tänka ett varv till, säger Aram.
I nyare studier börjar man se att det ofta har funnits ett gott syfte men att den en bristfällig inledande analysen gjort att ytorna blivit under- eller feldimensionerade. Frånvaro av avskildhet och tysta rum är ofta ett problem, ett annat att mötesrummen inte räcker till och skapar ledtider i organisationer.
- När medarbetare är hänvisade till hemmet för att kunna fokusera har något gått fel, säger Aram som fortsätter: Att jobba hemma ska vara en förmån och en möjlighet, inte en lösning på problem på arbetsplatsen.
Tillgänglighet och ytornas funktion viktigast För att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret behöver man framför allt ta hänsyn till två dimensioner:
Graden av tillgänglighet: alltså hur tillgänglig personen eller gruppen ska vara för andra människor medan man jobbar. Kan kollegorna sticka in huvudet med en fråga då och då eller behöver man avskildhet för fokus? Individuellt arbete eller samverkan i grupp. Om och när medarbetarna behöver arbeta på egen hand eller tillsammans med andra och i vilken utsträckning. Mängden gemensamma ytor och rum för avskildhet och fokus behöver dimensioneras rätt.Är förutsättningarna rätt kommer det att fungera, menar Aram. Finns inte förutsättningarna börjar vi "hamstra" och försöker säkerställa tillgång till till exempel ett skrivbord trots att vi kanske inte behöver det under större delen av dagen. Då är det läge för ett omtag.
6 framgångsfaktorer för att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret
Kartlägg behoven först: vilken sorts ytor behövs och hur mycket av varje? Involvera medarbetarna medan kartläggningen pågår. Bygg rätt sorts ytor (för fokus, avskildhet och samarbete, formella och informella möten) i rätt mängd och storlek. Utgå från behoven, inte vem som skriker högst. Sätt målet att det ska ta 30 sekunder att förflytta sig och få tekniken att funka. Arbeta med nudging - gör det lätt att göra rätt.Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om den fysiska aktiviteten under en arbetsdag! I ett blogginlägg reder deras fysioterapeut Emily Backlund ut hur man bäst kan bryta stillasittandet. Hon rekommenderar att vi ställer oss upp varje halvtimme och gärna lägger in någon liten pulshöjande aktivitet då och då. Det finns heller ingen optimal sittposition utan variation är nyckeln till välmående. Hon tipsar också om vad du ska göra om du redan fått problem. Läs hela inlägget om rörelse i arbetsvardagen här.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
