Sveriges Kristna Råd Podcasts
-
Europas mottagande av flyktingar från Ukraina har varit välkomnande och generöst – trots många länders restriktiva flyktingpolitik. Så även från Sveriges sida. Men nu gör vi skillnad på asylsökande utifrån varifrån de kommer. Hur rimmar det med asylrätten? Och vad säger det om oss och vår politik?
Lyssna på det här seminariet som arrangerades av studieförbundet Bilda under Almedalsveckan. Medverkar gör Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd, Mårten Löfberg, generalsekreterare, Asylrättscentrum, Lisa Pelling, chef tankesmedjan Arena Idé och Mikael Ribbenvik, generaldirektör, Migrationsverket. Samtalet modereras av journalisten Anna Lindman. -
Europas mottagande av flyktingar från Ukraina har varit välkomnande och generöst – trots många länders restriktiva flyktingpolitik. Så även från Sveriges sida. Men nu gör vi skillnad på asylsökande utifrån varifrån de kommer. Hur rimmar det med asylrätten? Och vad säger det om oss och vår politik?
Lyssna på det här seminariet som arrangerades av studieförbundet Bilda under Almedalsveckan. Medverkar gör Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd, Mårten Löfberg, generalsekreterare, Asylrättscentrum, Lisa Pelling, chef tankesmedjan Arena Idé och Mikael Ribbenvik, generaldirektör, Migrationsverket. Samtalet modereras av journalisten Anna Lindman.
-
I krig och kriser prövas människors samarbetsförmåga, vilken roll kan religionen ha och hur ska de religiösa ledarna agera?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Järva i nordvästra Stockholm skrev nyligen företrädare för flera trossamfund på ett gemensamt upprop för att få människor som bor där att våga ta kontakt med polisen för att vittna.
Vad kan de religiösa ledarna ha för inflytande i den här frågan?När den så kallade Backabranden inträffade i Göteborg 1998 dog 63 unga människor och det uppstod snabbt ett behov av ett samarbete mellan olika religiösa samfund.
Hör om erfarenheterna från det och vilka lärdomar man kan dra.Ett program om hur samarbete över religionsgränserna både kan vara inspirerande men samtidigt en utmaning.
röster i programmet:
Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges Kristna råd och ledamot i Kyrkornas världsråd
Fardosa Omar, verksamhetschef Rinkeby Folkets hus
Petri Kinnunen, frikyrkopastor från Tenstakyrkan
Nasir Ahmed Arif, imam i Aysha moskéen
Diamant Salihu, reporter Sveriges Television
Marika Palmdahl, präst i Göteborg
Fuad Colic, imam i Göteborgprogramledare: Åsa Furuhagen
producent: Anders Diamant
reportrar: Lollo Collmar och Märta Kero -
Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programmet sändes första gången i oktober 2018: Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat – Moskvapatriarkatet – inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.
Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom.
Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen – ”den främsta bland likar”, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg.
I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare.
Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring.
Programledare Åsa Furuhagen
Producent Antonio de la Cruz
-
Alla pratar om den kritiserade amerikanska poddaren med miljonpublik som intervjuar både virusexperter och vaccinförnekare. Är han en oansvarig gaphals eller det fria ordets förkämpe?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den amerikanska poddaren Joe Rogan har fått kritik för att han intevjuat vaccinförnekare i sin populära podcast The Joe Rogan Experience där avsnitten är uppåt tre timmar långa. Själv menar han att ett öppet samhälle kräver att vi vågar prata med alla, men hans kritiker menar att han släpper fram felaktig information. Vilket publicistiskt ansvar har man om man har en mångmiljon-publik? Vi pratar med Navid Modiri, svensk poddare som själv inspirerats av Joe Rogan, och Sven Carlsson, Ekots techreporter som berättar om hur historien påverkat Spotify som betalat mycket pengar för att få vara den exklusiva distributören av Joe Rogans podcast.
Vi pratar också om biskopen i Visby som blev avkragad igår. Vad måste man göra för att få syndernas förlåtelse, och finns det en väg tillbaka till predikstolen för biskopen. Med oss har vi Sofia Camnerin, generalsekreterare i Sveriges kristna råd.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Jennie Sjöström -
Den här veckan går årets stora ekumeniska händelse av stapeln. Böneveckan för kristen enhet är världens största ekumeniska manifestation som genomförs samtidigt i cirka 120 länder.I dagens avsnitt samtalar Magnus med Jan Eckerdal från Sveriges Kristna Råd. SKR översätter och bearbetar det internationella grundmaterialet för veckan som har arbetas fram av Kyrkornas världsråd och Vatikanen. Samtalet handlar om just enhet och mångfald.
-
Dopets kristusklädnad
KARIN JOHANNESSON
2020-01-07
Dopets samhörighet med Kristus ikläds vi utan egen förtjänst och den avtäcker vår djupaste mänskliga identitet, skriver biskop Karin Johannesson.
»Åh, nej! Sätt inte på dig den där tröjan! Det kommer att leda till olycka för hela din familj!« Expediten på den amerikanska Walmartbutiken spärrar upp ögonen. Hon pratar snabbt och intensivt. Jag har hittat en vinröd tröja på extrapris. »Washington Redskins« står det på T-shirten. Av trycket framgår att det är ett lag som spelar amerikansk fotboll. Jag bryr mig inte ett dugg om sporten men jag gillar färgen och priset.
Illustration: Benjamin Kruse
Expediten vill få mig att förstå att det här inte bara handlar om en tröja. Det handlar om identitet, om vem jag är, vem jag tillhör och vilka som jag hör ihop med. »Den här tröjan är inte bara ett skinn som du sätter på dig. Den förändrar dig inuti, den omskapar ditt hjärta.« Jag begriper inte allt som hon säger, men jag förstår att jag ska köpa tröjan av en annan expedit.
På väg hem till mitt boende i First Trinity Lutheran Church funderar jag över vad jag har varit med om. Jag vet att ordet »identitet« kommer från latinets identitas som betyder »samma« eller »densamma«. Tänkte sig verkligen den upprörda expediten att jag blir »en annan« om jag sätter på mig en vinröd tröja med en indian på?
Av och till under kyrkans historia har frågor om kristen identitet vållat betydligt allvarligare dispyter än det meningsutbyte som mitt val av T-shirt gav upphov till. Under reformationstiden gick diskussionsvågorna höga kring frågan om den kristna människans identitet är något som hon »ikläds« eller något som snarare »avtäcks«. För många evangelisk-lutherska reformatorer var det självklart att den kristna människans identitet – det som gör henne till en kristen människa – är Kristi rättfärdighet som hon ikläds.
Kristi rättfärdighet tillräknas människan och gör henne till en ny människa genom att den täcker över och sedan omvandlar den i synd fallna och olycksdrabbade människan.Paulus fråga om Kristus har blivit delad är fortfarande högaktuell.
Anledningen till att jag befinner mig i Washington DC är att jag intresserar mig för en 1500-talsreformator som tänkte annorlunda. Sveriges Kristna Råd har gett mig ett ekumeniskt stipendium för att jag ska kunna besöka biblioteket i Whitefriars Hall och lära mig mer om karmelitnunnan Teresa av Avila (1515–1582).
Teresa föreställer sig att Jesus finns i varje människas själ eftersom varje människa är skapad till Guds avbild. Gud är treenig och treenig Gud deltar till fullo i hela sitt skapelseverk. Därför finns det spår av Sonen i själva skapelsen och i den mänskliga identitet som vi delar med varandra. När Kristus visar människan vem Gud är – och vem hon själv är – så framträder hennes skapelsegivna gudstillhörighet på samma sätt som pH-värdet när man gör ett lackmustest. Kristus »avtäcker« verkligheten genom att tvätta bort smutsen som döljer den. Därför kan Teresa framhålla att det sant mänskliga och det sant kristna sammanfaller.
På infarten till Whitefriars Hall möter jag en karmelit som hälsar glatt. Han bär en brun tröja som man kan beställa på nätet. Det finns en hel sajt som säljer kepsar, T-shirts, vattenflaskor och nyckelband till dem som hejar på eller tillhör karmelitorden. I reklamen används en slogan som anknyter både till färgen på ordensdräkten och till det kontemplativa ideal som utmärker karmeliterna. »Be calm and wear brown« (på svenska ungefär: var lugn och klä dig i brunt).
Klädkoden har förändrats sedan sist jag var här. Då gick bröderna i civila kläder, särskilt i Halloweentider eftersom ordensprovinsens ledning en gång hade misstagits för ett utklätt följe av fiktiva munkar på väg till en fest i Las Vegas.
Bildligt talat omförhandlas kyrkliga klädkoder ovanligt intensivt i vår tid eftersom sekulariseringen tilltar. När allt färre svenskar identifierar sig med någon specifik religiös tradition blir det för vissa av oss mer betydelsefullt att det syns utanpå att vi är goda kristna. Identitet vantolkas emellanåt som något som särskiljer och våra försök att stå upp för det som vi uppfattar som en utrotningshotad men äkta kristen identitet bidrar ibland till en ogynnsam segregation också inom kristenheten. »Jag är högkyrklig«, »Jag tillhör EFS« eller »Jag har min hemvist i regnbågsmässan«. Olika identitetsmarkörer används för att andra – och kanske också jag själv – ska förstå vilka kristna kretsar som jag identifierar mig med. Paulus fråga om Kristus har blivit delad är fortfarande högaktuell (1 Kor. 1:13) och hans svar behöver få vara utgångspunkten för alla våra reflektioner kring vad kristen identitet innebär.
I dopet ikläds vi Kristus. (Gal. 3:27) Vi ikläds inte en supportertröja för den kristna riktning som dopet skedde i. Sådana tröjor kan vi ta av eller på efter eget tycke och smak. Det kan vi inte med dopets Kristusklädnad. Dopets samhörighet med Kristus ikläds vi utan egen förtjänst och den avtäcker vår djupaste mänskliga identitet. Det är därför som Paulus menar att andra identiteter än dopets tillhörighet till Kristus har spelat ut sin roll om vi betraktar varandra eller oss själva i dopljusets sken. (Gal. 3:28.) Nu är ingen lägre karmelit eller lutheran, pingstvän eller baptist, liberalteolog eller gammalkyrklig. Alla är vi ett i Kristus Jesus.
