Kimmo Rumpunen Podcasts
-
De brukade ligga i drivor i fruktavdelningarna. Nu är de nästan helt borta. När vi gräver i frågan ser vi att utvecklingen går flera decennier tillbaka. Och beror på flera olika orsaker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Att köpa utländska plommon är ett hazardspel. Och oftast blir det förlust. De är hård, sura och omogna. Har man tur kan de bli aningen mer mogna om de får ligga ett tag. Eller så blir de bara osmakliga på ett annat sätt.
Svenska plommon är saftiga, söta och mogna. Om man lyckas hitta dem.
Vi pratar med forskare, odlare och handlare i jakten på svar.
- De är svårodlade och svårplockade eftersom de har ett så litet tidsfönster, säger Agneta och Jan Regnér, som har en fruktodling i Veddige i norra Halland.
När plommonen är mogna måste de plockas genast och sedan måste de snabbt komma till konsument innan de blir dåliga.
2003 hade Agneta och Jan 200 plommonträd i sin odling. Idag odlar de inga plommon.
Under de senaste 20 åren har antalet odlare och arealen med plommon halverats.
- Plommon är känsligare än ägg, säger Kimmo Rumpunen, forskare och växtförädlare på Sveriges Lanbruksuniversitet, SLU. De är svårodlade, det är arbetsintensivt, och så angrips de ofta av plommonvecklaren.
Det saknas för närvarande ett effektivt växtskyddsmedel mot fjärilslarven som snabbt kan förstöra stora delar av skörden. Den svenska marknaden är så liten att växtskyddsföretagen inte är så intresserade av att ta på sig kostnaden att få nya medel godkända.
- Importerade plommon har tagit över, men många tycker att nektariner och persikor är godare, säger Kirsten Jensen, rådgivare på länsstyrelsen i Västra Götaland.
- De äldre kunderna frågar efter svenska plommon, säger David Cruz, ansvarig för fruktavdelningen på ICA Maxi Helsingborg.
De importerade plommonen dominerar i butiken, men där finns också svenska plommon. De ligger i kylhyllan för att hålla längre.
-
Kerstin ökar den biologiska mångfalden vid torpet i Sundsvall med frön från blommor i närheten. Och Kimmo pratar plommon.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bär- och fruktexperten Kimmo Rumpunen tar sig ann plommon och berättar vilka sorter som passar bäst i olika delar av landet och vad som är viktigt att tänka på.
Kerstin Stickler vill ha en blomstrande äng vid sitt torp i byn Björkön utanför Sundsvall och för att få till det samlar hon frön från naturen och sår ut.
Att så frön hämtade från naturen är ett sätt att öka den biologiska mångfalden, det är gratis och miljövänligt och passar ofta våra pollinatörer bättre. Men det finns en del att tänka på, som att inte plocka fridlysta växter (listan på alla finns här), plocka lagom och ta inte frön från invasiva arter. Fler tips hittar du här.Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor.
-
Både lyssnarfrågor och reportage, om odling i trädgård, på kolonilott och balkong.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Odlas expert Kimmo Rumpunen berättar om havtorn, en torktålig växt som funnits här i Norden långt innan vi fanns här och vars feta bär är rika på allehanda vitaminer och nyttigheter.
Familjen Ventlinger i Kalmar har haft sin villaträdgård i fyra år och i början odlade de bara tomater, det blev så många att tvillingarna Ella och Mira lekte med dem som kulor. Sen dess har odlingarna växt och utvecklats och nu finns rosor, snittblommor, björnbär, kryddor, potatis, pak choi och en massa annat. Filosofin är att testa sig fram och att alltid låta barnen vara med.
Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om häckar och de problem som finns med dem.
-
I Åke Truedssons trädgård i Vellinge finns flera sorters vindruvor. Han och växtförädlare Kimmo Rumpunen berättar hur vinrankorna vill ha det och vilka sorter som klarar vårt klimat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Tomatkungen" Åke Truedsson kan en hel del om vindruvor också, han har odlat dem länge hemma i Vellinge, och tillsammans med Odla med P1's expert Kimmo Rumpunen reder han ut vilka sorter som klarar sig bäst och vad de behöver för att växa sig starka.
Trädgårdshistoriker Inger Olausson berättar om när plastvävar dök upp inom odlingen. Under en stor del av 1900-talet använde trädgårdsmästarna så kallade drivbänkar för att hålla skadedjur borta och skapa bra mikroklimat för grönsakerna. Drivbänkarna var liggande träramar med en och en halv meter stora glasrutor ovanpå. De var tunga och de var sköra. Men så mot slutet av århundradet kom ett ett lätt alternativ. Vävar av plast.
Maj-Lis Pettersson svarar på frågor vissnande grenar på äppelträd och lupiner.
-
Frukt- och bärexperten Kimmo Rumpunen berättar hur du lyckas med björnbären.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Björnbär kräver mycket värme och sol men annars är de lättodlade och lätta att föröka berättar Kimmo. Han tipsar olika sorter och hur de trivs bäst.
All plast vi använder idag, inte minst inom fritidsodlingen, ställer till allehanda problem men när den först kom var det närmast en revolution. Och det var i blomkrukan som plasten först gjorde sin entré på bred front inom odlingen. Trädgårdshistorikern Inger Olausson berättar om vetenskapliga granskningar vid Exprimentalfältet, kritik mot de skrikiga färgerna och hur plastkrukan gjorde odlandet enklare.Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor.
-
Rabarber började sin karriär som magmedicin. Därför fick den lanseras med flärdfulla namn för att vi skulle vilja äta den. Och den funkar till så mycket mer än det söta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
- Det var inte självklart att man skulle äta rabarbern. Den var så förknippad med magsjukdomar, berättar författaren och journalisten Ingar Nilsson.
Hon kallar sig Rabarberdrottningen och har bl a skrivit boken Rabarber.
Rabarberroten användes inom den kinesiska medicinen mot magåkommor. Också i Europa var rabarbern från början en medicinalväxt.
- På 1600-talet kostade rabarberrot mer än opium, säger Ingar. Man visste inte var den kom från utan importerade ett pulver.
Rabarbern, som är en grönsak, kom till Sverige i mitten av 1700-talet, också då som medicinalväxt.
För att folk skulle vilja äta den marknadsfördes den i England med flärdfulla namn, som Champagne och Victoria och Albert, efter drottningen och prinsen.
Rabarbern är mångtusenårig och det finns en massa olika sorter. Ändå tas det fram nya. De två nyaste svenska rabarbersorterna är Barbro och Berit. De togs fram av Kimmo Rumpunen, växtförädlare på Sveriges Lantbruksuniversitet, för att industrin ville ha bättre rabarber till marmelad och sylt. Arbetet tog 20 år.
- Det är den tid det tar att korsa fram nya sorter, säger Kimmo.
- Rabarber fungerar väldigt bra i drycker, tipsar han. Och borde användas mer istället för citron.
-
I Ukraina är penséer mammornas egen blomma. Valentyna, som är en av dem som flytt kriget där, berättar om sin trädgård med rosor, vindruvor och mycket annat....
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kimmo Rumpunen förklarar hur du lyckas med rabarber, från förökning till skörd.
Maj-Lis Pettersson svarar på frågor om lavendel och om äpplet Ingrid Marie.
-
Ett äppelträd man köper består av två individer - en grundstam och en överdel. Grundstammen bestämmer hur starkväxande trädet blir. Det behöver man ha koll på, säger fruktträdsspecialisten Kimmo Rumpunen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Emil Nilsson och hans sambo har återskapat en blommande hagmark. Många villor byggs på tidigare betesmarker, och med rätt skötsel går det att få tillbaka blommor som gullviva, tjärblomster, buskviol och backsippa.
Lyssnarfrågorna som Maj-Lis Pettersson besvarar den här veckan handlar bland annat om körsbär och sparrisodling.
-
Kimmo Rumpunen berättar hur man tar reda på om ett äpple är plockmoget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gustaf lär sig också bygga en mulmholk till glädje åt skalbaggar och andra småkryp.
Och Maj-Lis Pettersson svarar på utvalda lyssnarfrågor, denna vecka om torr brunröta på tomater och om att kompostera direkt på odlingslanden.
-
Om man inte blev så blå skulle blåbär vara godare ändå, säger Harald Blåtand i Lennart Hellsings vers. De odlade amerikanska blåbären är - än så länge - ljusa inuti, men växtförädling pågår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kimmo Rumpunen berättar om amerikanska blåbär, där utvecklingen går mot allt fler olika sorter och smaker.
Maria Palmqvist har en diskbänk med en vattenslang ute vid köksträdgården, så hon kan spola av jorden från grönsakerna direkt.
Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor - bland annat om dill som vissnar.
-
Lokförare Bergfälts jätteärt har fått en hausse bland fritidsodlare. Många tycker att svarta vinbär smakar för surt, men nu kommer mindre sura svarta vinbär.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Motståndskraft mot de virus som sprids med gallkvalster är också en del i förädlingsarbetet för svarta vinbär, berättar Kimmo Rumpunen. Han tipsar också om att beskära svartvinbärsbuskarna ordentligt. De ger mest bär på andraårsskotten.
Lokförarärten har baljor på ett par decimeter, som är saftiga och söta. Agneta Magnusson, ålderman i ärtskrået i fröodlarföreningen Sesam, berättar om hur denna delikatess räddades till eftervärlden, och hur man själv bäst tar frön av sina ärter.
Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor - bland annat om när det är lagom att skörda potatis.
